Till åminnelse av denna dag. Och som påminnelse till dem av er som fortfarande har troskyldiga medmänniskor i er omgivning som vågar träffa er onsdagen i påskveckan (ingen av mina anhöriga vänder längre ryggen till när jag är i närheten):
På dymmelonsdagen kom Britta och Anna till mig tidigt på morgonen, för vi skulle göra dymmelonsdagspass, såna där som man sätter fast på ryggen på folk med en knappnål, utan att dom vet om det. Vi klippte en hel massa av vitt papper, som vi målade roliga gubbar på. På en del skrev vi "Arg orangutang" och "Varning för hunden" och sånt där.
s 59 i Mera om oss barn i Bullerbyn, av Astrid Lindgren
2 kommentarer:
Just den här boken önskade mina föräldrar säkert att jag inte hade läst.... nu fick du mig verkligt nostalgisk. Jag brukade ha verkliga orgier i lappar (stackars omgivning - men så roligt jag hade...) (Fniss).
Ingrid: Hahaha. Ja, jag hade också orgier, minst sagt. Jag såg fram emot dymmelonsdagen hela året, och var alltid mycket förtörnad de år påsklovet inföll veckan FÖRE påsk, eftersom det var mycket roligare om man gick i skolan på dymmelonsdagen (dvs det fanns många fler potentiella ryggar att sätta fast lappar på).
Och bara för att beskriva hur mycket den här dagen betyder för mig, så kan jag berätta att just det här inlägget skrev jag för många veckor sedan redan, men satte publiceringen till idag. Så förberedd är jag!
Skicka en kommentar