Alla kan ju inte vara bioaktuella

Dags för ny bildgåta. Visst syns det tydligt att den här skrämmande tigern befinner sig i skogen?

Kors och tvärs

Under morgondagen har jag tänkt dela ut några speciella presenter, men det sista julklappsinlägget som ägnas helt åt en enda blogg kommer nu ikväll. Jag råkar veta att det är någon som väntat otåligt och länge på sin present. Men den har tagit lite tid att packa in på ett snyggt sätt.

Den stora present som är kvar går förstås till Snowflakes blogg. Jag har redan beskrivit den som den mest spretiga och nördiga på bokbloggshimlen. Här bloggas det intensivt och impulsivt om litteratur och litterära referenser. Detaljer och överblickar. Tv-serier, filmer, teaterföreställningar – och poesi. Det är högt i tak, och golvet har jag aldrig sett. Här blandas glädje och sorg, allvar och lek på det mest oväntade sätt. Och här brukar också diskussionerna bli långa och slingrande i kommentarsfältet, och som om inte detta räckte är Snowflake en av bokbloggosfärens mest ivriga, entusiastiska och välvilliga kommentatorer. Jag tycker om det öppna sinnet, värmen, omtanken, impulsiviteten, kreativiteten och det varma hjärtat som genomsyrar bloggen. Och bloggerskan.

Ibland kan det bli långrandigt att slå in julklappar, och då får man göra sitt bästa för att roa sig själv. Det har jag gjort den här gången. Inspirerad av en aldrig sinande ström av hintar om Alfapet har jag konstruerat en julklapp som består av ett korsord baserat på mördarnas efternamn i åtta av Dorothy Sayers deckare om Lord Peter Wimsey, eftersom Sayers är en av de författare vi båda tycker om att diskutera. Jag har använt mig av de namn mördarna kallas för i större delen av boken (i vissa fall är det ju ett antaget namn, men det tar jag inte hänsyn till här). Om det finns fler än en mördare är det endast ett namn jag använt. Den lodräta, skuggade raden bildar ett ord som betecknar en förklädnad Lord Peter begagnar sig av i den bok som illustreras i nummer två.

För att komplicera det hela (för det blir ju barnsligt lätt när man bara har ett visst bestämt antal böcker att leta bland) illustreras varje bok endast av en bild, som på något sätt associerar till någon viktig (nyckel)scen eller händelse i boken. Ja, det är jag som associerar alltså, vilket kan förklara om det är lite långsökt ibland. Jag har dock försökt undvika de värsta utlöparna (som till exempel de två alternativen att antingen illustrera Oskuld och arsenik med gamla spetsar eller med ett foto på Love Almqvist), det är väl alltid något att glädjas åt?

1. 

2.

3. 

4. 

5. 

6. 

7. 

8. 

P.S. Jag hade tänkt använda ett lodrätt ord med flera stycken zäta i, men tyvärr bestämde sig Dorothy en gång i tiden att inte begåva en enda av sina mördare med ett namn med denna bokstav, så du få hålla tillgodo med ett ord som med lite välvilja kan ha ett Q i sig. Det är ju inte så illa heller?

P.P.S. Sa jag God jul, förresten?

På Lenas önskelista

Nätet är numera fyllt av bloggare som skriver korta texter, som oftast inte är särskilt läsvärda. En del (antagligen mycket klokare) människor hänger bara runt bland bloggarna, men bloggar inte själva. Lena Kjersén Edman är en av dem. Förutom att skriva kommentarer hos mig och många andra bokbloggare skriver hon i stället för att blogga långa böcker om böcker. De handlar mest om barn- och ungdomsböcker, eller kvinnliga författare som till exempel kommer från Västerbotten eller Värmland. De flesta som har läst någon kurs som innehållit barn- och ungdomslitteratur på universitetet (och jag misstänker att det gäller ganska många av de bibliotekarier och lärare som läser min blogg då och då) har säkert läst någon bok, eller del av bok som hon har skrivit. Wikipedia har en sammanställning. Jag är just nu väldigt nyfiken på att ge mig på boken Fantasy och reality från 2008, och givetvis den allra nyaste som heter Godhet - i litteraturen och i livet, där en sprudlande glad fågel har låtit mig veta att en analys av Lagerlöfs Körkarl ingår. Sånt är ju helt oemotståndligt.

Jag uppskattar mycket Lenas glada påminnelser om böcker som jag glömt nämna, eller böcker som jag inte älskar tillräckligt mycket, eller böcker som jag har missförstått på något sätt (oftast är de senare skrivna av Gunnel Beckman). Och nu när jag har lite mer tid kommer jag nog att kunna upprätthålla en bättre mejlkorrespondens också.

Det känns ju helt hopplöst att ge bort en bok till någon som inte har en blogg med listor på lästa böcker, men julklappen löste sig av sig själv; Lena har visat sig vara omåttligt förtjust i mina bildgåtor, så därför är hennes julklapp en specialkonstruerad sådan. Ett fint pris (som kan och tål att transporteras) utlovas om du knäcker alla böcker, författare och ledtrådar i den här raden.  

Detta är en lodrät bildgåta, vars rätta lösning bildar ett ord på sex bokstäver som man har användning för om man vill vara snuskig på nyårsaftonen. Något Lena önskade sig häromsistens.

1. Den första bilden illustrerar ett drama om ett rovdjur i fångenskap. Bokstaven vi söker inleder författarens födelseort (och det skulle kunna vara, men är inte, min armhåla på bilden).

2. Den andra bildserien illustrerar ett storslaget och nästan sönderälskat flyktingepos. Grötskålen är dödsbringande, och citronerna hade varit till stor hjälp på väg till det nya landet. Bokstaven vi söker inleder namnet på den fromma person som inte hade en enda lus på kroppen.

3. I den tredje bildserien söker vi första bokstaven i förnamnet på författaren till denna tidlösa historia, som illustreras av två andra böcker, viktiga för handlingen.

4. Den fjärde bildserien illustrerar en bok i en populär serie. Huvudpersonen är idag 37 år gammal. Han har en vän som gärna vill ha ett eget säte i bussen. Vi  söker vi första bokstaven i vännens namn (men vännen är dock inte med i just den bok som bildsatts).

5. I den femte bildserien beskriver en bok där en kung figurerar. Bokstaven vi söker inleder namnet på hans äldste son.

6. Till sist söker vi namnet på den första kärleken till hjälten i ett skådespel.  Första bokstaven i hennes förnamn utgör vår sista bokstav.

(P.S. Alla andra (aka Snowflake) – det är förstås underförstått att Lena ska få svara först på den här frågan.)

Slickar på vargar

Jag börjar få lite ont i tejptummen och tar därför en liten liten paus i julklappsutdelningen. Men var inte oroliga; det finns fortfarande kvar några hårda paket i säcken, även om det förstås inte finns några garantier att sista bloggen inte helt enkelt får nöja sig med en stickad tröja från Mrs Weasley.

Under tiden kan de som vill roa sig med en bildgåta som handlar om en värsting-unge som bland mycket annat tycker om att slå sin mamma med mattpiska.

Opposites attract

Jag tänker ut så många blogginlägg, som liksom står på kö för att jag ska lägga sista handen vid dem och klicka på den där publicera-knappen. Den här lilla bildgåtan låg jag till exempel vaken en natt och tänkte ut, och de nödvändiga ingredienserna är sedan länge inköpta, och fotot sedan länge knäppt och hjälpligt redigerat. Så då är det väl bara att putsa på det här inlägget lite grann då, och sedan se om någon kan gissa vad det är för bok jag tänker på.

Det här illustrerar en bok som först var en bästsäljare och sedan blev en kioskvältare på biograferna. Köttbullspaketet på bilden borde nog egentligen varit Mamma Scan, men jag tror det funkar ändå. Notera den lilla räkan bredvid. Kossorna har jag lånat från dotterns bondgård, men de symboliserar en betydligt större besättning. Den bibliotekarie som inte klarar den här boken har antagligen inte heller lyckats genomföra sin examen. Andra ledtrådar som jag funderade att ha med på bilden var en cykelhjälm och en hjärnkirurg, men hemma hos oss var det svårt att hitta exempel på någotdera att fotografera.

Till skillnad från en massa andra bloggar så här i juletider kan man inte vinna ett dugg om man gissar rätt. Eller jo, jag skulle väl kunna tänka mig att skicka över de få köttbullar som fortfarande finns kvar i påsen i ett kuvert till vinnaren. Eller att tejpa fast räkan på ett julkort.

Men vad är det här nu då?

Ja, kan ni gissa vilken bok de här bilderna är ämnade att illustrera? Jag tycker själv nästan att det är för lätt, så för säkerhets skull jobbar jag på en mycket klurigare sak (som kräver inköp av specifika matvaror) till ikväll eller i morgon. Det här är i alla fall en modern ungdomsboksklassiker med gråtvarning. Med en snygg kille också, förresten.