onsdag 23 december 2009

Kors och tvärs

Under morgondagen har jag tänkt dela ut några speciella presenter, men det sista julklappsinlägget som ägnas helt åt en enda blogg kommer nu ikväll. Jag råkar veta att det är någon som väntat otåligt och länge på sin present. Men den har tagit lite tid att packa in på ett snyggt sätt.

Den stora present som är kvar går förstås till Snowflakes blogg. Jag har redan beskrivit den som den mest spretiga och nördiga på bokbloggshimlen. Här bloggas det intensivt och impulsivt om litteratur och litterära referenser. Detaljer och överblickar. Tv-serier, filmer, teaterföreställningar – och poesi. Det är högt i tak, och golvet har jag aldrig sett. Här blandas glädje och sorg, allvar och lek på det mest oväntade sätt. Och här brukar också diskussionerna bli långa och slingrande i kommentarsfältet, och som om inte detta räckte är Snowflake en av bokbloggosfärens mest ivriga, entusiastiska och välvilliga kommentatorer. Jag tycker om det öppna sinnet, värmen, omtanken, impulsiviteten, kreativiteten och det varma hjärtat som genomsyrar bloggen. Och bloggerskan.

Ibland kan det bli långrandigt att slå in julklappar, och då får man göra sitt bästa för att roa sig själv. Det har jag gjort den här gången. Inspirerad av en aldrig sinande ström av hintar om Alfapet har jag konstruerat en julklapp som består av ett korsord baserat på mördarnas efternamn i åtta av Dorothy Sayers deckare om Lord Peter Wimsey, eftersom Sayers är en av de författare vi båda tycker om att diskutera. Jag har använt mig av de namn mördarna kallas för i större delen av boken (i vissa fall är det ju ett antaget namn, men det tar jag inte hänsyn till här). Om det finns fler än en mördare är det endast ett namn jag använt. Den lodräta, skuggade raden bildar ett ord som betecknar en förklädnad Lord Peter begagnar sig av i den bok som illustreras i nummer två.




För att komplicera det hela (för det blir ju barnsligt lätt när man bara har ett visst bestämt antal böcker att leta bland) illustreras varje bok endast av en bild, som på något sätt associerar till någon viktig (nyckel)scen eller händelse i boken. Ja, det är jag som associerar alltså, vilket kan förklara om det är lite långsökt ibland. Jag har dock försökt undvika de värsta utlöparna (som till exempel de två alternativen att antingen illustrera Oskuld och arsenik med gamla spetsar eller med ett foto på Love Almqvist), det är väl alltid något att glädjas åt?


1. 






2.





3. 







4. 







5. 







6. 







7. 





8. 






P.S. Jag hade tänkt använda ett lodrätt ord med flera stycken zäta i, men tyvärr bestämde sig Dorothy en gång i tiden att inte begåva en enda av sina mördare med ett namn med denna bokstav, så du få hålla tillgodo med ett ord som med lite välvilja kan ha ett Q i sig. Det är ju inte så illa heller?

P.P.S. Sa jag God jul, förresten?

9 kommentarer:

snowflake sa...

Åh, men sötaste du! Så många fina ord, och på självaste julafton! Jag blir jätteglad.
(Och glad att jag slog på datorn, jag ska nämligen iväg med ett tåg alldeles snart.)
Jättestor julkram till dig Vixxtoria! Du vet att jag tycker att det är du som är halva bokbloggosfären, och det har du bevisat med råga denna månad. Ingen annan hade kunnat hitta på så kluriga och personliga klappar och gåtor.

snowflake sa...

Nu skriver jag ut hela gåtan för att ta med mig på tåget, det är ju underbart!

Det betyder också att det är fritt fram för andra att gissa här, jag blir inte sur. :-)

snowflake sa...

Men jag slösar inget bläck på badkaret... :-)

snowflake igen sa...

Det här är så fantastiskt fint och passande uttänkt, sa jag det?

Än en gång tack!

JULPUSS

Nu *måste* jag packa det sista.

God jul!

snowflake sa...

Det är nu juldagen och jag har löst de flesta, med hjälp av en mobiltelefon och min svärsons pappa som har alla Sayers. (Är alltså inte hemma.) Jag har klurat ut titlarna och han har sagt vad mördarna heter i respektive bok, eftersom jag inte lagt själva namnen på minnet.

Uppifrån:

Här trodde jag länge att det var Fem villospår, men det måste vara Lord Peters smekmånad och Franck Crutchley.
Mördande reklam - Tallboy
Oskuld och arsenik - Urquart
De nio målarna - men....? Ska det vara bell? Som i kyrkklockor.
Femman går jag bet på. Jag vill ha det till Naturlig död?, då mörderskan väl ringer och lurar stackars Bertha, men det passar inte in. Fler ledtrådar!!!
6 är Julian Freke,
jag slänger in Whittaker på sjuan istället, och den sista är den underbara scenen där Harriet krockar med lord Peters brorson och han får plocka upp alla hennes krumelurer... Kamratfesten har jag läst så många gånger att mördarens namn faktiskt fastnat i min hjärna: Annie Wilson.

snowflake sa...

Förresten, mannen till vänster vid seansbordet ser väldigt mycket ut som Edgar Allan Poe. Är det han?

Nu har jag nästan tagit över ditt kommentarsfält helt och hållet, men så går det när du inte är här och vaktar. :-)

Vixxtoria sa...

Snow: Ja, som du märker tog jag juluppehåll sedan jag postat mina julklappar (rättare: en halsflussdotter har vilat i mina armar något dygn). Men jag blir väldigt glad över att upptäcka hur glad du blev över julklappen; det var ju meningen!

För övrigt verkar du ju valt precis rätt svärson. Eller är den enda gemensamma nämnaren mellan din dotter och svärson att de båda två har Sayersexperter till föräldrar? Hoppas det samtalsämnet räcker livet ut i så fall.

1, 2 och 3 stämmer så klart. Beträffande fyran så är översvämningen förstås från De nio målarna. Jag tänkte på Tailor Paul (eller Målar Paul), och alltså namnet "Paul". men vill du ha det till "bell", så funkar ju det också.

I femman så göms liket ett tag i en telefonkiosk.

Nummber 6, 7 och 8 stämmer. De där krumelurerna ser nog inte riktigt ut så där, men nån slags maränger ska det väl vara.

Och jag har ingen aning om vilka mänskorna på seansen är; jag googlade bara upp bilden. Men det liknar onekligen Poe (jag ska googla lite till och kolla om jag kan hitta namnen, och återkommer).

snowflake sa...

Ja, jädrar, femman är förstås Pinsamt intermezzo på Bellonaklubben! Hur kunde jag missa det.
Och kluriga du som kommer ihåg klocknamn, det är ju för bra!

(Jag har nån sorts aversion mot att googla i såna här sammanhang, det känns fuskigt, men jag kanske måste på Bellona då.)

Dräkten i det skugga ordet kunde jag av mig själv, men det är ju inte svaret som är det roligaste här utan vägen dit... :-)

Vixxtoria sa...

Snow: Jag är lite sen att svara (det är så otroligt skönt att hålla sig borta från datorn några dagar), men det är klart att det är Bellonaklubben.

Och namn är jag ju urdålig på att komma ihåg, men jag kollade ju faktiskt i böckerna när jag konstruerade gåtan. Annars hade inte många namn blivit rätt, haha.

Roligt att det blev en julklapp för hela familjen, förresten :-)