Rätt namn på rätt plats

Här kommer då svaren i min citattävling. Utgångspunkten för den här samlingen var citat som berör skrivande och författande på olika sätt. Jag tycker det är spännande att samla på författares egna uttryck för sina skaparvåndor.

Citat 1:

Hon betraktade livet som ett tillfälle att skriva romaner och läsekretsen som sitt råmaterial.

Det första citatet är hämtat från Månen och silverslanten, W. Somerset Maugham, och det är nog det enda av de i samlingen som är mer spritt. Jag har ju läst och skrivit en hel del av och om Somerset Maugham på sistone (och knaprar långsamt i mig ännu en novellsamling i väntan på att mitt närmaste biblioteks sökkatalog ska komma upp ur sommarkoman så att jag kan skaffa mig ett exemplar av Ashenden).

---

Citat 2: 

Det fanns författare som skrev för att bli älskade. Men älskade av vem? Ingen kunde veta i förväg vilken historia man skulle skriva för att bli älskad. Men hur var det med att skriva för att älska? Svaret på den frågan var inte lika självklart. Att skriva skulle vara en kärleksförklaring, inte en kontaktannons. Man skulle inte skriva för att bli älskad, utan för att själv få älska.

Det här utdraget kommer ur Den sanna berättelsen om Inga Andersson av Björn Larsson. Han är en ganska anonym författare  här i Sverige, men har vunnit flera priser utomlands.  Jag är lite kluven till hans böcker. Jag tycker om dem, och jag hoppas alltid väldigt mycket på dem, men det känns som om han aldrig kommer att kunna skriva sig till en femma i min graderingsskala. Ständigt bubblar han runt på en fyra (i ganska gott sällskap). Berättelsen om Inga tycker jag hör till hans bästa, men den är lite lång. Drömmar om havet är mer typisk, och en riktig sommarbok (dessutom är min upplaga av boken grön!), så den rekommenderar jag som första läsning för den som inte testat honom tidigare.

---

Citat 3:

Jag är osäker på om jag förstår vad han säger. De måste ha en annan nivå av svenska här än den jag kan nått upp till, vilket inte vore konstigt. Det kan röra sig om okända våningsplan i en till synes vanlig meningsbyggnad.

Här ett utdrag från någon som alltid väger orden på guldvåg, nämligen Lena Andersson, och boken Du är alltså svensk. Det här handlar egentligen inte om skrivande, utan om hur en invandrare i Sverige beskriver hur det är att inte riktigt förstå vad som sägs. Anderssons böcker är ganska tunna, och till synes på ett enkelt språk, att man luras att tro att man snabbt kan läsa igenom dem. Tja, det kan man väl, men för att förstå vad hon vill säga kan man läsa en gång till. Den här är en av hennes bästa, tycker jag.

---

Citat 4:

En berättelse är ett brev som författaren skriver till sig själv för att skildra sådant som han inte skulle kunna komma fram till på något annat sätt. 

Det här kommer ur Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. Jag har ännu inte gett mig på Ängelns lek (ack denna sommar är ännu så full av jobb!), men denna första bok var en stor läsupplevelse. För mig säger den här meningen väldigt mycket om vad en författares arbete kan innebära, om hur skrivandet föder nya tankar, och leder till insikter som man inte hade fått annars.

---

Citat 5:

Orden har ingen geografi, kom ihåg det. Hittar du dem inte i Kumla, kommer du inte att hitta dem i Montmartre eller Ulan Bator heller.

Det här kommer förstås från Kumla-födda Håkan Nesser, och hans bok  ... och picadilly circus ligger inte i Kumla. Om jag nu minns rätt så syftar citatet på det meningslösa i att författare ska åka iväg för att kunna skriva. Där tror jag meningarna är delade, men prokrastinering är väl lika vanligt inom författarskrået som andra yrken. Läs förresten den här boken, om du har missat den bland alla van Veeteren-böcker av samma författare.

Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.