söndag 13 december 2009

Då i vårt mörka hus...

En sådan här dag passar det bra att skriva om en bok där Luciafirandet spelar en viktig roll. Det här inlägget är dessutom det första inlägget i en rad digitala julklappar.

Eftersom dagens datum krävde en Luciabok, och eftersom den bok jag har i åtanke har Nobelanknytning blir det också så att jag börjar min (lite för tidiga) julklappsutdelning med en present till Lyran. Hennes fina blogg är ett ambitiöst och storstilat projekt för att läsa inte bara (något av) alla Nobelpristagare, utan även att läsa in sig på de namn som det spekuleras mest kring inför kommande års prisutdelningar. Dessutom slår Lyran genom olika utmaningar ett viktigt slag för litteraturen utanför de västeuropeiska och anglosaxiska fårorna. Jag är mycket imponerad, och samlar på mig boktips och inspiration! Som om inte detta räckte är varje måndag i bokbloggosfären helt och hållet upptagen av ihopknåpade bidrag i den tematrio som Lyran värker ihop under helgerna. Lyrans blogg är en samlingsplats och ett vattenhål, som mycket välförtjänt bland annat har uppmärksammats som månadens läsarblogg hos ViLäser. Personligen uppskattar jag även alla fina barnbokstips, ofta med både genusperspektiv och psykologiska glasögon. Dessutom tycker vi båda om Nesser.

Jag har funderat mycket på vad jag ska ge Lyran i julklapp, och många storslagna romaner har varit med i potten. Men den bok jag till slut beslutade mig för blir i stället en satirisk bagatell, ett kuriosabidrag till Nobelsamlingen: Ljusets drottning av P. C. Jersild. Den är varken språkligt eller tematiskt i Nobelprisklass, men jag gillar Jersilds lättflytande prosa och samhällssatir. Just den här boken handlar om en pojkes sökande efter sitt ursprung, och de underliga omständigheter som så småningom framkommer kring dessa. Pojken i fråga heter Alex, och är i tidiga 20 års-åldern. När han återkommer efter en lång ryggsäcksluff får han reda på att hans adoptivmor, Marie, oväntat har avlidit. Vid en genomgång av moderns papper framkommer att Alex inte alls är adopterad, utan tvärtom biologisk son till Marie. Frågan är varför hon i alla år låtit honom tro att han var adopterad. Och vem är hans far?

Alex sökande efter svar leder honom bokstavligt talat in i Nobelpristagarna sovrum, där hans mor tillbringade en minnesvärd Lucianatt 1982. Medan historien vecklas upp får vi på köpet lite medicinsk science fiction, och elitistiska tankar om den perfekta människan. En eftermiddags tidsfördriv och trevliga cynismer kring det sena 1900-talets Sverige.

God jul!

2 kommentarer:

Lyran sa...

Du skriver så mycket fin om mig att jag, som faktiskt brukar hantera komplimanger rätt bra, står här och mumlar med röda kinder. Tack!

Och boktipset känns riktigt, riktigt bra. Ett adoptionstema är alltid intressant och extra kul att det liksom är lite bakvänt. Och det där om Lucianatten i en Nobelpristagares sovrum gjorde mig så nyfiken att jag genast beställde boken på Bokbörsen :-)

Tack så mycket för ett så personligt, genomtänkt tips!

Vixxtoria sa...

Åh, jag skulle gärna vilja se dig rodna (jag tycker över huvud taget ibland att det känns väldigt konstigt att det finns en massa människor som jag pratar med varje vecka, men inte har en aning om hur de ser ut... inte ens när de rodnar).

Roligt att du tycker boktipset verkar intressant. Ditt adoptionstema nämnde jag ju inte i min beskrivning, men jag hade det i bakhuvudet när jag valde boken. Du har ju förresten precis förstått vad det handlar om – att genast klicka hem mina rekommenderade julklappar! Hoppas du inte blir alltför besviken!