Visar inlägg med etikett Lars-Olof Larsson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lars-Olof Larsson. Visa alla inlägg

söndag 27 mars 2011

Dom första rätta svaren eller Hurusom bonuspoäng utdelas

Vad säger ni om vi drar ut på den spännande prisutdelningen med att avslöja några rätta svar från gårdagens maratonvipspromenad?

Klockan 08.00 började jag med en uppvärmning som tog sin utgångspunkt i några misslyckade akademiska försök (= uppsatser som aldrig skrevs klart).

Fråga 1

I första frågan frågar jag vem Patricia är storasyster till. Bokomaten gissar först rätt (gissar – gissargissar!! En av Astrid Lindgrens bästa böcker måste man väl kunna!) på Rasmus, Pontus och Toker, men ändrar sig sen tyvärr. I stället tar JennyB på Kulturdelen den första poängen. Grattis Jenny! En full bokhylla är en rikedom drämmer sedan till med att Patricias smeknamn är Pricken. Det blir nästan två poäng för det!

Den som inte har läst boken (t ex Enligt O) bör omgående göra det. Det är en av Lindgrens roligaste, men kanske mest bortglömda – och ingen modern filmatisering finns det. Men det är en liten fin historia i kölvattnet på Mästerdetektiven Blomkvist. Huvudpersonerna är Rasmus, och hans vän Pontus och hunden Toker. Rasmus storasyster Pricken är 16 år och har dessvärre kilat stadigt en längre tid med stadens unge amatörcasanova, Joakim von Rencken. Han är killen som har en "realisationskatalog" – dvs en katalog där han klistrar in fotot på flickor han tröttnat på. När det tar slut mellan Pricken och Joakim är det således ett öde värre än döden som väntar stackars Patricia. Nu berättar jag inte mer, utan anmodar genast alla som inte vet vad som händer sen att ta reda på det. Förhör nästa vecka!

Jag delar inte ut minuspoäng (på grund av traumatiska minnen från högstadiet), och det är tur för En bok om dagen, som "inte minns någon storasyster i Brittmari-boken". Tänk att Majken Hagström, 19 år, ska vara så bortglömd. Hon som ändå skött hela hushållet sedan 12-årsåldern, eftersom Brittmaris mamma mest sitter på sin kammare och översätter böcker.

Om Eva, Katis bästa vännina, har någon storasyster som nämns i nån bisats i böckerna så har jag emellertid förträngt henne. Även vixstjärnor har suddiga minnen ibland.

Stilpoäng på den här frågan delas ut till En bok om dagen (som tycker jag ser stilig ut – i min prickiga pyjamas, antar jag), och till Lyran som vet att namnet Kati är ämnat att associera till "katig".

Bokomaten undrar även om jag lånat mitt upplägg från ett i mitt hushåll helt okänt frågesportprogram som visst kallas "Qi". Nej, självklart inte. Då skulle ju mitt födelsedagsfirande kallas Viqlördag. Det kanske det gör nästa år. Vi får se (just idag funderar jag mest på att resa till Mallorca vid nästa jubileum).

Fråga 2
I andra frågan undrar jag vilken ort man närmast kan förknippa Marie Hermanson med. Man kan också få bonuspoäng till exempel för om man vet var hennes bok Musselstranden utspelar sig. En bok om dagen tar därmed hem två poäng här, genom att ange Göteborg och gissa på Bohuslän.

Marias Bokliv får en stilpoäng för att hon minns att en scen utspelar sig på en bensinmack i Stenungsund och Joanna bidrar med den viktiga informationen att Hermanson har sommarhus på Lyrön utanför Orust, en miljö som inspirerat till Musselstranden. Själv har jag alltid velat veta lite mer om precis var boken utspelar sig, så det tackar jag för, och ger ett poäng. Joanna får 10 ytterligare poäng för att hon skriver så här fint om min blogg. (Se så lätt det är att skrapa ihop ordentligt med poäng; det skulle ni ha tänkt på igårkväll, några av er!) Gå nu till Joannas blogg och dagarna går... och läs allihop! Sen kan ni läsa resten av Joannas blogg också, för det hinner jag inte med i brådrasket eftersom jag är upptagen av poängräkning här.

Fråga 3

I den tredje frågan ville jag veta vem Kristina Gyllenstierna var. Det är ganska många som behöver läsa på den svenska historien, men Bokomaten visste besked: när Kristina var så där 26 år blev hon änka efter Sten Sture den yngre, som då var Sveriges riksföreståndare. Året var 1520, och på grund av Kalmarunionen hade ju faktiskt Sverige inte nån egen kung eller drottning, utan Kristian II (han som var Tyrann eller God) kunde med viss rätt hävda att han styrde över Sverige. Det var det nu många som inte höll med om, bland annat Kristina Gyllenstierna. Hon höll rätt länge Kristian II stången, när hon försvarade Stockholms slott och stad, men kapitulerade sedan och fördes till Danmark där hon hölls fängslad i flera år. När hon återkom till Sverige hade Gustav Vasa redan intagit Stockholm, först som riksföreståndare, och sedemera kung. Trots att Gustav Vasa faktiskt var Kristinas systerson (poäng till Lyran för det, även om det kan tilläggas att Kristina Gyllenstierna och Gustav Vasas mor Cecilia endast var halvsystrar) var hon och  hennes barn ett av de största hoten mot Vasa-kungen. Om huruvida Gustav Vasa faktiskt avrättade hennes äldste son Nils (den s k Daljunkern) är fortfarande oklart, men Kristinas yngre son, Svante Sture, blev så småningom svåger med Gustav Vasa, då han gifte sig med Märta Leijonhufvud, yngre syster till Gustav Vasas andra hustru Margareta.

Kristina Gyllenstierna gifte så småningom om sig med Johan Tre rosor och fick en son, Gustav Tre Rosor. Sonen Gustav förlovade sig sedemera med Katarina Stenbock, hon från Torpa Stenhus. Den förlovningen bröts när den sisådär femtiosexårige kungen Gustav Vasa gifte sig med henne i stället. Man kan ju springa och gömma sig i kistor för mindre hemska framtidsutsikter även om man är äldre än 16 år! Därmed har vi således identiferat Gustav Vasas tredje hustru, vilket även Marias bokliv gjorde (och så klart knep en poäng för).

Den som behöver läsa mer om det här kan göra det på ett trevligt sätt i Anna Sparres romaner: Farväl amiral, Jag i siden, du i vadmal, Kung Märta och Stackars lilla drottning. Den som vill ha lite mer fakta kan t ex kolla in Lars-Olof Larssons augustprisbelönta bok Gustav Vasa – landsfader eller tyrann? Full bokhylla har därtill googlat fram att Jonathan Lindström har skrivit en bok bara om Kristina Gyllenstierna också. Även om jag har missat den boken, så får man så klart poäng för det.

Kristian II hade en syster, Elisabet av Oldenburg.

Så där! Jag ska nog inte gå igenom alla frågor så här noga (hoppas jag; då är vi knappast klara för påsk), men det är svårt att låta bli.

Poängställningen efter de första frågorna ser i alla fall ut så här:

Joanna: 11 p
En bok om dagen: 3 p
En full bokhylla: 2 p
Lyran: 2 p
Marias bokliv: 2 p
Bokomaten: 1 p
JennyB: 1p

lördag 12 februari 2011

Eftersom du ändå inte bara kommer köpa EN bok

Lyran meddelar i ett kommentarsfält hos Martina att Oksanens bok Utrensning är med på bokrean. Så nu finns väl ingen återvändo antar jag. Jag förhandsbeställer, och ser fram emot att bli överväldigad framåt sommarn. Möjligen senvåren.

Och om jag sedan själv ska ge några bokreatips (jag har kollat igenom erbjudandena hos Adlibris.com), så är det att slå till på Per Pettersons bok Jag förbannar tidens flod (jag har skrivit om den här). Efter vad jag har hört kommer den inte i pocket, och börjar bli svår att få tag på. Och jag lovar – verkligen lovar – att den mannen kommer att få Nobelpriset. (Och då kommer säkert boken i pocketupplaga i och för sig, så om du har mycket att läsa nu så kan du vänta lite.) (Boken Ut och stjäla hästar finns också på rean, i cd-version. Rekommenderas också varmt! Här till exempel.)

Den som vill läsa Ingmar Bergman har nu också chansen. Flera av hans filmmanus finns nu på rean: Fanny och Alexander, Den goda viljan, Enskilda samtal och Söndagsbarn hittar jag. Jag rekommenderar dem allihop, men slå till på Fanny och Alexander eller Den goda viljan om du inte kan välja – väldigt bra texter, både lika och olika filmerna/tv-serierna. (Bland annat har Fanny och Alexander en storasyster i bokversionen – bara en sån sak!! Den goda viljan regisserades ju av Bille August och inte Ingmar Bergman, vilket gör det intressant att läsa Bergmans version. Jag har inte detaljjämfört, och jag kan inte sätta fingret på det, men jag får en delvis annan känsla när jag läser manuset än när jag ser tv-serien.)

Torgny Lindgrens trilogi bestående av Hummelhonung, Pölsan och Dorés Bibel som finns i samlingsvolymen Nåden har ingen lag slumpas formligen bort. Har du inte läst Lindgren så är det här en jättebra början. Tre av Sveriges bästa böcker från de senaste 15 åren, inbundna till priset av en pocket! (Torgny är som bekant den nu levande svensk som jag lanserar för Nobelpriset. Det kanske är nån nytillkommen bloggläsare som missat det.)

Om man läst Jane Austens Northanger Abbey så är det lätt att bli nyfiken på boken Udolphos mysterier (av Ann Radcliffe) som hjältinnan Catherine Morland jämför allt i sitt liv med. Nu finns den för 39 kronor på rea. Jag har redan beställt ett exempelar, så därför vågar jag tipsa dig. (Radcliffe var den tidens stora modeförfattare. Om man sett filmen A young Jane Austen, så är det henne som Jane i filmen vid ett tillfälle träffar.)

Jag tycker inte att den som då och då ger sig på fackböcker ska missa Lars-Olof Larssons bok Gustav Vasa – landsfader eller tyrann? En bok som fick Augustpriset när det begav sig, och en väldigt bra genomgång av den 1500-tals-politik som ligger till grund för det Sverige vi har idag, och för de föreställningar vi har om vad det innebär att vara svensk. En av de bästa böcker jag läste under 00-talet!

För lite lättsmältare litteratur, som ändå inte är intetsägande så kan man satsa på Sara Kadefors bok Borta bäst. Jag tycker inte den håller hela vägen fram, men är man på humör att se en amerikansk feel-good-komedi, så kan man lika gärna läsa den här. Och har man inte redan läst Peter Robinsons deckare En ovanligt torr sommar kan man passa på nu. En riktigt bra deckare att plocka fram när man blir på det humöret!

Känner man sig lite efter alla andra (jag gör ofta det) finns nu åtminstone en chans att köpa (läsningen kan man ju – hrm – som bekant skjuta lite på) några av de mest omtalade böckerna från 2010: Spill av Combüchen som fick Augustpriset 2010 (den köper jag själv). Det gröna huset av Nobel-pristagaren Mario Vargas Llosa (jag har Tant Julia och författaren oläst hemma, och ska läsa den innan jag ger mig på några fler sydamerikanska utsvävningar), Hundraåringen som klev ut genom fönstret av Jonas Jonasson (årets stora boksnackis bland dem jag firade jul med; jag tvekar. Jag kommer nog att läsa så småningom, men väntar just nu. Köper inte ens, för jag misstänker att pocketversionen kommer kastas efter mig vad det lider. Men köp du, så känner du dig inte utanför när boken snart kommer på film. Finns både som inbunden och cd-bok på rean.) Leif GW Persson fick Deckarakademins pris för Den döende detektiven – boken där han tar livet av sin detektiv Lars Martin Johansson. Den har sina poänger, boken, men är nog den sämsta bok jag läst av Persson. Satsa på något annat. Boken Samhällsbärare reas också ut, till exempel.

Letar man barn- och ungdomsböcker så tycker jag att man ska slå till på alla bilderböcker om Max (Barbro Lindgren och Eva Eriksson) och Molly (Lucy Cousins) som man kan hitta! Och missa inte att köpa Eric Linklaters Det blåser på månen om du inte har den i bokhyllan. (Du kan råka göra Snowflake glad.). Några fina illustrerade Astrid Lindgren-sagor finns också – Mirabell till exempel. Ladda för barnkalasen! Eller barnbarnen! Eller en vanlig regnig tisdag i slutet av mars, när påsken är långt borta och våren aldrig vill komma och du måste byta kamrem på bilen. Man rear även bort Kurt i Kurtby av Erlend Loe, så jag tycker du ska passa på. Särskilt om du är 35+ och läste allt om vad som hände i Knutby. Har du inte den slags humorn, så reas även flera fina Muminböcker bort i cd-version (av Tove Jansson, om du inte visste det).

Men nu ska jag inte sittar här och slösa bort tiden. Jag måste lägga min egen order. 1117 kronor. Men 24 fina böcker får jag för det.

lördag 19 juni 2010

Och kärleken förde dem samman

Jag har förberett mig för en dag framför tv:n.



Hjärtchipsen behöver kanske inte någon förklaring (?), men antagligen chokladen. Jag hade tänkt motivera den med att kronprinsessparet förlovade sig i mars, men vid en koll visade det sig att det visst var i februari förra året som tilldragelsen ägde rum. Så då får jag väl nöja mig med att säga sanningen: att den blott och enbart är till för att hålla mitt blodsocker på en jämn nivå.

Dagen till ära har jag tagit fram ett par speciella näsdukar (det syns lite dåligt, men det är alltså ett vackert broderat "V" på dem). Näsdukarna är en gammal födelsedagspresent (för som bekant börjar även "Vixxtoria" på V). Jag har aldrig snutit mig i dem, och jag är inte säker på att jag ska ändra på det idag, så för säkerhets skull har jag också laddat med ordentligt med pappersnäsdukar. Erfarenheten från  Mette-Marits, Märta Louises, Maximas och Marys bröllop säger att det går åt mycket papper.

Boken Arvet efter Gustav Vasa är skriven av Lars-Olof Larsson, som fick Augustpriset i fackboksklassen för boken Gustav Vasa – Landsfader eller tyrann? (Denna bok räknade jag för övrigt som en av förra decenniets största läsupplevelser.) Boken berättar om de turbulenta åren efter Gustav Vasas frånfälle, då hans söner och sonsöner stred om tronen. Den diskuterar och förklarar därmed bakgrunden till den monarki och det arvsrike vi har idag. Larsson diskuterar i sitt förord just valet av ordet "arvet" i titeln. Han vill att detta ska syfta inte bara på sönernas uppdelning av riket, utan på allt som Vasas övertagande av tronen innebar för det Sverige vi lever i idag. Jag ser fram emot att ta mig igenom större delen av boken under dagen (men så här långt har tv-sändningen innehållit så spännande diskussioner om bordsdukning och spekulationer om klänningar att jag inte kommit så långt ännu).

Och därmed tangerar vi diskussionen om monarki och republik, om makt och privilegier. Tänk att den äntligen kommit igång! Några av dagens inlägg sammanfattar mina egna tankar: DN har en osignerad ledare som diskuterar kungafamiljens balans mellan att vara bevakade och tillgängliga, mellan att vara priviligerade och underkastade bestämmelser om religion och restriktioner för sin yttrandefrihet.  Lena Andersson signerar en annan DN-ledare och lyfter där fram den makt som monarkin ännu besitter. Själv är jag fortfarande väldigt nyfiken på Cecilias Åses bok om den svenska monarkin som jag inte orkat beställa upp från bibliotekets källare, men Åse talade nyanserat i ett reportage i förra söndagens Godmorgon världen.

Men idag gläds jag åt att en ung kvinna, vars liv från allra första början varit så fyllt av restriktioner, gifter sig med precis vem hon vill. För kärleken är värd att fira. Alltid!

måndag 8 juni 2009

Nu har jag skrivit en ny lista till min sambo!

Senare i sommar fyller jag år igen. Eftersom jag gärna vill ha böcker i present brukar jag varje år sammanställa en lista till min sambo. Listan innehåller böcker som jag gärna skulle vilja läsa, och som jag lovar att inte köpa eller (aktivt) på annat sätt införskaffa före min födelsedag. I alla fall inte utan att säga till först. 

Årets önskelistan ser just nu ut så här:

Psalmupproret av Maarten 't Hart
Arvet efter Gustav Vasa av Lars-Olof Larsson
Sektbarn av Charlotte Essén
Vad konstigt av Billy Ehn
Var är Jane Eyre? av Jasper Fforde
Vad jag älskade av Siri Hustvedt
Hustrur och döttrar av Elizabeth Gaskell
Du sköna nya värld av Aldous Huxley