måndag 3 augusti 2009

Färdiglästa böcker

Det är så praktiskt att köpa böcker som nån annan redan läst. Under semestern hittade jag ett antikvariat, där det bara var att fynda lagom utslitna pocketböcker för glasspengen. Inte hade jag fått många glassar för de 110 kronor som jag köpte över 20 böcker för, inte.

Det trevliga var att jag fick tag på flera böcker som jag läst en gång i tiden, men aldrig själv ägt. För 2, 5 eller till och med 10 kronor tyckte jag att de kunde få följa med hem till bokhyllan. De ser så där lagom lästa ut; jag kan bara sortera in dem i bokhyllan på platser som liksom väntat på dem i alla år. Och de här nya böckerna innebär inte minsta ångest, eftersom jag inte behöver läsa dem om jag inte har lust.

Ett av 2- kronorsfynden var Marianne Ahrnes bok Äppelblom och ruiner. Den läste alla (kvinnliga) 17-åringar med intellektuella pretentioner på min gymnasieskola. Jag minns i princip inget av den idag; då tyckte jag (förstås) att det var en av de bästa böckerna jag läst. Någon annan som minns?



7 kommentarer:

Ingrid sa...

Jag minns... men jag var så klart betydligt äldre när jag läste "Äppelblom och ruiner"- många i min generation hade den här boken som lite av "kultbok" också. Jag har tyvärr inte kvar boken i hyllan- kan mycket väl tänka mig att läsa om den. Marianne Ahrne tycker jag är en spännande kvinna.

snowflake sa...

Över 20 för 110, där slog du mig! Jag fick ihop 20 för 300, men då är de flesta inbundna, några i fina skinnband.

Vixxtoria sa...

Ingrid: Ja, det var nog en kultbok. Den var inte helt ny när jag gick i gymnasiet (det brukar ju ta några år för sådana här böcker att sippra ner till tonårsflickor, i alla fall innan internet). Det är intressant, för jag minns den som så kompakt och ganska svårläst. Jag såg det som en stor prestation när jag läst ut boken (jag skulle gissa att det var sommaren då jag var 17 år), men när jag nu ser den har den ett ganska normalt tryck för en pocketbok.

Snowflake: Haha, jag köpte 31 böcker för sammanlagt 310 eller 320 kronor under semestern. Men inga skinnband, och nästan inga inbundna böcker.

När ska vi fota skinnbanden, förresten? Jag har ju tillbringat hela min hemmavarande semestervecka med att dammsuga, damma, och putsa upp dem så att de ska glänsa och skina riktigt vackert (och således bara ge upphov till vita fläckar på fotot...).

bokstavlarna sa...

En annan sak som är bra med antikvariat är att man, om man som är jag är begåvad med något slags vagt miljötänk, dessutom kan känna sig lite duktig för att man köper något begagnat istället för något helt nytt. Att återvinna är ju bra, så att köpa begagnade böcker måste ju ge en massa pluspoäng på karmakontot... :)

Vixxtoria sa...

Bokstavlarna: Det är en aspekt, som jag skulle kunna arbeta med. Jag känner mig nämligen sällan just duktig för att jag köper på mig många böcker, antingen det är på antikvariat eller annorstädes.

Klotho sa...

Antikvariat är ibland enda möjligheten att få tag på böcker. Sökte idag i Göteborgs bibliotekskatalog efter några titlar och de fanns inte, däremot hittade jag dem på bokbörsen för 60 kr styck.

Vixxtoria sa...

Prata inte om antikvariat med mig. Eller bokbörs. Eller tradera. Det är verkligen som KNARK! Min sambo bär in tjocka paket från brevlådan varenda dag – alltihop ett resultat av några enkla klick som jag gjorde i helgen.