Läsminnas

Jag brottas ju med allt jag vill läsa, men inte hinner. För att känna mig bättre till mods försöker jag komma på fördelar med detta långsamma framåtskridande.

En sådan är att man hinner tänka en hel del på de böcker man faktiskt läser. Tänkandet gör att hela boken, och dess händelser fastnar bättre. (Jag var på en föreläsning om arbetsminne i förra veckan, och vet därför att detta är helt i linje med minnesforskningen.) Det är ju bra. 

I framtiden kanske jag slipper glömma bort att jag har läst böcker. Och kanske kan jag dessutom minnas vad böckerna handlar om. Det skulle spara mig en massa tid, eftersom jag inte skulle behöva läsa om dem igen. Och den tiden skulle jag kunna använda till att läsa nya böcker.

Äh, jag vet inte. Minnesforskningen visar också att man minns sämre om man är trött. Och det är jag eftersom jag ligger och läser hela nätterna, för det är den enda tiden då jag kan läsa ostört. Vidare minns man bättre om man inte delar sin uppmärksamhet mellan flera kognitivt krävande uppgifter. Så om jag slutade skriva här skulle jag dels få mer tid över till läsandet, dels kvalitativt bättre läsning, vilket även det skulle leda till att mer av bokens händelser fastnade i minnet. 

Å andra sidan bidrar diskussionerna som bloggen ger upphov till att böckernas innehåll bearbetas, och det gör att det fastnar bättre. Dessutom blir det nästan som att man hade ett socialt liv.

Det är komplicerat det här. 

Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blog.