söndag 20 mars 2011

I brist på boktips

Karin på En bokcirkel för alla tycker att bokbloggare ska försöka bli lästa av människor som inte är bokbloggare. Så långt instämmer jag. Men sen avslöjar Karin att hon ser boktipsande som ett av de viktigaste syftena med bokbloggandet. Bokmania håller med. Jag beundrar både Karins och Bokmanias inställning, men jag bloggar inte driven av något sådant ädelmod. Jag har inte ens som syfte att bli överöst av recensionsexempelar (och detta är inget statement, det är en överlevnadsstrategi).

Nej, jag bloggar av väldigt egoistiska skäl: När jag har läst något jag vill fundera mer över, så vill jag att det ska finnas någon där som kan fortsätta diskussionen med mig. Oftast har jag sån tur att det finns det (men om någon vill kommentera det här inlägget, om Lars Gustafsson och andra manliga kultförfattare, så välkommen – där finns början till en diskussion jag gärna skulle föra, och som ingen ännu nappat på).

Jag har således inget ädelt syfte att bedriva läsmission. Folk får lika gärna spela tv-spel, titta på film eller ta långa skogspromenader vad mig beträffar. Bokbränning är jag dock motståndare till, men det beror mest på att jag tycker att man åtminstone kunde frågat mig först om jag ville ha böckerna.

I den mån jag boktipsar, så är jag rädd för att det mest handlar om min medfödda (eller kanske förvärvade, jag är inte helt säker på vad som är arv och miljö i den här frågan) besserwisserim som leder till att jag vill tala om för folk vad de ska göra. Och läsa.

Om jag visar intresse för vad andra läser så erkänner jag (och ja, jag skäms bara lite för syns skull) att det antingen är för att jag ständigt jagar efter nästa stora läsfix för min egen del, eller vill bre ut mig i (egna och andras) kommentarsfält och skryta om min egen uppfattning om en bok.

I ifall jag inte bloggar om de böcker jag läst under en tid (de senaste veckorna till exempel), så beror det på att jag inte känner för att dela med mig av mina tankar, inte är i behov av andras tankar om min läsning, och så där i allmänhet struntar i om mina bloggläsare har nån behållning av min blogg eller inte.

Jag vill bara ha de här synpunkterna till protokollet, så att ingen inbillar sig att alla bokbloggare består av samhällsnyttiga och altruistiska medborgare.

Men jag håller helt med om att man inte kan länka tillräckligt till andra inlägg som man tycker ska uppmärksammas! Så här kommer lite länkkärlek, en vecka då jag inte hunnit lämna så många spår hos andra bloggare som jag velat:

Gratulera Titti som snart blir trebarnsmor!

Läs En molnfri bombnatt som Eli tycker så här mycket om!

Läs om Hermias lördagsmorgon!

Följ Ingrids väg, läsande längs Donau!

Petter skriver om Bachtins klassiker om Rabelais.

Se vad Tekoppen skriver om Torgny Lindgrens Minnen (en bok jag själv läst, gillat, och inte skrivit ett ord om sen dess).

Stäm in (eller motsäg) Det mörka tornets klagan över att precis allting måste bli film.

Nicka instämmande när Sanna på Och solen har sin gång slår fast att hon tycker om Rebecca.

Återupplev eller upplev Knausgård genom Snowflakes tankar om Min kamp.

Och missa inte hur Emma rapporterar om hur Agatha Christie brukade hjälpa sin man arkeologen.

16 kommentarer:

Hermia sa...

Tack för länkning men framför allt för ett sunt inlägg :)
(Min mission är nog mest på jobbet/biblioteket - min blogg ett uttryck för ett djupt intresse för litteratur.)

Lisa sa...

Kunde inte hålla med dig mer faktiskt, och jag tycker inte man ska generalisera kring bokbloggarnas syfte - för det finns ju inte ett enda gemensamt sådant. Mitt så kallade syfte med att skriva är just för att skriva. Jag tycker om att pränta ner små funderingar, där mitt fokus främst ligger på det litteratur- och bokrelaterade. Såklart är det fantastiskt roligt att några kikar in och läser mina oregelbundna inlägg, men det där med att "bli sedd" och att fylla en funktion som boktipsare gör andra så mycket bättre än mig. Jag är för mycket av en navelskådare :-)

Vixxtoria sa...

Hermia: Varsågod för länkning;-) Din lördagsmorgon lät fantastiskt lättjefull, men jag hann aldrig kommentera något på inlägget. Hade aldrig gissat att din bloggning var ett uttryck för ett djupt intresse för litteratur. Jag minns mest det där inlägget om läppstift ;-)

Lisa: Nej, generaliseringar tycker jag blir fel. Men kanske är det bra att alla avslöjar sina agendor :-D (Jag är personligen mycket mer förtjust i navelskådande bloggar. Bara så du vet att din blogg är både sedd och älskad!)

Hermia sa...

Haha.. ja, man vet aldrig vad läsaren fastnar för :)

Anonym sa...

Så glad jag blir över att någon VILL att vi som inte är bloggskribenter ska vilja läsa bokbloggar.
Pust.
För jag vill läsa!
Jag har absolut fått ett roligare liv sedan jag blev bokbloggsläsare.
Bokrecensionsläsare (i tidningar, tidskrifter) var jag redan.


Att läsa utan att få diskutera det lästa med ågon - det känns bara tomt.
Jag hoppas nu att många ska upptäcka alla godbitar som jag har missat (romaner, barnböcker, filmer, låttexter) i min splitternya bok "Böcker som samtalar. Intertextualitet, dialog, covers och kärlek".

Jag hoppas få många uprörda kommentarer om detta av alla belästa och diskussonslystna bokbloggare.
Och - GÄRNA - bra förslag på intertextuella kopplingar som jag har missat.
Över tiden. Över geografin. Över genrerna.
Tack på förhand!

lena kjersén edman

Hermia sa...

Lena: Tänker när jag skriver att jag blir glad när någon råkar finna det - oavsett om det är en bloggare eller ej... Och sen är det ju ofta i kommentarerna det händer/svänger :)
Har nu messt poesi i huvudet, ska snart läsa tillsammans med några kollegor. Kanske knoppas intertexterna då?

Hermia sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Bokmania / Ivana Eklund sa...

Jag har inte heller någon ambition att bli dränkt i högar av recensionsexemplar, tvärtom är jag ganska restriktiv när det gäller recex. Försöker i alla fall, för då skulle ju det där om böcker utan bäst-före-datum lätt kunna gå åt pipan.

När det gäller "den ädla missionen" så är uttrycket valt med flyt och avsiktligt tillspetsat, naturligtvis. Fast med allvar i botten.

För mig handlar också bokbloggandet mycket om boksamtal med likasinnade, men egentligen så går boktipsandet och boksamtal hand i hand.

Att jag gärna vill påverka folks läsning sticker jag inte under stol med, antagligen är det en svenskläraryrkesskada jag lider av.

Hur som helst tycker jag inte att mina motiv och dina motiv står i motsats till varandra, tvärtom. Om det är något jag förespråkar i bokbloggsvärlden, så är det variation och korsbefruktning.

Och nu ska jag genast lägga din kommentar till protokollet :-)

Ylva sa...

Jag för läsdagbok mest för egen skull, för att komma ihåg vad jag läst, och återanvänder mina anteckningar när jag boktipsar på skolbiblioteket.

Ingrid sa...

Vixxtoria: Det du säger tycker jag speglar mycket väl mina åsikter i frågan. Jag bloggar enbart för mitt eget höga nöjes skull- om någon läser mina rader och tycker om blir jag väldigt glad, så klart- och kan jag inspirera till läsning blir jag likaledes förnöjd- men bloggningen är och förblir en rolig hobby. Jag är lat av naturen och jag vill inte känna tvång och måsten när jag skriver- recensionsexemplar vill jag inte ha. Jag har fullt upp med att hinna med allt jag har i hyllorna och allt det jag inte kan låta bli att klicka hem från nätet (för att inte tala om vad jag asar hem från biblioteket).
Du ska ha tack för länken- det säger även jag- men framför allt tack för ditt fina inlägg i debatten.

bokklok sa...

HeJ! Jag går helt och hållet på din linje. Jag bloggar inte för att tipsa andra, jag bloggar för att jag har ett behov av att diskutera de böcker jag har läst, och för att en bokblogg utgör en väldigt bra möjlighet till det... Kul att läsa dina tankar kring detta!

snowflake sa...

Så många kloka tankar det var här, både i ditt inlägg och i kommentarerna. Håller med alla som bloggar av lust, vilken lust som helst.

Och vill lägga till ett eget skäl: för att minnas vad jag läste och hur jag reagerade och tänkte då.

natti natti.

Emmas Bokhylla sa...

Tack for ett riktigt bra inlagg; jag haller med om i princip allt, jag skulle ocksa garna driva en mission (vilket jag iofs far for mig att gora ibland, men ideerna stannar mest i mitt huvud), men bloggen ar forst och framst min egen, dar jag bloggar om det som faller mig sjalv pa lappen - sedan ar det roligt om det traffar nagon annas lapp pa vagen!

Och tack for lanken, vad roligt att du ocksa tyckte att det var kul (kunde inte lata bli att fnittra lite - att gora som sa skulle val fa dagens arkeologer att ga i taket!).

Vixxtoria sa...

Hermia: Nej, man vet ju inte det. Men det är kul att försöka gissa!

Bokmania: Jag förstod att du spetsade till det du skrev lite ;-) Det var kanske därför jag kände för att spetsa till det lite åt andra hållet. Även jag tror att våra motiv är tämligen komplementära. Bra va?!

Ylva: Jag har förstått att många gör så. Det verkar så ambitiöst tycker jag. Alltså ambitiöst på ett bra sätt. Själv får jag läskomplex vid tanken på att jag skulle vara tvungen att säga något (intelligent) om alla böcker jag läser.

Ingrid: Tack. Tack framför allt för att du bloggar för ditt eget höga nöjes skull, och låter oss andra hänga med!!

Bokklok: Ja, det låter precis som jag. Den själviska inställningen att andra människor bara finns till för min skull ;-)

Snowflake: Ja lusten är viktig! Minnet tycker jag är så flyktigt ändå. Jag glömmer till och med böcker som jag bloggat om ;-) Men det där med att se hur man själv reagerat inför en bok DÅ är spännande. För ett tag efteråt minns jag ofta böcker ur ett annat ljus. Är det så för dig också, du som dokumenterar i princip allt du läser, och de flesta (?) tankar kring dem?

Emma: Varsågod :-) Jag läste artikeln i DN, dessutom. Jag funderar på hur den kära Agatha fick tanken i sitt huvud. Och hur man vet att det var just en DYR hudkräm...

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Vilken spännande diskussion det blev!

Titti sa...

Tackar så mycket för både gratulationer och länk! nu måste jag ju bara försöka bli lite mer bloggaktiv så jag gör mig förtjänt av länkningar också. :-)