Det är säkert nån som inte läser Sydsvenskan som inte har sett Per Svenssons kommentar till att Akademibokhandeln, Bokus och Norstedts/Rabén & Sjögren slås ihop. Han är glad över att man upptäckt att böcker och schampo inte är samma sak, men lite orolig för att den nya KF-jättens konkurrent i princip är Bonnierförlagen (som nu polar med Adlibris och Pocketgrossisten).
Själv funderar jag lite grann över det där med att man drar ner antalet titlar i bokhandlarna för att fokusera och koncentrera och i förlängningen sälja mer. Vad jag har hört och läst och erfarit i andra affärer, till exempel när man ska sälja schampo (för att inte tala om yoghurtsorter, eller alla varianter av Ahlgrens bilar!) så brukar man i stället öka antalet olika sorter, eftersom man anser att det ökar försäljningen. Kunden vill liksom pröva både vaniljyoghurten och den nya smaken med mango-papaya.
Så det här med att minska antalet titlar i bokhandeln för att öka försäljningen känns lite bakvänt hur jag än vrider och vänder på det. För de flesta skulle nog överleva och till och med tycka att det var ganska trevligt att endast äta vaniljyoughurt (och slippa välja mellan mango-papaya-ananas-apelsin-kaktus...) i något år, men de flesta köper nog inte mer än ett exemplar av varje Kepler, Mankell, Brown eller Guillou. (Nej, de som jag känner köper inte ens ett extra ex som present till någon annan – de lånar ut sitt eget!)
Äsch, jag vet inte. Jag kan nästan inget om ekonomi. Och det kan hända att jag handlar i fel affärer. Men när jag sneglar på folks inköp – på Willys eller på Akademibokhandeln – så tycker jag mig i alla fall märka att det är ganska vanligt att folk har två likadana paket av (favorit)yoghurten i korgen, men det är sällan de köper två likadana böcker i bokhandeln.
6 kommentarer:
Jag läste Per Svenssons artikel till morgonkaffet- nog blir man förstummad över att större ska bli färre så att säga. Jag tycker (med få undantag) inte att det är särskilt roligt att gå i bokhandel längre- och viss oro känner jag allt över framtiden och det urval vi ska få ta del av- och- jag tror inte på tomten......
Ingrid: Ja, jag var ju ganska övertygad om att det inte var du som i första hand behövde den här länkningen ;-)
Urval i nätbokhandlar är ju dock riktigt stort, och det är bra. Men om man ska se till hur bokköpare funkar, så tror jag att sannolikheten är större att folk köper en bok som de upptäcker när de ser sig om i bokhandeln, och som de har möjlighet att klämma lite på och bläddra lite i, än att de söker på vinst och förlust efter något de inte vet att det finns på en nätbokhandel. Med lite kreativ skyltning kan man nog få folk att köpa alla möjliga hyllvärmare. Det _tror_ jag faktiskt. Men så är jag bara bokläsare och inte ekonom också.
Absolut kan man med kreativitet få böcker (av alla de slag) sålda- Jag håller fullständigt med dig om detta. Jag förstår för mitt liv inte varför man inte anstränger sig mera med den så kallade "smala" litteraturen (och kanske är den inte alls så smal alltid egentligen? Jag betvivlar.)Det är absolut mycket roligare och mera inspirerande att rota runt i en välsorterad bokhandel(jämfört med att handla på nätet)- jag saknar de stora amerikanska varianterna typ "Barnes & Noble"- där kan man tala om variation.... blandning och dessutom kunde man ta en liten kopp kaffe och stooor kaka till (om man så ville).
Ingrid: Ja, det är väl en avvägning mellan vad det kostar att ha en massa böcker (som ingen köper eller kan tänkas köpa inom överskådlig framtid) i lager, lokalhyra, och antal sålda böcker. Det verkar väl enkelt att tänka sig att man plockar bort en massa titlar som inte säljer (eller säljer lite), och ersätter dem med titlar som säljer. Fast det är ju då det blir lite knäppt, eftersom folk sällan köper två böcker av samma sort, men ofta köper mjölk eller schampo som de köpt tidigare...
Jag tror och tycker ju som du att det finns en massa litteratur som visst inte är särskilt smal. Men intryckt i en hylla i ett hörn så kommer ju inte så många hitta dem. Skyltade man upp den på disken eller i fönstret med ett författarporträtt och nåt litet trevligt omdöme - ja, då tror ju jag att försäljningen i alla fall inte minskar. Har man sedan dessutom kunnig personal, som kan plocka fram de bortglömda böckerna när någon frågar efter något i samma stil som X, eller något som handlar om Y – då kanske man får sålt ytterligare nån trotjänare.
And don't get me started on Barnes & Nobles! Då slutar jag aldrig!
Jag har jobbat både i livsmedelsaffär och bokhandel (även om den sistnämnda var en ideell variant, där jag köpte in pocketböcker och fick ofta höra komplimanger över att vi höll ett så brett och varierat sortiment,men så spenderade jag mycket tid på att läsa och leta efter böcker/författare) och utan kunnig personal så säljer man det välkända. Med kunnig personal kan man locka till försäljning av det okända. Att hävda att bara storsäljare säljer är att hävda att mjölk säljer...nästan iaf. Folk är i allmänhet bekväma, vill känna trygghet. Vill inte alltid läsa en ny bok, utan en ny Marklund. Kostar dessutom böckerna 200-300 kronor vill man inte köpa grisen i säcken. (Därav väldigt smidigt att introducera nya författare via pocketböcker). Bokförlagen drivs av ekonomer och marknadsförare, och visst de behövs också, men i en bokhandel ska du jobba för att du gillar böcker, litteratur och läsning och givetvis ha ett ekonomiskt sinnelag.
Med entusiasm och intresse får du sålt och dessutom kommer kunderna tillbaka. Jag erkänner, jag köper nästan alla mina böcker på nätet. De bokhandlar som jag gillar i Göteborg ligger så helt fel för mig så det blir sällan besök där. De två bokhandlar som jag tycker är urkassa, eller snarare att de har okunnig och ointresserad personal, de återvänder jag inte till.
Klotho: Ja, jag kan väldigt lite om ekonomi då alltså, och jag vet att jag själv ofta beter mig på sätt som en massa andra människor inte gör, så jag tycker inte man ska använda mig som exempel för marknadssatsningar eller ta mina råd vad gäller vilka böcker man ska kränga som enda utgångspunkt. Men jag håller helt med dig om att den där entusiasmen betyder otroligt mycket för vilka böcker både jag och andra köper. Och uppmärksamhet (i media) över huvud taget, förstås. En bok som man ser och hör talas om vill man ju oftare köpa. Just därför skulle det ju vara smart om det fanns (fler okända) böcker i bokhandeln, så man såg dem. Och om de dessutom uppmärksammades på det ena eller andra sättet, så skulle chansen att få dem sålda öka.
Men det du skriver om igenkänningsfaktor, och att folk vill ha sådant de känner till är förstås helt korrekt. Samtidigt tror jag att de som gillar Marklund eller Guillou också skulle vara intresserad av att läsa någon annan som liknar dessa författare. Trots allt kan det ju annars inte bli mer än nån bok om året man läser, och det vore ju lite tråkigt. Att man har ett bredare utbud, behöver ju inte innebära att man inte har storsäljarna också - det menar i vart fall inte jag (jag läser ju också storsäljare ibland). Men om man vore smarta så skulle man ju kunna sälja ännu fler böcker om man så att säga försökte smyga in ytterligare en författare parallellt med en storsäljare. Om någon som gillar Dan Brown upptäcker Katherine Neville (ja, nu är hon ju inte så där superlätt att få tag i på svenska, precis, men hennes böcker är ju lite likadana som Browns), så skulle man ju förutom Browns böcker kanske också sälja en massa Neville? (Kate Mosses böcker funkar nog på det sättet, förresten. Men jag gillar inte alls den Mosse-bok jag har läst, så jag propagerar inte så gärna för henne.)
Jag är trots allt ganska glad över att jag har sådan självinsikt att jag inte får för mig att driva en bokhandel. Jag är inte säker på att jag skulle få så mycket böcker sålda att det gick ihop, trots att jag skulle springa runt som en galning och försöka matcha folk med rätt böcker (faktum är att jag ganska ofta gör det ändå när jag är i bokhandlar; jag kan inte låta bli att lägga mig i när folk står och tvekar om vilka böcker de ska köpa, och rekommendera och ha mig. Jag är otroligt jobbig ibland.)
Skicka en kommentar