söndag 13 september 2009

Berätta om en bok som...

Och så har vi kommit fram till denna veckas epidemi bland bokbloggarna, känsloenkäten från Lilla O. Jag fick tänka efter länge för att komma på en bok som har fått mig att skratta, vilket antagligen är ett tecken på att jag är lite för stressad. Jag brukar skratta åt ganska mycket (vilket inkluderar syftningsfel och andra helt ofrivilliga komiska poänger från författarens sida), men jag kunde hade svårt att finna någon riktig skrattfest.

Berätta om en bok som:

fick dig att skratta. Bridget Jones Diary. Glöm filmen. Glöm den helt och hållet. Möt den riktiga, äkta Bridget (och glöm för all del också bort att den här boken var början på chick litt-vågen). Och även om jag är den första att föreslå en god översättning till de flesta som envisas med att läsa på engelska, så inser jag – efter att ha kastat ett öga i den svenska versionen av den här boken – att här är det engelskt original som gäller!

fick dig att gråta. Unga kvinnor. Vem fäller inte en tår när Beth dör?

gjorde dig riktigt arg. En riktig våldtäktsman av Katarina Wennstam.

fick dig att vilja besöka platsen där den utspelades. Ovan hav, under sten, av Susan Cooper. And I did it too.

handlar om en historisk tid som du tycker om. Farväl amiral av Anna Sparre. Svenskt 1500-tal, om Sveriges första kvinnliga regent, Sten Sture den yngres änka Kristina Gyllenstierna, som var riksföreståndare något år innan Kristian II (han, tyrannen) tog över. Då hamnade hon i flera års fångenskap i Danmark, och därmed var fältet fritt för Gustaf Vasa att göra tronanspråk.

du ångrar att du läste ut. Isprinsessan. Predikanten. Stenhuggaren. Olycksfågeln. Alla berövade mig min läslust i flera veckor. Ingen ska säga att jag inte gett henne en chans, Läckberg.

finns i dina tankar trots att det var länge sedan du läste den. Hahahaha. Det finns många. Jag väljer att nämna Zen – eller konsten att sköta en motorcykel av Robert M. Pirsig. Det finns några avsnitt där som jag ofta kommer att tänka på. Jag tyckte dock inte särskilt mycket om boken.

har väntat i bokhyllan riktigt länge. Anna Karenina. I gott sällskap.

du inte förstår att så många tycker om. Läckbergs böcker. Jag kan förstå att folk köper dem, och jag kan förstå att de läser dem, men jag kan inte förstå att de tycker att de är spännande. För det är de faktiskt inte.

du tycker att alla ska läsa. Jag tycker inte att det finns några sådana böcker. Men ska jag skriva något, så tycker jag att alla vid något eller några tillfällen i livet ska ge sig på att läsa en bok de normalt inte skulle välja, något som stör deras sinnen och ändrar deras världsbild. Men vilken bok det är, det varierar.


1 kommentar:

Lilla O sa...

Det är spännande att det inte alltid är de bästa böckerna som fastnar, men de bästa scenerna. Jag ger Läckberg chans på chans, trots att jag inte tyckt om de senaste fem böckerna. Egentligen är det bara debuten jag tyckte om. Varför läser jag fler? Ingen aning...

Tack för svaren!