DN skriver om en katt som varje dag kliver på bussen vid hållplatsen utanför huset. Efter en timmes busstur hoppar han av på samma ställe. Jag ler, och tänker på de katter som har bott hos mig, och på alla andra tokiga historier om katter som brukar berättas i min släkt.
Och så tänker jag på den svenska samling av Doris Lessings katt-texter som heter Om katter, som stått länge i hyllan, och som jag tog mig tid att läsa i våras. Den är full av sådana historier, som livet med en katt är full av. En bubblare av en av mina favoritförfattare (som sorgligt nog aldrig lär få Nobelpriset) är Lloyd Alexanders Mina fem tigrar.
Båda böckerna rekommenderas för kattälskaren i väntan på att nästa kattnyhet tar sig in i tidningen (förutsatt att man redan slitit ut sina exemplar av Gösta Knutson och T.S. Eliot så klart).
4 kommentarer:
Lovely. Som relativt nybliven kattägare (fast stopp och belägg, det är ju onekligen DE som äger MIG de små slavdrivarna - pusspuss mina små gryn) blir jag ju förstås överlycklig över att du tar upp Lessings bok. Jag har fortfarande inte läst den nämligen och dessutom tillåtit den att falla i glömska, men det är ju givetvis något jag måste åtgärda snarast möjligt. Merci för påminnelsen!
Lisa: Den var så trevligt konkret att man inte behövde tänka så mycket på att den också handlade om något annat, om man inte ville. Trevlig läsning när du nu kommer dig för att ta ut den ur hyllan. Och klappa katterna från mig (vi har ingen katt här hemma just nu, men längtar väldeliga. Två av tre av oss i alla fall.)
Tackar! Och lycka till med övertalningen av den tredje, om sådan pågår.
Jag ÄLSKAR verkligen Om Katter!
Mycket för att den inte var så snuttegullig och inte ägnade sig åt så mycket förmänskligande av katterna. Plus beskrivningarna av alla katternas olika personlighete roch egenheter. Helt underbart!
(Jag har två bedårande kattdjur hemma som äger mig. Skulle inte kunna tänka mig livet utan)
Skicka en kommentar