50.5 Dagens svåraste uppgift, men bonusutdelningen är enorm. Ge nån av de här bloggande bibliotekarierna ett jobb!
Milkbartoilet – med särskild känsla för barnböcker
Ett hem utan böcker – inte så dålig på fantasy
Marias bokliv – kan mer än får
Visar inlägg med etikett Jobb. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jobb. Visa alla inlägg
lördag 26 mars 2011
fredag 21 januari 2011
Trevlig helg!
Det är säkert många som har noterat att jag försummat min blogg på sistone. Det är emellertid ingenting emot vad jag har försummat min läsning. Mitt arbete har dock inte blivit ett dugg försummat den här veckan, vilket är lite ovanligt.
Men misströsta inte. Jag har minst fyra, långt gångna, men urtråkiga utkast i pipelinen. Jag försöker göra dem lite roligare, och återkommer om det har lyckats. Eller om jag har gett upp och publicerar dem ändå.
Trevlig helg önskar jag er allesammans. Själv ska jag – jobba!
P.S. Jag har märkt att en del har märkt att man kan följa mig på Twitter (jag föll till föga när jag till slut hittade ett Twitteralias som jag kunde stå ut med). Det är inte tillnärmelsevis lika kul att twittra som att blogga, men ett underbart hjälpmedel om man vill hålla reda på hur många glas vin andra medbloggare dricker på fredagskvällarna, och skälla på sina medtrafikanter.
P.P.S. Jag har inte hunnit vandra runt i bokbloggosfären ett enda dugg sista veckan, så om ni själva har skrivit något häpnadsväckande, eller om ni mot förmodan upptäckt att någon annan bokbloggare gjort det så lämna gärna en länk nedan. Med häpnadsväckande menar jag främst i fall någon gift sig, fått barn, bytt bloggadress eller läst ut Anna Karenina.
Men misströsta inte. Jag har minst fyra, långt gångna, men urtråkiga utkast i pipelinen. Jag försöker göra dem lite roligare, och återkommer om det har lyckats. Eller om jag har gett upp och publicerar dem ändå.
Trevlig helg önskar jag er allesammans. Själv ska jag – jobba!
P.S. Jag har märkt att en del har märkt att man kan följa mig på Twitter (jag föll till föga när jag till slut hittade ett Twitteralias som jag kunde stå ut med). Det är inte tillnärmelsevis lika kul att twittra som att blogga, men ett underbart hjälpmedel om man vill hålla reda på hur många glas vin andra medbloggare dricker på fredagskvällarna, och skälla på sina medtrafikanter.
P.P.S. Jag har inte hunnit vandra runt i bokbloggosfären ett enda dugg sista veckan, så om ni själva har skrivit något häpnadsväckande, eller om ni mot förmodan upptäckt att någon annan bokbloggare gjort det så lämna gärna en länk nedan. Med häpnadsväckande menar jag främst i fall någon gift sig, fått barn, bytt bloggadress eller läst ut Anna Karenina.
söndag 5 september 2010
Vilken och varför?
Jag reser bort några dagar i nästa vecka. En av dom här får följa med, men jag har svårt att bestämma mig. Waters kanske jag hinner läsa ut (med lite tur och tråkiga kolleger), eller kanske Prep-boken. Men det skulle vara om Vanity Fair fick lite odelad uppmärksamhet. Här hemma blir den lätt osynlig och ratad för sina mer livliga småsyskon.
onsdag 27 januari 2010
Nu när jag blivit stor...
I morgon ska jag ha föreläsning. Ja, alltså det är jag som ska ha föreläsningen. Jag kan inte släntra in så där en kvart försent, sätta mig på bakersta raden, och ställa frågor om litteraturen som jag inte läst.
Jag tyckte jag hade mycket att göra på den tiden, men numera blir jag nostalgisk när jag minns min glidartillvaro som student. Lata mornar med tidningen. Eftermiddagar med radio och datorspel. Kvällsföreläsningar, som avrundades med en öl. Långa nattliga timmar när jag läste precis vad jag vill. Och så här och där en hektisk tentavecka, då jag försökte kompensera den där uteblivna läsningen alla andra dagar. Men det var sällan jag hade läst all litteratur som jag tenterade.
Som jag ser det är den stora skillnaden mellan att vara föreläsare och student att jag nu måste läsa litteraturen. Och det är något som jag verkligen avskyr. Det är paradoxalt det där, för jag tycker ju bevisligen om att läsa. Och jag har väldigt sällan undervisat om något jag inte varit intressad av (det är en ynnest som universitetslärare har). Efter mycket grubblande har jag kommit fram till att det måste vara kombinationen av att vara tvungen att läsa, och av att läsa någonting som jag redan kan som gör det så tråkigt.
Och så skjuter jag upp det hela. För att jag vet att det är trist. Och för att jag vet att det tar en massa tid. Varenda termin tar det en massa tid, även om jag har läst hela litteraturen sju eller åtta gånger förut. Eller om jag har läst litteraturen så många gånger så är det i regel dags att byta litteratur, för då är den föråldrad. Då är jag tvungen att plöja en massa artiklar och skumma en massa läroböcker, för att sen välja inte den som är bäst, utan den bok som är lättast eller billigast för studenterna att få tag i. Och ni förstår? Det innebär att jag kanske måste läsa sju böcker som handlar om samma sak. Ungefär lika underhållande som att borsta tänderna varenda dag i en hel vecka! (Det var ett skämt. Jag dör av leda två gånger av dagen, men jag borstar tänderna – lovar!)
Det enda som möjligen är tråkigare än påbjuden läsning inför en föreläsning är tentarättningen. Jag kan ju försöka glädjas åt att den i alla fall ligger mer än två månader fram i tiden.
Jag tyckte jag hade mycket att göra på den tiden, men numera blir jag nostalgisk när jag minns min glidartillvaro som student. Lata mornar med tidningen. Eftermiddagar med radio och datorspel. Kvällsföreläsningar, som avrundades med en öl. Långa nattliga timmar när jag läste precis vad jag vill. Och så här och där en hektisk tentavecka, då jag försökte kompensera den där uteblivna läsningen alla andra dagar. Men det var sällan jag hade läst all litteratur som jag tenterade.
Som jag ser det är den stora skillnaden mellan att vara föreläsare och student att jag nu måste läsa litteraturen. Och det är något som jag verkligen avskyr. Det är paradoxalt det där, för jag tycker ju bevisligen om att läsa. Och jag har väldigt sällan undervisat om något jag inte varit intressad av (det är en ynnest som universitetslärare har). Efter mycket grubblande har jag kommit fram till att det måste vara kombinationen av att vara tvungen att läsa, och av att läsa någonting som jag redan kan som gör det så tråkigt.
Och så skjuter jag upp det hela. För att jag vet att det är trist. Och för att jag vet att det tar en massa tid. Varenda termin tar det en massa tid, även om jag har läst hela litteraturen sju eller åtta gånger förut. Eller om jag har läst litteraturen så många gånger så är det i regel dags att byta litteratur, för då är den föråldrad. Då är jag tvungen att plöja en massa artiklar och skumma en massa läroböcker, för att sen välja inte den som är bäst, utan den bok som är lättast eller billigast för studenterna att få tag i. Och ni förstår? Det innebär att jag kanske måste läsa sju böcker som handlar om samma sak. Ungefär lika underhållande som att borsta tänderna varenda dag i en hel vecka! (Det var ett skämt. Jag dör av leda två gånger av dagen, men jag borstar tänderna – lovar!)
Det enda som möjligen är tråkigare än påbjuden läsning inför en föreläsning är tentarättningen. Jag kan ju försöka glädjas åt att den i alla fall ligger mer än två månader fram i tiden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)