Med mikrofonen i ansiktet

Att blogga går ju kortfattat ut på att svara på frågor som folk i ens fysiska omgivning ständigt struntar i att ställa. Det är ett sätt att orera om det hjärtat är fullt av (det finns dessvärre otaliga exempel på att hjärnan inte alltid är med i bloggandet), och att få komma till punkt utan att bli avbruten.

Eftersom jag nu har en blogg, tänkte jag ta tillfället i akt att svara på några av de där frågorna om bloggning som ingen har undrat över. Ja, jag har alltså hittat på både frågor och svar, ety jag har många talanger.

Vilken förändring har bloggandet inneburit i ditt vardagliga liv?

Det här är ju en bokblogg. En väldigt påtaglig förändring har säkert alla mina medresenärer på eftermiddagens busstur lagt märke till. Jag antastar dem nämligen inte fullt så ofta med långrandiga, spontana analyser av den lektyr de är upptagna med; detta sparar jag i stället till bloggen, och jag är (tyvärr) ganska övertygad om att de är mycket, mycket tacksamma för det. Men jag hämnas å andra sidan genom att skriva elaka inlägg om dem då och då.

En annan konsekvens av bloggandet är att en massa dåliga skämt lämnat kafferummet.

Läser du många bloggar?

Ja. Fler än böcker jag läser på ett år i alla fall (och förra året läste jag 99 stycken. Böcker alltså.).

Vilken typ av bloggar gillar du?

Jag gillar ju bokbloggar så där i allmänhet, eftersom jag tycker om böcker, och är sympatiskt inställd till läsande människor. Men i synnerhet är jag förtjust i bloggar av alla de slag där bloggskribenten är kunnig på sitt område, kan tillföra något till mina kunskaper, och inte bara tycker så där lite generellt (= oftast negativt). Ett stringent språk, en personlig röst – och gärna humor gör att jag kommer tillbaka.

Att besöka en blogg är även lite som att kliva in i någons vardagsrum (visst är det fint formulerat, men tanken kommer från en diskussion i ett kommentarfält någonstans; den är inte min, men jag hittar inte vem som skrev det). Det är nog därför jag tycker det är svårare att fastna för de kollektivbloggar som finns, eftersom de känns mer som offentliga rum, om än trevligt inredda.

Hur är ett bra blogginlägg?

Antingen är det lagom långt, eller så är det intressant, och då får det nästan vara hur långt som helst. Riktigt bra inlägg består dock oftast inte av en avskrift av baksidestext på en riktigt bra bok.

Vad är syftet med ditt bloggande?

För mig är det ett sätt att å ena sidan tala om något som jag tycker mycket om: böcker och läsning, och å andra sidan att få utlopp för lusten att komponera ihop små texter av varierande slag. Jag har stort nöje av det, faktiskt. Oftast större nöje än läsarnas, misstänker jag. Bloggformatet passar mig: ett personligt uttryck i kombination med interaktivitet.

Vilka blogginlägg tycker du mest om att skriva? 

Bloggandet är en hobby, och för mig är det viktigt att det är roligt. Jag strävar verkligen efter att alla blogginlägg, oavsett inriktning, innehåll, ton och längd, ska uppstå ur min lust att uttrycka just det här på just det här sättet. Det är bland annat därför jag inte skriver om alla böcker jag läser, utan helst vill jag vänta tills jag hittar en ingång som gör att texten jag skriver är intressant i sig själv, och inte bara på grund av att boken var bra. Det lyckas ju inte alltid, men ibland känner jag mig ganska nöjd.

Annars roas jag av att sätta ihop många olika slags inlägg: Små bagateller om min nya sambo. Eller sågningar som får stormen Gudrun att verka som en västanfläkt. Eller nån slags fördjupning om något jag läst mycket om, eller tänkt mycket på.

Mest tycker jag om sådant som det blir mycket respons på, och som leder vidare till diskussion i mitt kommentarsfält eller hos andra.


(Så här inom parentes vill jag gärna rikta ett tack till Spectatia, som generöst och i alla väder har upplåtit sitt kommentarsfält för mina funderingar om vad bloggning är och inte är. Flera tankar i detta inlägg är sprungna ur sådana dialoger monologer.)