lördag 27 augusti 2011

Det här är nog den första dagen i resten av mitt liv

Det har hänt mycket saker i sommar. Eftersom det här är en bokblogg tänker jag begränsa mig till att skriva om de händelser som rör böckernas värld. Och det största och viktigaste som hänt mig där är att jag – har sorterat ut en massa böcker som jag tänker göra mig av med. Det där spansk-engelska lexikonet som jag faktiskt blundade och slängde i soppåsen är inte en engångsföreteelse. Jag har tvärtom sorterat ut ungefär fyra Billy-hyllplan med böcker som jag är säker på att jag inte vill läsa om (eller i något fall läsa). Jag känner starkt att jag är på väg in i en ny era av mitt liv.

För är det något som jag tyckt varit svårt så är det att göra mig av med böcker. Jag minns ett inlägg som jag skrev för två år sen, alldeles förskräckt över idén om bookcrossing, som jag just läst om hos Kontakt på Boktipset – Ni na ni ni nanna. Göra sig av med sina böcker? Det jag förskräcktes mest över var kanske inte själva saken att ge bort böcker, utan vilka böcker man gav bort. De man tyckte mest om vill man ju behålla. Och de man inte tycker om vill man ju inte ge till någon annan. Ett till synes olösligt dilemma.

Jag måste också säga att det fortfarande skär i hjärtat när jag läser om hur folk gör sig av med böcker. När Petter helt sonika slängde sina (varav ganska många utgjordes av mina favoritböcker). Jag ryser fortfarande när jag tänker på det. Och Snowflakes sommarrensning – även om jag inte vill ha någon av böckerna, så bör man väl ändå hålla sig med principer? Hon gör sig till och med av med Byatts De besatta. Har du ens läst den, Snow?

Men jag har alltså kommit dithän själv. Jag har insett att det finns många böcker i min bokhylla som jag inte vill läsa om. Böcker som ofta under många år har stått gömda bakom andra, för att jag helst inte vill se dem. Böcker som dammar och tar plats.

En del har jag redan gett bort i sommar. De har fått nya hem hos folk jag känner, som jag tror kommer tycka om dem. Ett par har jag faktiskt redan lyckats sälja. Kvar är ungefär fyra kassar, med främst deckare.

Och nu undrar jag om nån vill ha dem. Tala om i fall du är intresserad i kommentarsfältet! Böckerna får du gratis, men portokostnad tillkommer, för annars kan nog mina kostnader för att bli av med böckerna springa iväg lite väl långt (Porto: postens gröna kuvert i passande storlek,  och jag stuvar så klart in så många böcker som får plats i ett sådant om du vill ha flera). Om du bor i Skåne eller Göteborg (eller längs E6:an däremellan) kan det nog gå att ordna med nån slags personlig leverans också. Senast 16 september behöver jag svar.

Okej.

Här är då mina allra sämsta böcker fotograferade (vilket inte betyder att alla är dåliga). De är nästan alla vällästa, ofta av minst tre personer, men innehåller alla sidor:

Helena von Zweigbergks böcker om fängelseprästen Ingrid: Kärleken skär djupa djupa sår, Fly för livet, Hon som bar skammen och Det Gud inte såg. Jag tycker på många sätt om den tafatta Ingrid, som inte vågar ta för sig av livet, mesig, töntig och alltid lite fel. Och ändå så modig ibland. Sista boken (Fly för livet) är särskilt intressant, då man får följa händelseförloppet när Ingrid blir tagen som gisslan.


Här är fyra deckare som jag tycker att man kan ha eller mista. Jag tycker bäst om de två av Karin Wahlberg: Flickan med majblommorna och Hon som tittade in. Här finns läkare och poliser, och Lund och Oskarshamn blandas fint i böckerna. Mari Jungstedt I denna stilla natt och Anna Janssons Svart fjäril utspelar sig båda på Gotland, och hör inte till författarnas bästa (de bästa behåller jag givetvis själv).


De sex första böckerna om Irene Huss: Glasdjävulen, Nattrond, Tatuerad Torso (Turstens bästa!), En man med litet ansikte, Den krossade tanghästen och Eldsdansen. Göteborgsmiljöer.


Två böcker av Roslund och Hellström: Odjuret och Box 21. De var inte dåliga, men inte riktigt min grej (för mycket maffia för min smak). Gretelise Holms Ö-morden är en dansk deckare som man i alla fall inte blir uttråkad av att läsa.


Komplett Annika Bengtzon-samling: Livstid, En plats i solen, Prime time, Paradiset, Den röda vargen, Nobels testamente, Studio sex och Sprängaren. Alla av Liza Marklund.


Den här har jag inte läst ut. Tänker inte göra heller. Vill inte bli påmind om det, så den ska bort: Jens Lapidus, Snabba Cash. Många har läst och gillat.


Tre Anne Holt. Läsvärda. Men det räcker med en gång för min del: I lejonets gap, Presidentens val, Blind gudinna.


En himla massa Elizabeth George (de flesta har varit sambons, faktiskt). Saknaden efter Josef är en fyndad biblioteksbok. Med svek i sinnet en stor kartonnage. Övriga engelska pocketar: For the sake of Elena, A great deliverance, In persuit of the proper sinner, With noone as witness, A place of hiding, Well-schooled in murder. 
Marias bokliv adopterar de engelska George. 


Fyra Inger Frimansson. Jag tycker att hon skriver bra, men inte riktigt riktigt når ända fram. Det räcker att läsa hennes böcker en gång: De nakna kvinnornas ö, Handdockan, Mörkerspår, God natt, min älskade. 


Här är lite blandade deckare/spänningspocket. Inte så dåliga, nån av dem, men jag kommer inte att läsa om dem: Kvarleva av Pär Källén (gotlandsrysare om arkeologiska lämningar), Patrick Redmond Marionetter (som jag inte minns vad den handlade om) Unni Lindell Nattsystern (spännande tidsfördriv, minns jag), Tove Klackenberg Självtäkt (fick högt läsbetyg av mig, men minns inte handlingen, sorry), Christina Schwarz Fruset vatten (minns inte riktigt vad som hände här heller. Något om syskon som åkte skridskor, tror jag) samt Laura Wilson Min allra bästa vän (kanske inte deckare, men det är i alla fall något mörkt förflutet som spökar).

Enligt O tar hand om Klackenbergs Självtäkt. 



De här är däremot två böcker som jag blev mycket besviken på. Tuppen gal tidigt på torsdag av Berndt Andersson försöker vara en spännande spiondeckare från andra världskriget men har lite för många luckor i både handling och logik för att det ska bli spännande eller ens förståeligt. Det är en sån där bok man ständigt vill skriva om när man läser den, eftersom den har potential att vara bra. Kyoto och fjärilarna av Lennart Ramberg är en så kallad miljödeckare. Men att kalla något en miljödeckare gör den ju inte nödvändigtvis bättre.


Tre engelska pocketar som ingen härhemma vill läsa om. Patricia Cornwell Isle of Dogs (alltså ej med Scarpetta!), Susan Hill The Risk of Darkness, samt Stephen Booth Blind to the Bones.


Karin Alvtegens fyra första: Svek, Skugga, Skam och Skuld. Är helt oförmögen att komma ihåg vilken bok som handlade om vad, men psykologiska thrillers är de allihop. Välskrivna, och med långsamt uppbyggd spänning. Inkluderar twist på slutet.


Den här har jag försökt läsa. Det går inte. Jag ska pröva med något annat av Elsie Johansson, som alltid hyllas så mycket, men den här skänker jag med hopp om trevlig läsning till ett bättre hem. Näckrosträdet heter den.
Hannas hörna förbarmar sig över Alvtegenböckerna.


När jag gick på mellanstadiet så satt många av oss i biblioteket på lunchrasterna och slog i det här lexikonet. Det måste vara detta minne som många år senare fick mig att köpa boken på ett antikvariat. Jag har dock sällan använt det. Vill nån ha? Amerikanskt slanglexikon.


Den här boken står jag inte heller ut med. Jag har kanske läst 50 sidor eller så, men jag föredrar utan tvekan Maja Hagermans Spåren av kungens män som berättar om samma period. Men någon Lindströmsfantast kanske är intresserad? Den är fin, inbunden, nästan oläst. Skriven av Fredrik Lindström och hans bror Henrik: Svitjods Undergång och Sveriges födelse. 


De här två är jättedåliga. Dan Browns Digital Fortress och Ian Caldwell & Dustin Thomasons bok The Rule of Four (som är en mycket dålig kopia av Da Vinci-koden, Historikern och Den hemliga historien).


En introduktion till Camilla Läckberg? Isprinsessan, Olycksfågeln och Stenhuggaren bortskänkes.


19 kommentarer:

Josefin sa...

Kul idé!
Har läst och älskat serien "Glasfåglarna" av Elsie Johansson, så den kanske du ska välja istället. Började på hennes bok "Kvinnan som mötte en hund" men den var inte alls i min smak.
Lycka till med bokbortskänkningen!

Anonym sa...

jag kan adoptera de engelska Elisabeth George

Vixxtoria sa...

Josefin: Jag har hört mycket gott om Glasfåglarna-serien. Får se om jag tar mig an den så småningom. Kvinnan som mötte en hund har jag oläst härhemma. Jag fick den i present 1988...

Maria: Räkna dem som dina! :-)

kontakt sa...

Jag funderade ett ögonblick på att be att få ett par av böckerna, av en av författarna. Men SÅ bra har jag inte tyckt den författaren är hittills, och jag har en del oläst hemma...

Jag börjar faktiskt fundera på att göra mig av med de allra flesta böcker jag äger. Förr var min bokhylla en del av min identitet. Nu funderar jag på att eventuellt flytta utomlands om ett par år - inte jättelängtmen ändå - och jag äger inte särskilt mycket saker värda att köra flyttlass för. Mina böcker? Äh, det mesta går ju att skaffa igen om man vill det. En del böcker gör jag mig aldrig av med, men den samlingen är inte jättestor. Jag äger ändå inte någon komplett sanning av de böcker som betytt mest för mig, långt ifrån! eftersom jag förr i världen var så flitig bibliotekslånare.

Anonym sa...

Jag tar mig gärna an Karin Alvtegens böcker... kommer passa finfint i min hylla där hon saknas mig.

Anonym sa...

Dessutom bor jag ju i Skåne... personligt överlämnande och i stället för porto bjuder jag på fika.

enligt O sa...

Klackenberg har jag letat efter, den jag läst var väldigt bra. Vill du kan vi bestämma en rulltrappa på bokmässan som du kan lämna den i, annars skickar jag adress.

Vixxtoria sa...

Kontakt: Jag blir ju nyfiken på vilka böcker det var du funderade över :-)

Och jaha. Du ligger alltid några steg före mig, redan på väg mot munkens egendomslöshet märker jag. Jag är lite imponerad, för även om jag inte tror att jag vill göra mig av med allt jag äger och har, så blir man visst nedtyngd av allt detta man äger. Jag tänker att jag så småningom skulle vilja skala ner det där jag äger, och ha kvar det som är vackrast, mest ändamålsenligt och betydelsefullt. Jag är inte där än.

Men det låter spännande att flytta utomlands. Men man KAN ju magasinera saker man vill behålla/återupptäcka när man kommer hem.

Hanna: Alvtegenböckerna håller jag åt dig. Ser fram emot att försöka lyckas sy ihop en fika. Jag får samla ihop alla bokadoptanter och se vad som ska skickas och vad som ska överlämnas efter sista datum (16 september), så jag återkommer!

O: Klackenberg får du gärna överta. Vilken var det du läste och tyckte om? Jag försökte nämligen en annan av henne som jag lånade på bilbioteket i våras, men fastnade inte alls, och lämnade tillbaks knappt halvläst. Jag är ännu inte på det klara med hur jag logistiskt ska kunna ta mig till Bokmässan, men jag återkommer om bokens överlämnande :-)

snowflake sa...

Men grattis till dig! Det är en härlig känsla att göära sig av med barlast. Och ja, jag har läst De besatta. En gång räcker. Den var inte ens fantastisk då, eftersom jag rätt nyligen sett filmen och missade flera överraskningseffekter.

Om du inte hittar nån annan matte så kan jag adoptera Susan Hill. :-)

Vixxtoria sa...

Snowflake: Synd att du inte gillade De besatta, men du får väl roa dig med Sherman Alexie i stället till exempel. Susan Hill får du så klart gärna! :-)

kontakt sa...

Jag funderade på Inger Frimansson. Men egentligen tror jag hon är en sån författare som jag alltid blir intresserad av när jag läser hennes böcker, men aldrig sen faller för helt.

Vad gäller min bokhyllor spelar det väl också roll att jag för närvarande inte är så mycket till bokläsare. Mitt framtida läsande kommer att se mycket annorlunda ut, tror jag. Den boksamling jag främst skulle viljat ha är den som sammanfattar min läsning i 15-25-årsåldern... och då lånade jag så gott som allt jag läste på bibliotek. Vilka av de böcker jag läst som jag råkar äga är ganska slumpmässigt. Varför skulle just den samlingen vara något av värde?

Vixxtoria sa...

Kontakt: Frimanssson? Jaha, där ser man. Jag är lite kluven till hennes böcker. Hon är på många sätt lite som Ruth Rendall, psykologiska thrillers, där vardagen kantrar lite grann, men jag blir alltid lite besviken. Det är väldigt välskrivet, men det är som det inte skruvas tillräckligt, eller inte blir så spännande som det skulle kunna bli. Ungefär som du skriver – man faller inte för dem helt. Hon hör tyvärr till de författare som jag bestämt mig för att inte läsa något mer av (om det inte är så att hon råkar skriva en bok som blir jätteomtalad och får en massa priser. Då återvänder jag kanske av nyfikenhet).

Jag kan helt hålla med om att många av de böcker jag vill ha min bokhylla är det jag läste runt 15-25 (kanske 13-25?). De böckerna jag läste då är också de jag oftast har läst om. De böcker jag helst vill ha min boksamling är ju sådana som jag vill läsa om många gånger. ;-)

En tanke är ju att samla ihop de böcker man VILL leva med, och bygga upp ett (litet) bibliotek av dem, och göra sig av med resten?

snowflake sa...

Tack bästa Vixxtoria! Jag har ny adress, skickar mejl.

enligt O sa...

Läste den första om en åklagare som hette Svea (tror jag) Påtaglig risk, någonting. Minnet är sådär, men jag gillade den trots att den var lite väl hemsk.

Sanna sa...

Har du hittat någon soptunna eller bokmal som adopterat Svitjods undergång än? Annars kan jag förbarma mig över den :)

Vixxtoria sa...

Snow: Vi har ju redan mejlat om det här :-)

O: Ja, Svea heter åklagaren i den här boken också. Fast jag hade för mig att just min bok var den första i serien. Om jag har fel angående den saken så bryr jag mig inte nämnvärt.

Sanna: Betrakta boken som din. Jag återkommer om möjlighet till överlämning (jag tänkte ta itu med alla böckerna efter 16 sept som jag satt som deadline).

Sanna sa...

Hurra! :)

camilla sa...

Jag adopterar gärna rule of four om den fortfarande finns kvar.

Anonym sa...

Hör av dig när du vill bli bjuden på fika.