Är det nån som minns mina nyårslöften? Nej, jag tänkte väl det. Ni är väl alltför upptagna av att glömma era egna.
Men ett av mina löften handlade om att jag skulle läsa en bok som jag inte tror är bra, bara för att se om jag har rätt eller fel. (Ja, jag tycker ju om att ha rätt, så det här är även en självpåtagen övning i ödmjukhet och tillstukning.)
Om det löftet ska kunna uppfyllas behöver jag emellertid HJÄLP! Det trevligaste skulle ju nämligen vara om jag läste en bok som jag inte trodde var bra, och upptäckte att jag gillade den. Några förslag på böcker som jag nog tycker är dåliga, men som faktiskt vinner på en närläsning?
33 kommentarer:
hihi, så gör jag jämt, motvalls...
Det skulle ju göra det lite enklare om du nämnde ett gäng böcker som du nog tror är dåliga, så kan vi se om vi tror som du eller råder dig till att läsa dom.
Allt hänger ju som bekant på förväntningar. Man kanske inte förväntar sig att alla böcker ska vara bra. Men det är ju sällan man börjar läsa en bok man förväntar sig ska vara DÅLIG rent av.
Vet knappt om jag har läst nån sån bok. Jo, kanske Hypnotisören, och den gillade jag. Så där, nu fick du ett tips. Kanske.
Hannele: Mitt problem är att jag är motvalls mot mig själv. Tror jag.
Paperback: Ja, jag hade inte tänkt att det var meningen att det skulle vara enkelt.
Hypnotisören tror jag förresten inte är så särskilt dålig, även om den ligger härhemma oläst. Men jag uppskattar försöket. Tack ska du ha!
Jag ska fundera över några böcker som jag tror är dåliga. Det var ett bra, men svårt, tips.
Jag tror att Spellmans arkiv och de följande tre böckerna om Spellmans av Lisa Lutz är dåliga.
Den här diskussionen kommer jag att följa med spänning. Kanske skulle vi lite till mans lägga upp listor på vad vi tror är dåligt? Kunde vara väldigt spännande och inspirerande.
Ser inte riktigt problemet, faktiskt. Ta en bok från en topplista som du inte gillar. Förmodligen är den ju bra ändå, någonstans.
Eller ta en bok som anses bra från en genre du normalt inte läser.
Jag kan rekommendera World War Z, som handlar om ett zombiekrig som nästan utrotar mänskligheten. Hoppas nu att du inte tycker om sådan "fantasifull krusidullitteratur" (vi låtsas att du säger så) och därför tror den är dålig.
Sådär.. Fix!
Paperback: Jag har aldrig hört talas om Spellmans arkiv. Vad är det för slags böcker?
Ingrid: Ja, jag tycker det finns en utmaning i att läsa något som jag misstror. Trots alla högarna med böcker jag _vill_ läsa. (Det är väldigt lätt att välja till och välja bort ibland.)
Feuerzeug: Jag är inte ute efter böcker som är bra "ändå, någonstans". Sådana kvaliteteter har jag ganska lätt att se i en massa böcker jag läser. Jag letar verkligen – ärligt och på allvar – efter en pärla som finns någonstans där jag själv aldrig skulle komma på tanken att leta.
Ett zombiekrig som nästan utrotar mänskligheten tycker jag däremot låter rätt intressant. Vem har skrivit?
Aha, Vixxtoria, inget tveksamt här utan mer riktigt motsträvigt? =)
World War Z är skriven av Max Brooks.
Men om det låter intressant så verkar den ju inte dålig? =/
Vad är det du normalt inte läser?
feuerzeug: Kan du sälja in en reseskildring till mig, och sedan t o m få mig att tycka den är bra, då är det inte så dåligt. Biografier om tråkiga människor lockar mg inte heller. Biografier om roliga människor är lite kul ibland, med betoning på ibland. Pysselböcker om hur man klipper och klistrar ihop något är nog det allra tråkigaste jag kan tänka mig.
Ack reseskildringar. Jag försökte läsa On the road av Jack Kerouac, men den var bara för dålig.
Däremot älskade jag faktiskt Två år för om masten av Richard Henry Dana. Den är från 1840 och handlar om två självbiografiska sjömansår.
Den handlar om vågor och skepp och rep och hav... Borde verkligen vara jättetråkig.
Vixxtoria: jag tror att det är dåliga slags böcker :-)
Men jag har läst Spellmans arkiv och hade jätteroligt medan jag läste! Här har jag skrivit om boken: http://enbokomdagen.blogspot.com/2010/03/spellmans-arkiv-av-lisa-lutz.html
Ganska udda omslag, dock! Och det höll på att få mig att inte läsa boken.
Håller med någon annan här ovan; Du måste skriva något som du tror är dåligt, annars blir det ju omöjligt! ;-)
On the road är dålig, så den kvalar kanske bara in om du tror det också.
Hungerspelen överraskade mig, den trodde jag skulle vara dålig.
Snabba Cash trodde jag också skulle vara dålig, men den var riktigt bra. Å andra sidan trodde jag att Aldrig fucka upp skulle vara bra och den var kass.
Jag är en sån som bara vill ligga med dig av Fredrik Lindström trodde jag skulle vara riktigt övergrabbig och hemsk.
Något som passar damen?
Reseskildring? Barbara Voors har skrivit en om elefanter som dansar, kommer inte ihåg den exakta titeln. Handlar om Tanzania.
Feuerzeug: Men Två år för om masten låter ju otroligt spännande!!!! Jag blir helt entusiastisk!!! Och ett fantastiskt tips på en bok som jag _gärna_ vill läsa. Den kvalar absolut inte in i kategorin förment-dåliga-böcker, och jag hade glömt bort att den fanns. Den ska jag genast söka upp på biblioteket.
En bok om dagen: Jag tycker det låter riktigt roligt efter att ha skummat ditt inlägg (jag vill inte läsa alltför noga, om jag nu skulle läsa boken nån gång i framtiden). Den kvalificerar definitivt inte för en bok som jag tror är dålig, och därför inte vill ge mig på.
Jag ska fila på ett inlägg om vilka böcker jag inte gillar, okej?
Enligt O: De första var egentligen inte så dumma förslag, men jag har mer eller mindre läst dem allihop. ON the road tycker jag inte alls om (men det var mycket länge sen jag läste den). Hungerspelen tyckte jag fantastiskt mycket om (och hade stora förväntningar på). Snabba Cash ska jag skriva lite mer om ganska snart tror jag. Fredrik Lindström boken är läst och ganska okej (med ungefär de vanliga förbehåll jag har när det kommer till Lindström). Så de kvalar ju inte in här.
Men Voors reseskildring - vet du, den skulle kunna vara precis en sån bok. Jag har läst flera andra av Voors böcker och tyckt ganska bra om dem, men den där om elefanterna tycks mig så urtråkig och ointressant att jag inte ens kan förmå mig att låna hem den. Och det menar jag bokstavligt, för jag stod med den i handen på biblioteket så sent som igår!
Men nej, jag vill verkligen inte läsa den. VAd är det som är så bra med den?
Det där fenomenet har jag forskat lite i också, försökt ge böcker som jag tror är dåliga en chans. Men alla de jag har läst har visat sig att verkligen vara dåliga... Ska bli kul att höra om du lyckas bättre!
Vixxtoria, det var ju jättesvårt att tipsa om något dåligt, märker jag ;D
Men nu vet jag!
Hogg av Samuel R Delany. Den handlar om allt som är äckligt och vidrigt. Smuts, urin, våld, övergrepp etc. Du kommer behöva tvätta händerna efter varje läspass.
Du bör absolut inte läsa "Hogg". Då du i så fall knappast läser mer av Delany som är en väldigt bra författare.
Hans "Tales of Neverÿon" skulle kanske i och för sej passa in att rekommendera här då det är en självbiografisk nyckelromanig sword & sorcery-novellsamling. Med S/M-tema.
Spectatia: Jo, men det är ju nästan alltid så. De flesta böcker som jag tror är dåliga är dåliga. En del böcker jag tror ska vara bra är förresten också dåliga. Det är svårt att hitta dåliga bra böcker.
feuerzeug: Ja, det är svårt. Det är därför jag behöver hjälp att tänka utanför mina banor. Jag uppskattar alla försök.
Delany-boken låter verkligen helt vidrig. Den blir jag inte alls sugen på (dessutom tycker jag det är tråkigt att tvätta händerna). Jag ska betänka förslaget.
Petter: Om du nu skriver om Delany, betyder det då att jag ska förutsätta att han inte finns? Novellsamlingar med s/m-tema? Hur ska jag kunna ens kommentera ett sånt förslag utan att avslöja saker om mig själv som jag inte vill ska stå på min blogg?
Vad var bra med Voors? Ja för det första så är hon ju bra. Språket är njutbart, vilket inte brukar vara fallet med reseskildringar. Hon fick mig också att känna att jag var i Afrika och när jag varit i tanzania läste jag om den. Då märkte jag att hon dessutom hade beskrivit mötet med Tanzania på ett riktigt sätt. Alltså tyckte hon som jag, vilket alltid är bra.
O: Jag kan köpa det där att läsa boken om jag först besökt Tanzania. Men generellt tycker jag alltså det är _så_ tråkigt att läsa om en plats (i reseskildringsform) där jag inte varit. Jag har ingen särskild lust att resa till Tanzania heller (jag har ingen särskild lust att resa till en massa platser, jag tycker mest om att vara hemma, så jag har alltså inget särskilt emot Tanzania. Tvärtom, kanske, jag skulle gärna se Victoriasjön). Jag lovar att bläddra i boken nästa gång jag ser den (den står säkert kvar på bibliotekssnurran nästa gång jag kommer dig).
Jag blev glatt överraskad av Elsas mode av Sofi Fahrman. Den var både välskriven och rolig. Jag trodde den skulle vara lika ointressant som Djävulen bär Prada och På andra sidan Venus. Men det handlar ju mest om smak!
S/m-temat i boken är mer undertext. Det handlar mycket om makt och sånt. Och även om det är noveller så hör de samman så tillvida att de alla säjs vara översättningar av ett manuskript. Om det nu var det att det är en novellsamling som var problemet.
Samuel R. Delany är en svart amerikansk författare. Som skrivit s/f och fantasy och flera hyllade självbiografiska verk. "Hogg" är ett av hans mindre verk.
Petter, jag kan bevisa att du har fel:
Jag läste Hogg, nu läser jag Dhalgren, sen ska jag läsa allt annat jag kommer över av den käre Delany.
Hogg är så klart unik, det förstår väl alla. Inte skrev karln fler böcker som förblev otryckbara i 30 år? Eller? ;)
Jag tror inte att man blir avskräckt från Delany genom att läsa Hogg. Tvärtom. Man ser igenom smutsen och att han är fantastisk, sedan tar man itu med hans... normalare verk.
Ylva: Jag gillade Djävulen bar Prada. Eller jag fattade ju ingenting av själva modeskämten (faktum är att mer än hälften av alla märkesnamn hade jag aldrig hört, och här överdriver jag inte), men jag njöt av den elaka chefen. Jag har faktiskt själv funderat över om jag skulle överraska mig själv med just Elsas mode. Om biblioteket låter den stå framme i ögonhöjd och fresta mig kanske jag gör precis det (fast jag antar att det är precis en sån bok som är utlånad). Tack för tips!
Petter: Du vet mycket väl att jag har problem med noveller.
feuerzeug: Ett krig i mitt kommentarsfält?! Heja!
(Nu har jag blivit så enormt nyfiken på Hogg att jag kollat upp att mitt UB har den som läsesalslån. Bara en sån sak! Boken är dessutom del 17 i en serie kallad "Överträdelsens klassiker" - en serie som även innehåller böcker skrivna av de Sade, eller med titlar som "Att smiska hembiträdet".)
Vixxtoria, Jag vet inte om det ska kallas krig, kanske, men... JA! ;)
Jag älskar att diskutera. Petter har en poäng, men han har inte rätt. Då måste jag ju säga det, i all vänlighet.
Överträdelsens klassiker är nog en serie jag borde sätta upp i min läslista. Det vore kul att läsa fler förbjudna böcker. Jag kan tänka mig att Parfymen hör hemma där. Fast jag har inte läst den ännu.
feuerzeug: Det är fritt fram att kriga här (jag uppskattar särskilt att man inte krigar med mig som omväxling, för jag har mycket jobb jag måste få gjort idag)!
Menar du Süskinds parfymen förresten (eller finns det nån annan parfym?). Den tror jag inte platsar i den här serien.
Vixxtoria: Aha, men då får det bli krig då om det är så det ska vara. ;)
Jo jag menar Süskinds Parfymen. Jag trodde den var lite åt det hållet eftersom han mördar kvinnor för att extrahera parfym från dem, men det kanske är lite väl blodigt.
Jag vet inte, för jar har ju som sagt inte läst den ännu (varför inte?! jag vet inte!).
feuerzeug: Om du hittat till Delany genom "Hogg" så är det trevligt. Det finns en koppling mellan just "Dhalgren" och "Hogg" då de skrevs samtidigt.
Men "Hogg" var inget förbjudet verk som var otryckbart i decennier. Delany skickade det till ett par förläggare som inte ville ge ut boken. Trettio år senare, när Delany var en mer etablerad författare, så gavs romanen ut. Inget tyder på att Delany ägnat någon större tid åt att få ut boken.
Vertigos marknadsföring av boken uppförstorar det skandalösa med den. Och ger, då det är första Delany:n på svenska på årtionden, en felaktig bild av hans mycket rika författarskap.
"Tales of Neverÿon" och de andra "Neveryona"-böckerna är betydligt märkligare än "Hogg".
Petter, du kanske vet mer än jag om det, men jag ser ganska många böcker utgivna under de trettio åren, så nog ligger det något i att den var opublicerbar länge, tills tiderna hann ikapp och den inte längre känns så kontroversiell (det gör den förstås fortfarande, men inte lika mycket).
feuerzeug: Svårpublicerbar möjligen. Men åtminstone efter succéen med "Dhalgren" så hade Delany säkert kunnat fått ut "Hogg" om han velat.
Romanen har inte den stora ställning i Delanys författarskap som Vertigo (kanske förståeligt) försöker få den att verka som.
I brevsamlingen 1984 nämns inte "Hogg" en enda gång.
En reseskildring till, Den röda soffan, kan kanske vara värd att testa. Jag har läst ungefär hälften och det är definitivt reseskildring med rejäl tvist, spelar ingen roll om du (som jag) vill åka transsibiriska eller inte.
O: Romaner som även råkar skildra nån viss plats kan jag absolut läsa. Det räknas knappt som reseskildring tycker jag. Eller jo, det kan bli rätt tråkigt när folk ska beskriva precis vilka gator de går och när de tar till vänster och höger och berätta lite historiska anekdoter om torg och kyrkor och flaggstänger – sånt som inte har med handlingen att göra.
Den röda soffan minns jag att Lyran skrev om förra året, och den kan kunde jag absolut tänka mig att läsa då. Fast om du nu flaggar för reseskildring, så blir jag ju genast mindre lockad...
Skicka en kommentar