Jag höll nästan på att missa det, men lite slösurfning nu när dottern oväntat somnat före mig fick mig att uppmärksamma DN:s artikel om Sex gånger Hitchcock som börjar idag. Ikväll 22.30 blir det alltså Rebecca, filmatiseringen av Daphne du Mauriers bok. Om du skulle råka missa det hela så går det lika bra att läsa boken! Eller vad vet jag. Jag kan faktiskt inte minnas att jag har sett filmen, trots att sommar för mig mer innebär knastriga Hitchcock-filmer sent på kvällarna än engelska deckarserier.
tisdag 30 juni 2009
Rätt namn på rätt plats
Här kommer då svaren i min citattävling. Utgångspunkten för den här samlingen var citat som berör skrivande och författande på olika sätt. Jag tycker det är spännande att samla på författares egna uttryck för sina skaparvåndor.
Citat 1:
Hon betraktade livet som ett tillfälle att skriva romaner och läsekretsen som sitt råmaterial.
Det första citatet är hämtat från Månen och silverslanten, W. Somerset Maugham, och det är nog det enda av de i samlingen som är mer spritt. Jag har ju läst och skrivit en hel del av och om Somerset Maugham på sistone (och knaprar långsamt i mig ännu en novellsamling i väntan på att mitt närmaste biblioteks sökkatalog ska komma upp ur sommarkoman så att jag kan skaffa mig ett exemplar av Ashenden).
Citat 2:
Det fanns författare som skrev för att bli älskade. Men älskade av vem? Ingen kunde veta i förväg vilken historia man skulle skriva för att bli älskad. Men hur var det med att skriva för att älska? Svaret på den frågan var inte lika självklart. Att skriva skulle vara en kärleksförklaring, inte en kontaktannons. Man skulle inte skriva för att bli älskad, utan för att själv få älska.
Det här utdraget kommer ur Den sanna berättelsen om Inga Andersson av Björn Larsson. Han är en ganska anonym författare här i Sverige, men har vunnit flera priser utomlands. Jag är lite kluven till hans böcker. Jag tycker om dem, och jag hoppas alltid väldigt mycket på dem, men det känns som om han aldrig kommer att kunna skriva sig till en femma i min graderingsskala. Ständigt bubblar han runt på en fyra (i ganska gott sällskap). Berättelsen om Inga tycker jag hör till hans bästa, men den är lite lång. Drömmar om havet är mer typisk, och en riktig sommarbok (dessutom är min upplaga av boken grön!), så den rekommenderar jag som första läsning för den som inte testat honom tidigare.
Citat 3:
Jag är osäker på om jag förstår vad han säger. De måste ha en annan nivå av svenska här än den jag kan nått upp till, vilket inte vore konstigt. Det kan röra sig om okända våningsplan i en till synes vanlig meningsbyggnad.
Här ett utdrag från någon som alltid väger orden på guldvåg, nämligen Lena Andersson, och boken Du är alltså svensk. Det här handlar egentligen inte om skrivande, utan om hur en invandrare i Sverige beskriver hur det är att inte riktigt förstå vad som sägs. Anderssons böcker är ganska tunna, och till synes på ett enkelt språk, att man luras att tro att man snabbt kan läsa igenom dem. Tja, det kan man väl, men för att förstå vad hon vill säga kan man läsa en gång till. Den här är en av hennes bästa, tycker jag.
Citat 4:
En berättelse är ett brev som författaren skriver till sig själv för att skildra sådant som han inte skulle kunna komma fram till på något annat sätt.
Det här kommer ur Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. Jag har ännu inte gett mig på Ängelns lek (ack denna sommar är ännu så full av jobb!), men denna första bok var en stor läsupplevelse. För mig säger den här meningen väldigt mycket om vad en författares arbete kan innebära, om hur skrivandet föder nya tankar, och leder till insikter som man inte hade fått annars.
Citat 5:
Orden har ingen geografi, kom ihåg det. Hittar du dem inte i Kumla, kommer du inte att hitta dem i Montmartre eller Ulan Bator heller.
Det här kommer förstås från Kumla-födda Håkan Nesser, och hans bok ... och picadilly circus ligger inte i Kumla. Om jag nu minns rätt så syftar citatet på det meningslösa i att författare ska åka iväg för att kunna skriva. Där tror jag meningarna är delade, men prokrastinering är väl lika vanligt inom författarskrået som andra yrken. Läs förresten den här boken, om du har missat den bland alla van Veeteren-böcker av samma författare.
Ordens musik
Jag tolkar det som att Tekoppen inte orkar läsa (det hon borde) i värmen, och därför lyssnar på musik. Finns det "varelser där ute som också har blivit påverkade av låtar" undrar hon.
Visst finns det det.
Jag är en sådan som oftare än jag riktigt vill avslöja har köpt album på grund av texterna. Jag har alltså stått i skivhandeln (ty det här hände sig på den tiden då dessa var huvudsakliga dealers för musikmissbrukare) och läst LP-omslag eller CD-böcker och analyserat texterna, och ibland köpt skivan utan att lyssna på musiken, bara för att jag gillade texterna. Det är inte alltid det har känts lyckat musikaliskt. Å andra sidan har jag ganska svårt att lyssna på musik där texterna inte riktigt funkar också.
Några av mina favoritcitat kommer dock från låtar. Tekoppen presenterar ett av sina motton (från en Winnerbäcktext). Jag har två citat som jag ofta tänker på medan jag djupandas. De passar dock för lite olika situationer som ni säkert förstår:
och
Författaren mm Helena von Zweigbergk talar förresten mycket om musik i sitt sommarprogram, som finns att lyssna på och ladda ner härifrån (om ni som jag inte lyssnade i realtid härom dagen).
Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.
Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.
Fias Fantasylista
Fia som har ett namn som börjar på F har föredömligt satt ihop just en Fantasy-lista så att det blir enkelt för alla som liksom jag gillar allitteration. Jag är ingen stor fantasyläsare, men jag upptäckte att jag läst en hel del (som jag kanske inte alltid har tänkt på som fantasy). Jag skulle gärna läsa mer (även om det här är en genre där jag tycker att man kan göra en hel del bottennapp), och det är mest det faktum att andra böcker lockat mer som gjort att jag inte läst så mycket här de senaste åren (förutom HP-böckerna då). Well, here we go:
Om du inte läst just den boken men annat av författaren - fetstila författaren
Kursivera de titlar du vill läsa
Stryk över de du inte vill läsa, eller markera med rött
* framför boken betyder att du aldrig hört talas om den
+ framför boken betyder att du äger den
x framför de du påbörjat men inte avslutat den
1. + J R R Tolkien - Sagan om ringen
2. David Eddings - Sagan om Belgarion
3. David Eddings - Sagan om Mallorea
4. + Douglas Adams - Liftarens guide till galaxen
5. *Robert Jordan - Sagan om drakens återkomst
6. *Katharine Kerr - Sagan om det magiska landet Deverry
7. x Philip Pullman - Den mörka materian
8. *Neil Gaiman - American gods
9. Audrey Niffenegger - Tidsresenärens hustru
10. Stephenie Meyer - Twilight
11. *Charlaine Harris - Serien om Sookie Stackhouse
12. *China Mieville - Un Lun Dun
13. + C.S Lewis - Narnia-böckerna
14. Ellen Kushner - The Privilegie of the Sword
15. Johanne Hildebrandt - Sagan om Valhalla
16. (+)Jean M Auel - Grottbjörnens folk
17. H.G Wells - The invisible man
18. + J.K Rowling - Harry Potter-serien
19. *Naomi Novik - Temeraire-serien
20. *Robin Hobb - Fjärrskådar-serien
21.
22. Terry Brooks - Shannaras ättlingar
23. *Tad Williams - Minne, sorg och törne
24. Ursula LeGuin - Övärlden
25. *Neil Gaiman - Neverwhere
26. George R R Martin - A Song of Ice and Fire
27. *Steven Erikson - The Malazan Book of the Fallen
28. Diana Gabaladon - Främlingen
29. Bram Stoker - Dracula
30. *Richard Morgan - Altered Carbon
31. William Gibson - Neuromancer
32. *Scott Lynch - Gentlemannarövarna-serien
33. Susanna Clarke - Jonathan Strange and Mr Norell
34. John Ajvide Lindqvist – Låt den rätte komma in
35. *Patricia A McKillip - Ombria in Shadow
36. Christoffer Paolini - Eragon
37. *Raymond E Feist - Imperiets dotter
38. *Julie Bertagna - Exodus
39. *Roger Zelazny - Enhörningens tecken
40. *Mårten Sandén - Den femte systern
41. Terry Pratchett & Neil Gaiman - Goda Omen
42. Michael Ende - Den oändliga historien
43. *Patricia Briggs - Moon called
44. *Julia Sandström - På ödets vingar
45. *Cory Doctorov - Little Brother
46. Isaac Asimov - Stiftelsetriologin
47. *Joe Abercrombie - The blade itself
48. *Poppy Z Brite - Lost Souls
49. *Alan Campbell - Deepgate Codex
50. *Jasper Fforde - Thursday Next
51. *Jonathan Maberry - Patient Zero: A Joe Ledger Novel
52. *K.J. Parker - The Fencer Trilogy
53. *SM Peters - Whitechapel Gods
54. *Elizabeth Moon - Sagan om Paksenarrion
55. Stephen King - Pestens tid
56. *Jim Butcher - The Dresden Files
57. *Nicklas Krog - Triologin om frihetskriget
58. *Dan Simmons - The Terror
59. * Ann VanderMeer och Jeff VanderMeer - Fast ships, black sails
60. *Michael Chabon - The Yiddish Policemen's Union
61. *Jonathan Barnes - Somnambulist
62. *Laurell K Hamilton - Anitha Blake, vampire hunter-serien
63. *Saga Borg - Jarastavens vandring
64. *Mary Gentle - Grunts
65. *David Gemmel - Legender från Drenai
66. Ray Bradbury - Farenheit 451
67. Anthony Burgess - A Clockwork Orange
68. +Lewis Carroll - Alice i Underlandet
69. Philip K Dick - Do androids dream of electric sheep?
70. +William Golding - Flugornas Herre
71. *Frank L Herbert - Dune
72. +PD James - Children of men
73. Stephen King - The Shining
74. Richard Matheson - I Am Legend
75. +Cormac McCarthy - The Road
76 . +Terry Pratchett - Discworld serien
77. Ann Radcliffe - The Mysteries of Udolpho
78. Jose Samargo - Blindhet
79. Mary Shelley - Frankenstein
80. Robert Louis Stevenson - The Strange Case of Dr Jekyll and Mr Hyde
81. HG Wells - Tidsmaskinen
82.+x TH White -The sword in the stone
83. *John Wyndham - Day of the Triffids
84. *Cornelia Funke - Bläckhjärta
85. J.M. Barrie - Peter Pan
86. *Charles de Lint - Onion girl
87. *Emma Bull - War of the oaks
88. Paul Auster - I de sista tingens land
89. JG Ballard - The Drowned World
90. +Margaret Atwood - Den blinde mördaren
91. Arthur C Clarke - 2001: A space odyssey
92. Douglas Coupland - Girlfriend in a coma
93. Franz Kafka - Processen
94. *Stanislaw Lem - Solaris
95. Doris Lessing - The Memoirs of a survivor
96. *Walter M Miller Jr - Canticle for Leibowitz
97. *Haruki Murakami - Fågeln som vrider upp världen
98. George Orwell - 1984
99. *Christopher Priest - The Prestige
100. *Alastair Reynolds - Revelation space
Ett tungt bagage
Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.
Nästan solsting
Snowflake undrar så vänligt om jag har fått solsting. Inte riktigt, men så här mycket sol har jag nog inte råkat ut för sedan påskhelgen. Dessutom pingviner, havsbad och Austen rekapitulerad. Här kommer lite gula böcker också. Eftersom jag inte rotat i barn- och ungdomshyllan vid tidigare fotograferingar hämtade jag allt gult därifrån den här gången (klicka så blir bilden större):
Och min spontana citattävling – jo, det var nog lite svårt. Jag återkommer med rätt svar, och lite mer text kring detta, men om någon vill försöka en ny gissning, så kan ni para ihop de här titlarna och författarnamnen med citaten: Den sanna berättelsen om Inga Andersson av Björn Larsson, Månen och silverslanten, W. Somerset Maugham, ... och picadilly circus ligger inte i Kumla av Håkan Nesser, Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón och Du är alltså svensk av Lena Andersson.
lördag 27 juni 2009
Gissa citaten!
Lyran hade för ett tag sedan en citattävling, som jag kom att tänka på när jag samlade citat i ett helt annat syfte. Jag kopierar idén och undrar om någon kan gissa vilka författare som frambringat dessa citat, alla med anknytning till skrivande eller språk. Tre är svenskt original av samtida författare, två är i översättning från stora, europeiska språk, varav ett kommer från en författare vars senaste bok just kommit ut på svenska, och det andra från en död författare som jag skrivit en del om här tidigare. Jag tror att jag sammanlagt nämnt tre av de här författarna i något sammanhang tidigare här på bloggen.
Om du vill är det kanske enklast att svara på din blogg (om du har någon), och lägga en länk i kommentarerna (så behöver de som eventuellt inte vill fuska inte tvingas göra det).
Rätt svar kommer i morgon, förutsatt att jag hittar uppkoppling någonstans. Lycka till!
1. Hon betraktade livet som ett tillfälle att skriva romaner och läsekretsen som sitt råmaterial.
2. Det fanns författare som skrev för att bli älskade. Men älskade av vem? Ingen kunde veta i förväg vilken historia man skulle skriva för att bli älskad. Men hur var det med att skriva för att älska? Svaret på den frågan var inte lika självklart. Att skriva skulle vara en kärleksförklaring, inte en kontaktannons. Man skulle inte skriva för att bli älskad, utanför att själv få älska.
3. Jag är osäker på om jag förstår vad han säger. De måste ha en annan nivå av svenska här än den jag kan nått upp till, vilket inte vore konstigt. Det kan röra sig om okända våningsplan i en till synes vanlig meningsbyggnad.
4. En berättelse är ett brev som författaren skriver till sig själv för att skildra sådant som han inte skulle kunna komma fram till på något annat sätt.
5. Orden har ingen geografi, kom ihåg det. Hittar du dem inte i Kumla, kommer du inte att hitta dem i Montmartre eller Ulan Bator heller.
fredag 26 juni 2009
Den nya läsaren?
Ingrid Elam funderade tidigare i veckan på om läsaren har förändrats på senare år, och hellre läser författare som intresserar sig för psykologi än intrig. Hon exemplifierar med svenska nyutgivningar av Germaine de Staël och Henry James.
Jag tror i och för sig att det alltid finns läsare som gillar de här författarna, och som föredrar att åtminstone då och då läsa mer psykologiskt än intrigdriven skönlitteratur. Jag tycker dessutom att det är bakvänt att exemplifiera med kommande nyutgivningar som nog styrs mer av förlag än av läsarönskningar. Men låt oss hoppas att en ny svensk utgåva av James gör att jag äntligen kommer till skott och läser Porträtt av en dam av Henry James. Det finns säkert fler än jag som sett Kidman och Malkovich i filmen, men ännu inte läst boken.
Germaine de Staël lockar mig inte så särskilt mycket, men om jag inte har helt fel förekommer hon som biperson (tillsammans med Robespierre, Napoleon och Katarina den Stora) i Katherine Nevilles bok The Eight. Det är en helt annan typ av läsning, men inte så dum som sommarförströelse.
Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.
Buss
Jag åker två hållplatser längre på min busstur till jobbet bara för att stjäla mig till lite mer lästid i en stressad tillvaro. Men jag vet fortfarande inte om Oskars pappa hoppade från ett av tornen i World Trade Center eller inte. 60 sidor kvar i Extremely Loud and Incredibly Close.
Att läsa om
Jag är oftast inte så intresserad av att läsa om. Alltså jag läser gärna om mina böcker en andra, tredje eller ibland tionde gång, men att läsa om författarna är inte lika intressant tycker jag. En hel del fakta "vet" man ju ändå. Myter och minnen från skolans litteraturhistoria och unversitetets helt frivilliga litteraturstudier. Fröding var värmlänning och Brontë-systrarna levde isolerat på en hed där de satt och skrev och läste högt för varandra så mycket de hann innan de dog i tuberkulos. Ja, ni vet såna där trivia-fakta som är bra att veta när man ska vinna frågesporter.
Men jag är tämligen kallsinning till att läsa publicerade författardagböcker. Och författarbiografier.
Eller så där har jag åtminstone trott mig vara, men när jag tänkt lite mer på saken är nog sanningen den att om det är någon författare som verkligen intresserar mig, så läser jag faktiskt så mycket kringlitteratur jag kan hitta. Jag har till exempel beställt åtskilliga biografiska verk om Laura Ingalls Wilder (författaren till Lilla huset på prärien-böckerna) på nätet. Fascinerande läsning, som jag ska skriva mer om en annan gång. Om hon hade skrivit dagbok hade jag läst den också. Oops, hon skrev ju dagbok, publicerad i boken Vägen hem. Den har jag förstås läst flera gånger.
Och faktum är att när jag skärskådar min bokhylla, så finns det en alldeles egen liten sektion med författarbiografier, eller översikter av några väl utvalda författares verk. Intressant (men kanske inte helt oväntat) är det bara biografier över kvinnor: Lagerlöf, Södergran, Gripe, Bremer, Martinson... (Det finns några (manliga) självbiografier på andra ställen.)
Och nu i veckan kom den nya boken, som jag väntat på, Vivi Edströms svenska biografi om Jane Austen. Livets gåtor, heter den (vilket jag tycker låter ganska tråkigt, särskilt med tanke på att Edströms Lagerlöf-bok heterLivets vågspel). Men jag kunde inte motstå den och har redan kommit drygt 70 lättflytande sidor in i boken. Det jag alltid tycker är mer fängslande än att få reda på att författarna var låghalta eller levde fattigt i en prästgård är hur deras livsbetingelser och erfarenheter avspeglar sig i deras verk. Jag tycker också det är spännande att se hur teman och karaktärsdrag återkommer i olika böcker av samma författare. Edström är bra på att beskriva det där, och den här boken gör också med lätt hand hänvisningar till andra (även moderna och populära) verk (filmer, tv-serier och böcker) som inspirerats av Austen. Det tycker jag om.
Men jag har redan fastnat för en fråga som Edström tar upp angående Austens liv – frågan om huruvida hon var lycklig. Edströms slutsats (till skillnad från många andra levnadstecknare) är att Austen var lycklig, och att hennes harmoni var förutsättningen för att hon lyckades fullborda de stora romanerna de sista åren innan hon dog. Men jag tycker det är svårt att riktigt tro på det hela. Jag kan nog tro att Jane Austen var relativt tillfreds med livet under de sista 8 åren då samtliga hennes verk fick sin finputsning (och de flesta av dem gavs ut), att hon då var en mogen kvinna som accepterat att hon inte skulle bli gift, och förlikat sig med detta. Men jag har svårt att tro att hon inte många gånger var olycklig under de år då äktenskapet ännu var en möjlighet som inte blev mer än så för henne. (Och missförstå mig inte: jag tror inte att man behöver gifta sig för att vara eller bli lycklig i allmänhet, men jag vägrar tro att Jane redan i sena tonåren typ bestämde sig för att hon hellre ville förbli ogift (= fattig och beroende av andras välvilja). Ett äktenskapligt liv tillsammans med någon hon älskade och själv hade valt måste ändå ha varit en framtid som hon tänkte sig, och jag håller det för otroligt att det inte fanns en sorg över att livet blev annorlunda. Det behöver inte betyda att hon var olycklig i allmänhet. Hon kanske till och med kom till insikt med att hon var lyckligare som ogift författare, än gift utan möjlighet att skriva. Men hon kan inte alltid ha känt så, det vägrar jag tro.)
Jag har hunnit läsa några kapitel i boken. Det är intressant, och jag gillar att Edström rekapitulerar handlingen i romanerna samtidigt som hon diskuterar likheter mellan olika Austen-verk och andra böcker, nu och då. Jag minns ju inte alltid allting i böcker som Lady Susan och Mansfield Park som jag bara läst en gång (och för ganska länge sedan), även om jag kan Stolthet och fördom i stort sett utantill. Men jag tycker att Edström hastar lite väl mycket. Det borde finnas mer att säga om vissa motiv, det borde finnas lite mindre entusiasm ibland. Jag tycker själv mycket om Austen, men jag tycker inte om att en litteraturhistoriker tycker så mycket om Austen att hennes enda omdömen är okritiska lovord till allt Austens penna rört vid. Det måste väl vara möjligt att entusiastiskt propagera för varför Austen är läsvärd, utan att helgonförklara henne?
Jag har inte lyckats hitta någon bild på Edströms Austen-bok, men målningen ovan (gjord av Janes syster Cassandra) pryder densamma alla fall. Den föreställer förstås Jane.
.
Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.
torsdag 25 juni 2009
En alldeles egen chokladkartong
Min hemliga bokvän kan sannerligen läsa. Hon har snokat runt här och tänkt till ordentligt upptäckte jag igår när jag äntligen fick min spännande gröna påse i brevlådan. Bland bokvalen har hon (för jag tror att det är en hon, och om du blir förnärmad av detta får du försöka föreställa dig hur det är att vara kvinna, och ständigt innefattas i ordet "man") tagit fasta på de länder jag helst besöker på semestern, och gett mig en engelsk deckare (Rennie Arths Mörkrets flod), och Sarah Dunants bok I kurtisanens sällskap, som utspelar sig i Italien, mitt andra favoritland. Spännande! Jag har läst Dunants Venus födelse, och tyckte om den, så jag läser gärna en bok till. Och Arth brukar ju skriva godkända deckare, så vi får se om denna lyckas väcka mig ur deckartröttheten. Och som om inte detta räckte har hon observerat att jag har en 2-åring, och jag tror att den tredje boken om grisarna Vill och Vill inte är menad för henne. (Eller så är det för att den ömma modern ska kunna njuta av två-årstrots också när telningen har somnat.) Tack så hemskt, hemskt mycket för dessa presenter!
Nu skulle det förstås inte vara så lyxigt om inte också några kringtillbehör förgyllde det hela. En påse iste (mycket observant), och gröna (!!!!) vackra doftljus (som jag inte vet om jag ska titta på eller tända), och en liten fläkt som kommer väl till pass under varma sommardagar (har jag verkligen skrivit hur mycket jag avskyr värme?), kanske i tältet? Två påsar salt och surt godis (just nu käkar jag det salta, men efter lunch blir det lite surt också, tror jag).
Och så det bästa av allt: en alldeles egen chokladkartong. Det är faktiskt det jag blev gladast över. (Ja, jag vet att det här är en bokblogg.) Undrar var jag ska gömma den för att få ha den ifred. Sambons socklåda, kanske, där lär han ju inte titta.
Det var ett paket fullt med överraskningar. Och i en grön påse, det kan inte bli så mycket bättre för mig. Tack ska du ha!
Nu ska jag snoka runt lite grann, men om du vill får du gärna ge mig en liten hint om vem du är :-)
(Klicka på bilden nedan, så syns det mycket bättre. Men låt bli att tjuväta mina chokladhjärtan!)
Och så ett stort tack till En bok om dagen, som ordnat alltihop!
Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.
Bara en kyss
Jag såg på Howard's End på teve för ett par veckor sedan. Det här inlägget har legat till sig sedan dess; det har varit så mycket annat att skriva om. Inte lika viktigt, men lite mer aktuellt. För det här ska handla om en så svunnen tid, så en vecka mer eller mindre spelar ingen roll.
Ni som såg Howard's End, häromsistens eller tidigare, eller ni som läst boken, har ni tänkt på att just i inledningen blir den yngsta systern Helen Schlegel kysst av Paul Wilcox. Hon tror sig förlovad, skriver till storasyster Meg, som alarmerar deras moster. Mostern kommer resande för att gratulera och vara allmänt i vägen, och den stulna kyssen som inte ledde till en förlovning blir till stor uppståndelse och en källa till genans mellan de båda familjerna Schlegel och Wilcox. Kyssen och dess återverkningar överskuggas lätt av allt det andra som inträffar i berättelsen: Wilcox-familjen råkar hyra en lägenhet mitt emot Schlegels i London, och den äldre Schlegel-systern Meg ser sig tvungen att besöka Mrs Wilcox. En vänskap uppstår, och när Mrs Wilcox dör testamenterar hon sitt älskade hus Howard's End till Meg. Wilcox-familjen ignorerar detta, och resten av berättelsen handlar på ett eller annat sätt i mycket om hur familjen Wilcox ska hålla Meg borta från Howard's End. Till och med när Mr Wilcox till slut gifter om sig med Meg Schlegel är frågan känslig för familjemedlemmarna. Och parallellt med detta löper (minst) två historier, som jag inte alls tänker nämna här.
Nu hoppar jag i stället till en annan bok av E. M. Forster, nämligen A room with a view (Ett rum med utsikt). Också här spelar en stulen kyss en avgörande roll. Den unga flickan Lucy Honeychurch besöker Florens med en överblommad, fattig kusin som förkläde. Där förälskar sig en ung (olämplig) man vid namn George Emerson i henne, och hon överraskas av en passionerad kyss mitt i ett vackert blommande fält. De iakttas av kusinen som lovar att inget säga till Lucys mor om denna "skandal" (naturligtvis mest för att rädda sitt eget skinn), och i stället reser Lucy och kusinen till Rom, där Lucy träffar urtråkiga, korrekte, perfekte dandyn Cecil Vyse, som hon så småningom förlovar sig med. (I filmen spelas han av Daniel Day-Lewis, och jag tycker alltid att han ser ut och för sig precis som någon i en pjäs av Oscar Wilde.) Författaren Forster gör sitt bästa för att visa på Lucys undertryckta och förvirrade känslor genom att till exempel låta henne spela Beethoven på ett särdeles vilt sätt på det lilla pensionatets piano.
Ack, det finns mycket jag kan säga om båda dessa böcker, och filmatiseringarna av dem (bara en sån sak som att det i båda fallen är Helena Bonham-Carter som blir kysst!), men det här handlar om min fascination för hur betydelsefull en kyss kan vara. Ett samhälle, knappt hundra år från vårt, där en kyss kan innebära förlovningar! Eller flykt från vackra Florens! Katastrofer, känslostormar, livsavgörande ögonblick.
Åh – en kyss kan förstås vara så där alluppslukande, och utgöra en vändpunkt i livet (det hoppas jag att alla får uppleva åtminstone en gång i livet), eller verkligen utgöra en fråga om liv och död – glöm inte Judaskyssen! Men det är intressant att E. M. Forster i båda fallen låter en stulen kyss få så långtgående konsekvenser. En kyss – åh! jag är förlovad! En kyss – åh! jag måste avbryta semestern och fly staden! Jag är helt övertygad om (utan att ha läst på med en enda rad) att han inte tyckte att en liten kyss var en big deal. Att han använder de här kyss-scenerna för att visa samhällets hyckleri och dubbelmoral, där konvenans är viktigare än att folk blir lyckliga (det finns säkert avhandlingar skrivna om det). Att kyssen blir en katalysator för alla de känslor som annars inte syns i detta stiffa upper lip-samhälle.
Men mest jag tänker på att jag inte på riktigt kan förstå det samhälle där de här flickorna blev kyssta. Det är så nära vårt, och så långt borta. Så många subtila anspelningar som går mig förbi som läsare. Och även om någon kunnigare uttolkare än jag kan peka ut dem för mig, så är det ändå inte samma sak att gå genom England och Italien 1908 och att i stället för att uppleva den med alla mina sinnen och erfara den med hela min varelse, vandra med blicken fäst vid en karta.
De här böckerna är förstås inte de enda där tidens barriär rest hinder. Och så länge jag fortfarande har behållning av böckerna så spelar det på ett plan mindre roll vad författaren egentligen menade. Men jag undrar vad jag egentligen skulle se om jag för en dag fick ha ett sinne och erfarenheter som en 20-årig flicka år 1910. Det är det som får mig att fortsätta att läsa, inte bara den här boken utan att läsa över huvud taget.
Det här inlägget har tidigare publicerats på min första blogg. Jag håller långsamt på att föra över (en del) av mina gamla blogginlägg till den nya bloggen, för även om min mamma, min sambo och Gud vet att jag inte är världens mest ordningssamma människa, så vill jag helst samla mina bebisar på samma ställe.
onsdag 24 juni 2009
Fyra favoriter
Det är ju min alltför omfattande deckarläsning som gjort mig deckartrött. I den allt mer växande deckarhöstacken finns en hel del guldnålar, men det gäller att hitta dem. Här är tips på fyra av mina favoriter, med reservation för att det var några år sedan jag läste dem, och kanske kanske skulle jag inte finna dem lika bra idag. Jag valde den här gången fyra böcker som inte fått den uppmärksamhet de förtjänar, och jag är medveten om att det kan vara svårt att få tag på dem. Men hej – det är sommar! Besök en loppmarknad eller ett antikvariat! För bokälskaren blir det garanterat dyrare än ett Lisebergsbesök, men det räcker längre.
Solvisaren av Maarten 't Hart
Det här är kanske inte en deckare i vanlig bemärkelse, utan mer en psykologisk roman om ett mysterium. Men låt mig saluföra den som deckare om det kan ge den fler läsare. Den är skriven av en av mina absoluta favoritförfattare, och är en fristående uppföljare till boken Kronvittnet. Den handlar om Leonie som får ärva alla väninnans Roos' ägodelar när denna olyckligtvis dör av solsting. Kravet är att Leonie flyttar in i Roos lägenhet och tar hand om hennes katter för att de inte ska behöva lämna sitt hem. Men Leonie upptäcker snart att det var mycket hon inte visste om Roos. Och hon börjar misstänka att Roos inte har dött av solsting.
Den har en småputtrig, undertryckt humor, men är ständigt lite oroande. Den påminner i angreppssätt och stil lite grann om Ingrid Nolls "trevliga" deckare (om mordiska apotekerskor, och annat), men jag tycker att 't Hart är mycket bättre.
Jag tror att den här boken kan vara svår att få tag i, men lika läsvärda är annars Kronvittnet eller Om så hela världen rasar av samma författare. (Hans övriga böcker är också väldigt bra – jag ska återkomma till dem – men de kan knappast kallas för deckare).
Judasbarn av Carol O'Connell
Den här boken läste jag när jag låg matförgiftad på ett hotell i Leipzig, efter att ha ätit middag på Goethes stamställe Auerbach Keller. Jag vet inte om det har påverkat min upplevelse av boken, men jag tyckte väldigt länge att det här var en av de bästa deckare jag läst, och köpte den i present till alla min omgivning. Jag tror att det här är den enda bok av O'Connell som översatts till svenska, och det var en av deckarförlaget Minotaurs första böcker.
Det här är en bok som vid första påseende verkar vara en variation på ett tema som finns i hundra andra deckare. Två småflickor har försvunnit en efter en. En polis ska utreda, men han påminns hela tiden om då hans tvillingssyster för femton år sedan mördades. Vad de nya försvinnanden visar är att den man som dömts för tvillingssysterns mord i själva verket är oskyldig. Det som gör den här boken särskilt läsvärd är att tempot, språket (excellent översättning!) och framför allt den så viktiga twisten på slutet. Men det är möjligt att jag skulle uppskattat den mindre om jag hade läst den här efter många andra deckare på senare år; jag har inte vågat läsa om den av rädsla för att förstöra minnet av den första omvälvande upplevelsen (tja, blandad med matförgiftning då).
Nattspinnare av Lucretia Grindle
En tvillingdeckare. Eller ja, ni vet – tvillingmotiv dyker oundvikligt upp i alla typer böcker (jämför Judasbarn, här ovan) med jämna mellanrum. Det finns en förklarlig fascination över två människor som är exakt likadana och ändå inte är samma person. Titeln på den här boken syftar på det slags hemliga, icke-verbala språk som tvillingsystrarna Susannah och Marina brukade använda för att kommunicera med varandra. Men i boken har Marina knivmördats, och Susannah lämnats kvar. Hon flyttar för att komma bort, men får mystiska (naturligtvis nattliga) telefonsamtal. På ett djupare plan handlar boken om att Susannahs sökande efter vad som egentligen hände Marina är ett sätt att bearbeta att hon måste leva ensam utan systern. Men det är spännande när hon upptäcker att någon rest ytterligare en gravsten över hennes döda syster, och att det verkar som att det är hon själv som har beställt stenen. Den här boken lyckas också lura läsaren boken igenom och få till en oväntad upplösning; det är bekant det som definierar en bra deckare enligt mig.
Händelser vid Kirkston Abbey av Patrick Redmond
Det här är en brittisk deckare med mord i internatskolemiljö. Det kan knappast bli bättre, eller hur? Boken hör till dem där något i det förflutna kastar långa skuggor, men en del författare lyckas ju få till det trots klyschorna. Redmond till exempel. Här intervjuar en journalist en före detta elev på skolan Kirkston Abbey för att få reda på "vad som egentligen hände" för fyrtio år sedan. Läsaren (och journalisten) får inte veta detta förrän mot slutet. I den här boken (som rättvisande beskrivs som psykologisk thriller) står människors handlingar i centrum. Vad innebär den stängda värld som en internatskola utgör? Vilka lojaliteter tvingas pojkarna till för att överleva? Vill man går det att dra långtgående analyser om gruppdynamiken och hur absurt det blir när gamla internatelever försvarar traditionerna. Flera snäpp bättre än Ondskan, men riktigt som Den hemliga historien är den inte.
tisdag 23 juni 2009
Vad jag läste!
För 30 år sedan fyllde jag 6 år. Jag hade precis lärt mig läsa, men mina föräldrar läste fortfarande för mig varje kväll. Min farmor gav mig Kulla-Gulla på Blomgården i födelsedagspresent, och som jag minns det var den boken upptakten till mitt stora intresse för "förr i tiden". Jag ville nästan bara läsa böcker som utspelade sig för länge sedan. I julklapp fick jag Vid silversjöns strand (den fjärde delen i Lilla huset på prärien-serien). Vi fick gå till biblioteket och låna första delen, och på den vägen är det. Strax därpå gjorde jag bekantskap med Anne Shirley från Grönkulla, och ända sedan den tiden har Laura, Gulla och Anne varit tre av mina absolut bästa vänner.
För 20 år sedan var jag 16 år, just i brytningstiden mellan barn och vuxen. Jag läste Jane Eyre och Brott och straff. Jag läste Peter Pohl, allt varvat med mina kära gamla flickböcker. Jag hade börjat gymnasiet och vi läste litteraturhistoria, och även om jag inte ens då fascinerades av de gamla grekerna gick jag inspirerad till det lilla skolbiblioteket och hittade Tristan och Isolde. Något år senare introducerade en bokälskande granne mig för Salinger och Klas Östergren (Fattiga riddare och stora svenskar var en fantastisk upplevelse för mig). Egentligen är min läsning vid den här tiden typisk för mig än idag - det är en blandning av stort och smått, ungdomsböcker och höglitterärt, klassiker och nyutkommet. Tips från litteraturhistorien och tidningarnas recensionssidor. Lån av kompisar och bibliotek. Böcker från släktingarnas bokhyllor och sådant som jag sedan länge köpt på mig.
För 10 år sedan lite drygt påbörjade jag en forskarutbildning. Jag hade bestämt mig för att verkligen läsa allt och inte fuska mig igenom litteraturen som jag "alltid" gjort tidigare (trots att denna min tidigare strategi hade visat sig så framgångsrik). Det innebar att jag läste jämt. Jämt jämt jämt satt jag med näsan i någon jobb-bok. Jag hade stora anteckningsböcker där jag antecknade, jag gjorde sammanfattningar och skrev rent. Usch, det var en jobbig höst, där jag inte läste en enda roman (läsloggen slutar i mitten av oktober med Peter Pohls bok Men jag glömmer dig inte). Sedan insåg jag att jag inte kunde fortsätta på det sättet. Jag återgick till att läsa jobbrelaterade saker mer översiktligt, och att lustläsa de romaner jag hann med, och mådde mycket bättre. Jag började exempelvis läsa Atwood vid den här tiden. Upptäckte min stora favorit Gitta Sereny (åh, jag minns ännu hur jag med ett stort stipendium på fickan gick till bokhandeln och köpte både Serenys Ohörda rop och Melissa Müllers biografi om Anne Frank. Inbundna. Utan att tveka. Det var lyxigt på den tiden (nu har jag mycket bättre lön, så nu kan jag köpa nästan vilken bok jag vill, även om jag kanske inte har råd att köpa hur många som helst)).
För 5 år sedan blev jag sjuk. Jag kunde inte lyfta mina händer ens så mycket att jag kunde lägga dem på tangentbordet. Jag var deltidssjukskriven länge, och förmådde bara läsa mycket begränsat, eftersom jag inte kunde lyfta upp böckerna så att de hamnade i ögonhöjd, och inte böja ner nacken så att jag kunde se i boken. Under flera månader fick jag stötta upp böcker på olika sätt. En vinklad läsplatta hjälpte mig om jag satt vid ett bord. Jag kunde ligga på rygg i soffan korta stunder, och med en hjälp av en tjock kudde på magen kunde jag hålla upp lätta pocketböcker. Men jag läste inte mycket under den här perioden, och det jag ändå läste var lättsmälta pocket, som inte krävde så stor koncentration. Torey Haydens alla psykologiska fall, till exempel. De är faktiskt inte så dumma, om man inte har möjlighet att läsa något annat.
Den här utmaningen kommer från Boktipset - ni na ni na ni nanna. Och jag tror jag ska göra om den vid något annat tillfälle, och slå ner på mitt läsliv för 33, 22 och 11 år sedan. Då hände det grejer :-)
Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.
Om du vill skratta i stället för att läsa böcker...
Jag har inte kommit på en enda bokanknytning till det här inlägget, mer än att David Batra har skrivit boken Den som inte tar bort luddet ska dö (som jag inte har läst, och som kanske inte har något alls med den roliga sajten Arga lappen att göra).
Vad jag ville ha var emellertid en anledning att uppmärksamma de stackare som lider av samma humor som jag på att Kvarteret Skatan har börjat igen. Jag hade missat det, men den underbara uppfinningen svtPlay gör det möjligt att se avsnitten i efterhand. Just do it!
Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.
I listornas tid: 100 ungdomsböcker
Okej. Listor är på tapeten. Jag roade mig igårkväll med att sammanställa en lista över 100 ungdomsböcker. En del böcker har mer dragning åt barnböcker (men jag har försökt undvika bilderböcker och böcker som främst riktar sig till yngre åldrar), en del drar mer åt vuxenböcker (men jag har uteslutit sådana böcker som jag tycker är rena vuxenböcker, även om många ungdomar läser dem, som Utvandrarserien eller Djurfarmen). Kvar blev dock alla de klassiker som en gång var vuxenböcker, men nu förpassats till ungdomshyllan: Gullivers resor, Robinson Crusoe, Oliver Twist...
Många av böckerna ingår i en serie, och jag har valt endast en bok i serien (oftast den första boken). Varje författare är bara representerad en gång, även om jag tvekade länge innan jag strök en del dubbla representationer av somliga författare.
Låt oss kalla detta en ungdomskanon för svenska 70-talister, eftersom det är vad jag är. Det är således till största delen en blandning av anglosaxisk världslitteratur och svenska ungdomsförfattare, sådana böcker som fanns representerade på mitt skolbibliotek när jag växte upp. Jag har lagt till några senare författare (och böcker), som jag läst, hört talas om, eller som har vunnit priser. Men det saknas en hel del litteratur från det sista decenniet (jag tar tacksamt emot tips på bra sådan läsning; jag är inte en lika okritisk allätare som när jag var 12).
När jag sammanställt min lista med hjälp av bokhyllan (det är ruskigt vad många böcker som finns i min ungdomshylla här hemma), och mina gamla läsloggar (i det här fallet snarare från en vår när jag gick en kurs i barn- och ungdomslitteratur, än mina läslistor från barndomen) kontrollerade jag mot den här listan från wikipedia. De som inte passade in från den listan är mestadels författare/verk för yngre barn. Mitt minne har också hjälpts av de nostalgiska listor som Kerstin publicerat på sin blogg. (Ja, Kerstin, jag ska tillbringa semestern med att leta reda på mina läslistor från 80-talet. Lovar!)
Vi kör med de senaste markeringsreglerna från Butter (med ett tillägg om radioteatern):
Märk med fetstil de du har läst
Om du inte läst just den boken men annat av författaren så märker du författarens namn med fetstil
* framför boken betyder att du aldrig hört talas om den
+ om du äger boken
Kursivera de du vill läsa
Stryk över de du inte vill läsa, eller markera med rött
X framför de du läst men önskar att du inte hade
F framför de där du sett filmen/tv-serien
R framför de där du hört radioteatern
Om du inte läst just den boken men annat av författaren så märker du författarens namn med fetstil
* framför boken betyder att du aldrig hört talas om den
+ om du äger boken
Kursivera de du vill läsa
Stryk över de du inte vill läsa, eller markera med rött
X framför de du läst men önskar att du inte hade
F framför de där du sett filmen/tv-serien
R framför de där du hört radioteatern
P framför de du påbörjat men inte avslutat
FFF betyder förstås att jag sett flera filmatiseringar/tv-serier/tecknade versioner av verket i fråga!
Hitta på fler kategorier om du vill
1. + F F Anne på Grönkulla (L. M. Montgomery)
2. + F Unga kvinnor (Louisa May Alcott)
3. + F Kulla-Gulla (Martha Sandwall-Bergström)
4. + F Det lilla huset på prärien (Laura Ingalls Wilder)
5. Trollkarlens hatt (Tove Jansson)
6. + F Bröderna Lejonhjärta (Astrid Lindgren)
7. + Janne, min vän (Peter Pohl)
8. + I morgon när kriget kom (John Marsden)
9. + Halvvägs till himlen (Karolin-böckerna) (Gunborg Wildh)
10. Momo eller kampen om tiden (Michael Ende)
11. Korpens sång (Per Nilsson)
12. Därvarns resa (Mats Wahl)
13. + F Sandor slash Ida (Sara Kadefors)
14. F Åshöjdens BK (Max Lundgren)
15. Kram (Hans-Eric Hellberg)
16. + F Harry Potter och de vises sten (J. K. Rowling)
17. + R Tordyveln flyger i skymningen (Maria Gripe)
18. + Dansa på min grav (Aidan Chambers)
19. + F F F Häxan och lejonet (C. S. Lewis)
20. + F En ö i havet (Annika Thor)
21. + FörändringenFörvandlingen (Margaret Mahy)
22. Han hette Jan (Irina Korschunow)
23. + F Glappet (Christina Herrström)
24. + Syskonkärlek (Katarina von Bredow)
25. I taket lyser stjärnorna (Johanna Thydell)
26. + F Katitzi (Katarina Taikon)
27. Bärnstenskikaren (Philip Pullman)
28. + Nils Holgerssons underbara resa (Selma Lagerlöf)
29. Lilla herrn griper in (Christine Nöstlinger)
30. P Pappa Långben (Jean Webster)
31. + F En liten prinsessa (Frances H Burnett)
32. + Huset Ardens gåta (Edith Nesbit)
33. Fem söker en skatt (Enid Blyton)
34. Lånarna (Mary Norton)
35. + F Silas och den svarta hästen (Cecil Bødker)
36. + F Den vita stenen (Gunnel Linde)
37. + Den långa vägen hem (Cynthia Voigt)
38. + R Häxorna (Roald Dahl)
39. F En ettas dagbok (Viveka Sundvall (Lärn))
40. + Tusen och en natt
41. + F Skattkammarön (Robert Louis Stevenson)
42. + Robinson Crusoe (Daniel Defoe)
43. + Gullivers resor (Jonathan Swift)
44.+ F Tom Sawyer (Mark Twain)
45. + F Bombi Bitt och jag (Fritiof Nilsson Piraten)
46. P En världsomsegling under havet (Jules Verne)
47. + F Greven av Monte-Christo (Alexandre Dumas d.ä.)
48. + F Sofies värld (Jostein Gaarder)
49. + F Frida med hjärtat i handen (Torun Lian)
50.+ F Flambards (K. M. Peyton)
51. Att trösta Fanny (Gunnel Beckman)
52. Vittnet (Leon Garfield)
53. F Dårfinkar och dönickar (Ulf Stark)
54. + R Godnatt, mister Tom (Michelle Magorian)
55. Datorernas död (George Johansson)
56. Lilla Sparvel (Barbro Lindgren)
57. F Trälarna (Sven Wernström)
58. + F Juliane och jag (Inger Edelfeldt)
59. + F Heidi (Johanna Spyri)
60. + Ovan hav, under sten (Susan Cooper)
61. X Gummi-Tarzan (Ole Lund Kirkegaard)
62. Solstenen (Maj Bylock)
63. Slottet det vita (Tormod Haugen)
64. Bims och Bumse (Antoinette Baker)
65. + Baskervilles hund (Sir Arthur Conan Doyle)
66. + Alice i Underlandet (Lewis Carroll)
67. + F Kastrullresan (Edith Unnerstad)
68. + Majken den nittonde december (Margareta Strömstedt)
69. Sju syskon (Ethel Turner)
70. + Klass 6 D, Sverige, Världen (Siv Widerberg)
71. Den fjortonde bruden (Meredith Ann Pierce)
72. + R Väster om friheten (Lloyd Alexander)
73. + Den stora spökräddningen (Eva Ibbotson)
74. + F Röda Nejlikan (Baronessan Orczy)
75. + Barnen från Frostmofjället (Laura Fitinghoff)
76. + F Oliver Twist (Charles Dickens)
77. + HC Andersens sagor
78. + Kitty som detektiv (Carolyn Keene)
79. + F Onkel Toms stuga (Harriet Beecher Stowe)
80. F P Svärdet i stenen (T. H. White)
81. + Systrar i jeans (Ann Brashares)
82. + Elidor – det gyllene landet (Alan Garner)
83. + F Frankenstein (Mary Shelley)
84. + F F F Robin Hood (Howard Pyle)
85. + F Det blåser på månen (Eric Linklater)
86. + Sotarpojken (Liza Tetzner)
87. F Djungelboken (Rudyard Kipling)
88. F Peter Pan (J.M.Barrie)
89. X Vindsträdgården (Virginia Andrews)
90. + Trollkarlen från Ö-världen (Ursula LeGuin)
91. F Cujo (Stephen King)
92. + F Sagan om ringen (J. R. R. Tolkien)
93. + Dansar Elias? Nej! (Katarina Kieri)
94. Felicias ö (Cannie Möller)
95. Fru Sola (Irmelin Sandman Lilius)
96. + Du har ju pappa, Elisabet (Maud Reuterswärd)
97. Riddarna och de röda (Helmer Linderholm)
98. + F Som om jag inte fanns (Kerstin Johansson)
99. Det susar i säven (Kenneth Grahame)
100. + F Pelle Svanslös (Gösta Knutsson)
Butters bra böcker*
Så här i listornas tid har Butter tar ordet skapat en alternativ 100-lista. Jag gillar den, eftersom den ger mig förslag på böcker jag aldrig hört talas om (men misstänker är läsvärda på ett eller annat sätt). Jag gillar den inte eftersom den får mig att känna mig väldig okunnig. ;-)
Jag får inte ett enda tillfälle att använda den "nya" möjligheten att använda X framför de böcker jag önskat att jag inte läst.
Märk med fetstil de du har läst
Om du inte läst just den boken men annat av författaren så märker du författarens namn med fetstil
* framför boken betyder att du aldrig hört talas om den
+ om du äger boken
Kursivera de du vill läsa
Stryk över de du inte vill läsa, eller markera med rött
X framför de du läst men önskar att du inte hade
F framför de där du sett filmen/tv-serien
P framför de du påbörjat men inte avslutat
Hitta på fler kategorier om du vill
1. *Färden till västern (Kung Markatta) Den korta versionen räknas.
2. *Kobo Abe - Kvinnan i sanden
3. Chinua Achebe - Allt går sönder
4. *Antonio Lobo Antunes - Fado Alexandrino
5. *Miguel Asturias - Presidenten
6. Paul Auster - New York-trilogin
7. Honoré de Balzac - Bönderna
8. *Roland Barthes - S/Z
9. *Guðbergur Bergsson - Svanen
10. Simone de Beauvoir - Det andra könet
11. John Buchan - De 39 stegen
12.Italo Calvino - Om en vinternatt en resande
13. *Peter Carey - Den feta människan i historien
14. Lewis Carroll - Alice i underlandet
15. *Mircea Cartarescu - Orbitór. Vänster vinge
16. Camilo José Cela - Bikupan
17. Raymond Chandler - Kvinnan i sjön
18. Leonard Cohen - Älsklingsleken
19. Michael Connely - Svart is
20. *Julio Cortázar - Hoppa hage
21. *Mia Couto - Sömngångarland
22. *Don DeLillo - Mao II
23. Philip K. Dick - Blade Runner (Androidens drömmar)
24. Denis Diderot - Jakob Fatalisten
25. Fjodor Dostojevskij - Idioten
26. *Alfred Döblin - Berlin Alexanderplatz
27. F Umberto Eco - Rosens namn
28. Maja Ekelöf - Rapport från en skurhink
29. Michael Ende - Momo - eller Kampen om tiden
30. *Jenny Erpenbeck - Ordbok
31. *Aminata Sow Fall - Tiggarnas strejk
32. *Frantz Fanon - Jordens fördömda
33. *Carlos Fuentes - Artemio Cruz Död
34. *Carlos Giménez - Barnhemmet (seriealbum)
35. Nikolaj Gogol - Döda själar
36. Peter Handke - Frånvaron
37. Jaroslav Hasek - Svejk
38. *Sonallah Ibrahim - Kommitén
39. Tove Jansson - Muminpappans memoarer
40. *Ismaïl Kadaré - Den döda arméns general
41. *Daniel Kehlmann - Världens mått
42.*Yasar Kemal - Låt tistlarna brinna
43. Imre Kertesz - Mannen utan öde
44. Stephen King - Maratonmarschen (den här läste jag i högstadiet, men jag har fortfarande skavsår!)
45. Aleksis Kivi - Sju bröder
46. *Josef Kjellgren - Människor kring en bro
47. F Selma Lagerlöf - Herr Arnes Penningar
48. *Lao She - En Ricksha i Peking
49. *Tanith Lee - Piratika
50. Ursula K. LeGuin - Trollkarlen från övärlden
51. F Dennis Lehane - Rött regn
52. Stanislaw Lem - Solaris
53. Doris Lessing - Det femte barnet
54. Mario Vargas Llosa - Kriget vid världens ände
55. *Malcolm Lowry - Under vulkanen
56. *Viivi Luik - Historiens förfärande skönhet
57. Niccolo Machiavelli - Komedierna
58. Naguib Mahfouz - Middaq-gränden
59. *Itzik Manger - Dagbok från paradiset
60. Heinrich Mann - Undersåten
61. Thomas Mann - Doktor Faustus
62. Haruko Marakumi - Kafka på stranden
63. *Moa Martinsson - Drottning Grågyllen
64. Patricia Melo - Lögnens lov
65. F Vilhelm Moberg - Raskens
66. Toni Morrison - Solomons sång
67. *Tove Nilsen - Ögats hunger
68. Joyce Carol Oates - Blonde
69. Flann O'Brien - Den tredje polisen
70. Kenzuburo Oe - Mardrömmen
71. Dorothy Parker - Levande begråtna
72. George Perec - Livet. En bruksanvisning
73. Jayne Anne Phillips - Maskindrömmar
74. Raymond Queneau - Zazie
75. Francois Rabelais - Den store Gargantuas förskräckliga leverne
76. Salman Rushdie - Midnattsbarnen
77. Joanna Russ - Honmänniskan (Female man)
78. Pär Rådström - Ärans portar
79. Freidoune Sahebjam - Den stenade kvinnan
80. Edward W. Said - Orientalism
81. Tayeb Salih - Utvandringens tid
82. Marjane Satrapi - Persepolis (seriealbum)
83. Dorothy Sayers - Mördande reklam
84. *Hans Scherfig - Den lyckliga tiden (Det forsömte forår)
85. F Walter Scott - Ivanhoe
86. Gertrude Stein - Alice B. Toklas självbiografi
87. F Mary Shelley - Frankenstein
88. *Vladimir Sorokin - Blått fett
89. Wole Soyinka - Abé - barndomsåren
90. Art Spiegelman - Maus (seriealbum)
91. August Strindberg - Inferno
92. *Italo Svevo - Zenos bekännelser
93. William Thackerey - Fåfängans marknad
94. Stefan Themerson - Vov vov eller Vem dödade Richard Wagner
95. *Anja Tuckerman - Våldtäkt
96. Evelyn Waugh - Press-stopp
97. Tarjei Vesaas - Isslottet
98. *Boris Vian - Dagarnas skum
99. Elvira Vigna - Saker som män inte förstår
100. Simona Vinci - Om barnen vet man ingenting
*Titeln på det här inlägget ändrades, för (som Butter själv så riktigt påpekar i en kommentar) så är de flesta böckerna på listan bra, men det är inte ämnat som en lista över de 100 bästa böckerna (enligt Butter). Det är min svaghet för allitterationer som fick mig att använda rubriken "Butters bästa böcker".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)