För ett tiotal år sen, när mina väninnor började få barn, upptäckte jag att det fanns ett slags böcker som jag aldrig hade sett förut. Pop-up-böcker. Böcker med tjocka, mjuka, bitvänliga pärmar. Böcker med speglar, och tyg av olika slag. Glatt för delfinens rygg. Fluffigt för kycklingen, och lent och mjukt och brunt för kaninen. Sedan jag själv har fått barn har jag frossat så mycket jag kan i den här sortens böcker. Men dottern börjar bli lite för gammal, och de böcker hon intresserar sig för nu är av mer konventionellt slag.
Men jag funderar över varför de här teknikerna inte används mer i böcker för läsare över 2 år. Jag skulle älska att ha fler böcker med sidenomslag och rosetter. Eller kanske pop-up-deckare, där man via luckor i boken kan avgöra hur mycket information man vill få avslöjad om mördaren i varje kapitel. Eller varför inte kokböcker med luktgnuggisar? Specialutgåvor av Mankells och Edwardssons deckare, med medföljande cd-skivor med Wallanders operafavoriter, och Winters bästa jazz dito? Pop-up-tekniken används ju i en del böcker för äldre barn för att illustrera t ex matsmältningsapparaten, men varför inte ha kartor i pop-up-varianter av till exempel Hogwarts i Harry Potter-böckerna, eller det medeltida Barcelona i Katedralen vid havet (av Ildefonso Falcones)?
Jag tror inte att man i längden lockar barn att läsa böcker genom att förklä dem till något annat än vad det är. Lika lite spelar formen en avgörande roll för en äkta bokläsare. Men visst vore det kul med lite bonus efter alla dessa ordinära pappersböcker som man köpt och läst år efter år?
Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg. Då fick jag en lång fin kommentar från Camelia, som skrev så här:
Nja, namnet "quarterly concern" har varit med från start så det var nog ett roligt sammanträffande, (fast med Eggers vet man ju inte). Han har en räv bakom örat. Mig veterligt är detta den enda boken som är fyrdelad. Vilken fyndig association! Det hade undgått mig förrän du sade det. Det är alltid något nytt varje kvartal så om du är intresserad av frontlinjen inom det nyaste nya i det litterära USA så är det McSweeny's du ska läsa. Han startade ett projekt för att få barn och ungdomar att läsa mera och det har vuxit från New York ut i landet. Den där cd:n, som följde med kvartalets utgivning, uppfattar jag som att den var ett komplement, inte istället för - mycket bra tänkt, för det som saknas är fördjupningen eller fler perspektiv på texten, precis som du säger. I kväll kom jag på att jag surfat förbi en noirdeckare, amerikansk, som hade med en cdskiva med musik från den tidsperioden och som var inne i New York där boken utspelar sig. Författaren var jazzmusiker från början så musiken är komponerad av författaren och för den boken. Men, förargligt nog har titeln totalt försvunnit ur minnet, trots att jag stannade till där och suktade en stund över om man skulle ta hem eller inte. Skulle förstås ha skrivit ut sidan eller lagt in den på önskelistan hos Adlbris/Bokus, men men. Nu retar det mig säkert sömnlös! Barnboken "Den fantastiska berättelsen om Hugo Cabret" av Brian Selznick, är underbar och visserligen bara en bok, men tecknad/skriven som en film, serie och bok. Både barnen och jag var väldigt fascinerade av boken. I ett efterord berättar författaren om bakgrunden till boken och den är lika fascinerande den. Jag rekommenderar den varmt. Här är länken till Adlibris om du vill kolla in den:http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=913215357
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar