Papperslappen innehåller lite läsdokumenation, några nedskrivna rader från vecka 6 år 1987. Jag gick i sjunde klass, och skulle snart ha sportlov. Boken jag läst ut och gett ett omdöme var Stephen Kings bok Cujo, och det var en av min kusins älsklingsböcker, som han lånat till mig:
Och jag inser härigenom något som jag inte tänkt på förut. Min kusin och hans bokhylla har spelat en inte helt irrelevant roll i min litterära uppväxthistoria!!
Det var till exempel han som introducerade mig både för Susan Coopers En ring av järn och för Maria Gripes Skuggan över stenbänken. Inte att förglömma var det hans mor (således min moster) som gav honom Grottbjörnens folk och Hästarnas dal i 14-årspresent, böcker som jag ganska snart lånade. Förutom Cujo, så sålde han även in Gökboet (av Ken Kesey) hos mig. Och när han var så där 17-18 och alldeles uppslukad av Peter Englunds Poltava och Jan Guillous I nationens intresse, ja, då var det jag som hängde på.
Det är märkligt det där, vilka tillfälligheter som gör att vi läser de böcker vi läser. Hade jag inte hittat den här lilla lappen, med läsdokumentationen från 1987 hade jag aldrig associerat de här böckerna med min kusin idag (kanske med undantag av Gökboet). Jag skulle mest ha kommit ihåg de där visselpiporna vi täljde när vi lekte indianer vid Dödskalleklippan, och hur vi åkte hemmagjorda vattenskidor efter en motorbåt. Och hur olidligt det var när han sjöng Habanera ur Carmen under en fyra timmar lång bilresa till Stockholm.
Min kusin fyller 40 år på lördag, och jag är inte ens säker på om han skulle uppskatta en bok idag. Annars skulle så klart den sjätte och sista delen i Jean M. Auels serie om grottbjörnsflickan Ayla vara självskriven.
Jag spelar lite Carmen i stället – så här ska det låta:
Som av en ren händelse bloggar Helena och Helena om Stephen King nu i dagarna. Om nu nån råkar vara intresserad av det än av min kusin.
P.S. Poängräkningen fortskrider givetvis. Ytterligare poängingivande inlägg följer under dagen.
4 kommentarer:
Min idol-kusin som också var två år äldre fick mig att läsa Talande döskallens gåta och andra läskigheter. Har förstört min relation till skräckromaner för livet.
Vilket bra omdöme om Cujo, jag är benägen att hålla med:) Intressant att vi tycks ha läst samma böcker under uppväxten, kan bero på att vi tycks vara i samma ålder (lyckas jag räkna ut av infon du lämnar i inlägget:))
Enligt O: Vi läste nog Tre deckare också, både jag och min kusin, men där är det frågan om vem som påverkade vem. Älskar tre deckare!!
Med nästan i en bok... Vadå? Lyckas jag avslöja min ålder i inlägget? Hurdå :-D
Men håller med om att det är nåt visst att se läslistor från andra som är ungefär lika gamla, och se hur man läste nästan samma böcker. Betyder det att det fanns samma böcker på alla skolbibliotek, månntro?
Det ar valdigt intressant, egentligen, hur mycket man fargas av vissa saker, utan att ens tanka pa det. Och en del av dessa saker trodde man aldrig att man skulle glomma och nar man kommer pa sig sjalv ett antal ar senare, sa ar det (for mig i alla fall) lite med en mental rodnad man inser att det dar som var sa evinnerligt, blodande viktigt inte langre ens finns kvar som ett tydligt minne....
Sjalv snokade jag i min 13-ar aldre brors bokhyllor och upptackte Stephen King. I dag ar vi bada tva avdankade fantaster, men jag funderar pa att forsoka overtyga honom om att vi skall gora ett gemensamt lyft.
Skicka en kommentar