måndag 24 augusti 2009

Klipp dig och skaffa ett jobb!


Lyran är oförtröttlig i sin tematrio, och den här veckan är det yrken i litteraturen. Här är mina bidrag:

1. Den sanna berättelsen om Inga Andersson av Björn Larsson. Den här boken handlar om Inga Andersson, som är forskare i kriminologi vid Lunds Universitet. Boken börjar med en något tillspetsad, men stämningsfull och atmosfärrik skildrig av Ingas lite speciella forskarliv i Lund. I sitt arbete kommer hon över information om världens mäktigaste underrättelsetjänst, och hon måste lämna Lund. Därifrån är boken en sån där typisk resa bort från allt. Den slutar i ingenting, och är inte den bästa i sin genre, men Larssons språk förlåter mycket.

2. Lilla huset på prärien-serien av Laura Ingalls Wilder. Okej. Jag ska fortsätta haussa Lilla huset på prärien-böckerna. Lauras föräldrar, Charles och Caroline Ingalls, har inga yrken i den moderna benämning vi lägger i ordet. Charles är inte ens "farmare" så som man med det menade på prärien i slutet av 1800-talet. I stället är han en mångsysslare som bedriver jordbruk. Han hjälper till med snickeriarbeten, gräver brunnar, arbetar vid järnvägen (både med att lägga räls och att vara förman), parallellt med att han sköter det lilla jordbruket som nybygget har. Genom Lilla huset-böckerna får vi följa hur han sår och skördar, hur han jagar och byter till sig salt fläsk, kattuntyg och skolböcker för skinnet, hur han gör timrade knutar, gräver brunn och stackar hö. Jag kan helt ärligt säga att med så detaljerade beskrivningar som de här böckerna är det inte mycket jag inte vet om nybyggarlivet. Redan som 6-åring var jag helt övertygad om att jag själv skulle kunna rengöra en bössa eller snida en vacker hylla, bara utifrån beskrivningarna som finns i boken. Jag minns även hustrun Carolines sätt att baka "äppelpaj" utifrån gröna tomater, och "kycklingpaj" av nedskjutna svartfåglar, eller hur hon ordnar en lampa med hjälp av en bit tyg och lite olja har också etsats sig fast. Liksom hur hon brer ut lakanen att torka på den doftande prärien, eller sätter sitt handavtryck som ett signum på de platta majsbröd hon bakar.

3. I boken Anils skugga av Michael Ondaatje (författaren till bl a Den engelske patienten) följer vi Anil Tissera, som är en rättsantropologist (smaka på det yrket). Hon är född på Sri Lanka, men har studerat i USA, och återvänder till sitt hemland, som en del av en FN-delegation som undersöker mänskliga rättighter. Hon upptäcker där nyligen brända skelett, som det blir hennes uppgift att identifiera. Det här var en spännande bok på många sätt. Yrkets våndor är skildrade på ett sätt som helt missas i Cornwells Scarpetta-böcker. Det är heller inte en deckare (även om man kan förledas att tro detta), utan en roman som på alla sätt handlar om kulturkrockar, och om att återvända till sitt ursprung. Jag undrar om jag inte tycker att det här boken är bättre än "Patienten".

4 kommentarer:

Lyran sa...

Anils skugga verkar intressant.

Ingrid sa...

Jag blir också mycket intresserad av Anils skugga!

floria sa...

jag älskade också lille huset på prärien, vilka minnen det väcker!

Vixxtoria sa...

Lyran och Ingrid: Klart ni ska kolla in Anils skugga. Jag skulle gissa att ni tycker bättre om den boken än jag (man börjar inbilla sig att man vet något om folks smak ;-) )

Floria: Ja, Lilla huset är underbart! Jag skriver om de böckerna så ofta jag kan. Folk som bara har sett tv-serien måste börja upptäcka hur bra böckerna är!