måndag 14 december 2009

Ett skotskt slott med vita snören

Jag har många julklappar att dela ut (och utdelningen sker i en mycket slumpvis ordning), så jag måste skynda mig att dra upp nästa julklapp ur säcken. Den går till en blogg som tagit en (högst tillfällig, hoppas jag) paus, nämligen Hermia says. Hermia arbetar som bibliotekarie i Gävle och hennes blogg är en trevlig kombination av händelser, events och projekt på biblioteket, och egna litteraturupplevelser, men hösten har också bjudit på lite konst och dans! Dessutom har vi fått följa med på en Italienresa, och sett bokmässan genom Hermias ögon (vilket uppskattas av mig som inte var där i år). Läsfokus ligger mycket på kvinnliga författare, ofta svenska, ofta klassiska, och nästan alltid högkvalitativa. Och skulle inte böckerna hålla allra högsta klass, så gör åtminstone reflektionerna det!

Jag har tänkt på så många böcker som skulle passa Hermia, men flera av mina förslag har vid lite sökning visat sig redan vara lästa (eller finnas på någon väntelista). Det är väl visserligen ett gott betyg åt mina gissningar, men man vill ju gärna överraska på något sätt. Så den bok jag slår in till dig, Hermia, blir till sist Eva-Marie Liffners bok Drömmaren och sorgen. Det är en slags biografi (som väl med ett uppdaterat språkbruk skulle benämnas fejkbiografi) om Lars Israel Wahlman, arkitekten bakom bland annat slottet Tjolöholm strax utanför Kungsbacka. Boken är en liten tät pärla, med inslag av magisk realism. Wahlmans uppdragsgivare är paret Dickson, den rika göteborgssläkt med skotska anor som nu ville bygga sig ett elisabethanskt slott invid den halländska kusten. Om jag ska vara riktigt ärlig tror jag inte det är mycket mer än ritningarna av slottet, och några namn som stämmer överens med verkligheten, men det spelar ingen roll; det här är inte en bok man läser för att få reda på saker om verkligheten.

Det finns flera skäl att jag väljer den här boken som julklapp. Dels är det en kvinnlig författare, med både  förtrollande och exakt prosa. Dels är det förstås en riktigt bra bok. Men den främsta anledningen att jag kom att tänka på boken är just associationerna till Shakespeare. Jag har besökt det här slottet många gånger i verkligheten, och uppe på andra våningen finns det rum med vackra, mörka paneler som byggdes som Blanche Dicksons budoir. Temat för rummet är just figurerna ur Midsommarnattsdrömmen: Oberon, Puck, Titania och alla de andra. I rummet finns också något annat intressant – nämligen en spiraltrappa ner till ett litet medicinrum, beläget under budoiren. Arkitekten upptäckte helt enkelt att han fått ett litet utrymme över, och enda sättet att komma till detta lilla rum var genom en spiraltrappa i taket. Något som kan få fantasin att gå igång på vem som helst.

Jag hoppas du vid något tillfälle läser den här boken och tycker om blandningen av dockor på läktaren i Engelbrektskyrkan i Stockholm, spöken på skotska slott, och underliga portvakter. God jul på dig!

6 kommentarer:

Hermia sa...

Oj! Tack! Vilket trevligt sätt att börja dagen på! Boken ligger, efter en vända till bibliotekshyllorna, bredvid mig. Jag har inte sett den förut, men däremot läst något annat av Liffner kanske Imago. Boken du valt passar mig väl - här finns konsten, arkitekturen och kulturlivet. Det blir en godsak att smälta under julen!

Trevligt få min lässtil analyserad också..

Tack också för snälla ord!
Jag önskar dig en ljuvligt julig jul!

Vixxtoria sa...

Hermia: Tänk vad bra det måste vara att jobba på bibliotek ändå! Bara att gå och hämta vad man ska ha.
Imago är nog lite bättre, om jag ska vara ärlig, men den har ju ingen Shakespeare-anknytning.

Det ska bli spännande att se om du faktiskt tycker om den här boken.

Tack för julhälsningen, en ljuvligt julig jul är precis vad jag önskar mig (för i en julig jul ingår väl mycket läsning och långa sovmornar, eller hur?)!

Bokomaten.. sa...

Föga förvånaden blir jag jättesugen påå den här boken occkså... Jag hade en flickdröm som tonåring om att gifta mig me en skotsk lord och flytta till ett slott i skottland, hehe..

Vixxtoria sa...

*skratt* Ja, vet du i verkligheten, utanför den här bloggosfären, så är det nog ganska många av bloggarna som hade fått samma bok i varsitt paket av mig. Men det var ju lite tråkigt att låta flera bloggar dela på ett personligt boktips, så jag fick ge bort de böcker jag hade till den som passade _allra_ bäst. Men det är ju extra kul om folk vill byta böcker med varandra, eller låna dem efter att de är utlästa! ;-)

Bokomaten.. sa...

Vilken bra idé! Bokbytar-lördag så där lagom efter/runt nyår eller så..;) Ursäkta alla dubbla bokstäver mm förresten, sitter med en minilappis som inte har det bästa av tangentbord.:)

Vixxtoria sa...

Bokbytarplundring?

(Och jag tycker om bokstäver. Ju fler desto bättre. Oftast i alla fall.)