Nej du, det har jag aldrig tänkt på! Är det så? Mycket spännande, måste prova. Dock inte på boken jag läser nu, en Christie från 1973, den viker jag inte mer än den redan är vikt.
Miss E: Gör det. Det är ett härligt sätt som man kan använda för att vara säker på att man inte stampar på samma fläck i sin läsning! ;-)
Socialistsimon: Om man inte bryter ryggen på pocketböckerna – hur ska man då kunna veta vilka av alla böcker i bokhyllan man har läst? (Och jag har tänkt på att man kan låta bli; det gör jag varje gång jag läser någon annans pocket och den slår igen hela tiden.)
En bok om dagen: Och gott folk - det var en kommentar från hon som ville göra julgranskulor av utrivna boksidor!
Snowflake: Därför att det är först efter 60 sidor (från början eller slutet av en bok) som man KAN vika upp den så där ordentligt i dagens pocketböcker. Det har nog nåt med limning och så att göra. Testa själv!
(Och vika boken INNAN man läser? Hm. Det är alltså tillåtet?)
Paperback: Jag kan rekommendera att man inte testar i lite äldre böcker. Limningen eller bindningen, eller vad det är, är annorlunda, och boksidor lossnar lätt och faller ut.
Hannele: Ja, jag tycker ju att det ska synas att man läst en bok (uppbrutna ryggar, och fläckar av blod, svett och tårar – minst!)
BöckerX3: Mer än 20 års empiriska undersökningar på tusentals (i alla fall hundratals) böcker visar att det är just på var sextionde sida det funkar att vika upp boken ordentligt. Man kan vänta LÄNGRE än 60 sidor, men aldrig göra det innan sidan 60 (om det inte är så att boken har en hemskt massa onumrerade eller romerskt-numrerade sidor innan den egentliga numreringen börjar, så klart).
Hm. jag brukar vika upp mina var 50:e sida. Tycker att de funkar bra. Oftast i alla fall, men alla pocketar är inte bryt-vänliga. T.ex. har "Vänta, blinka" som jag läser just nu varit extremt svårbruten. Får väl testa att bryta var 60:e sida i nästa...
Varför inte trycka/skära böckerna så inte texten står LÄNGST inne i mitten - hur svårt kan det va'? Då skulle man slippa bryta. Men jag bryter friskt i egna böcker, inte i andras. /Tandem
Jag bli så nervös av människor som lånar mig böcker som ser olästa ut. Då vågar jag knappt läsa dem.
Mina egna pocketar far med mig i väskan vart jag går och hamnar oftast med fram- och baksideomslaget upp när jag tillfälligt slutar läsa. Därför vet jag - for a fact - att de går att bryta på vilken sida som helst.. Men man kanske ska ta det lugnt med det beteendet i offentliga rum för att inte provocera för mycket.
Dolly: Nej, det finns pocket som inte är så brytvänliga. Och jag tror faktiskt att det här har att göra med om det är svenska pocket eller inte (något med bindningen som sagt). Men på "vanliga svenska pocket" så funkar det bara att bryta upp boken ordentligt var sextionde sida, enligt min erfarenhet. (Man kan vänta till efter 60 också.)
En bok om dagen: Jag gillar människor som inte lever efter fasta principer .-)
A-lo: Men att lägga en bok upp och ner är inte detsamma som jag menar. Jag behöver återkomma med bildbevis, märker jag!
Hannele: Du KÄNNER inte tillräckglit för böckerna ;-)
Sara: Det gäller nog inte ALLA tryck, men limmade, moderna pocketböcker. Svenska.
Jag tror banne mig att jag ska testa olika hemma och dokumentera. Återkommer om det.
15 kommentarer:
Nope, det har jag missat. Ska prova nästa gång :p
Aaargh. En ryggbrytare!
Fy, fy!
Har du tänkt på att man kan låta bli att bryta ryggen på böcker?
;)
Nej, man bryter inte ryggen av böcker! Inte ens pocketböcker. De tycker inte om det. Jag vet.
;-)
Varför just var sextionde?
Jag brukar -- när jag kommer ihåg det -- vika upp den lite lagom här och där på ett tjugotal ställen innan jag börjar läsa.
Nej du, det har jag aldrig tänkt på! Är det så? Mycket spännande, måste prova. Dock inte på boken jag läser nu, en Christie från 1973, den viker jag inte mer än den redan är vikt.
jag läser mina försiktigt :)
Pocket viker jag hej vilt, men aldrig tänkt på var 60:e sida ;)
Miss E: Gör det. Det är ett härligt sätt som man kan använda för att vara säker på att man inte stampar på samma fläck i sin läsning! ;-)
Socialistsimon: Om man inte bryter ryggen på pocketböckerna – hur ska man då kunna veta vilka av alla böcker i bokhyllan man har läst? (Och jag har tänkt på att man kan låta bli; det gör jag varje gång jag läser någon annans pocket och den slår igen hela tiden.)
En bok om dagen: Och gott folk - det var en kommentar från hon som ville göra julgranskulor av utrivna boksidor!
Snowflake: Därför att det är först efter 60 sidor (från början eller slutet av en bok) som man KAN vika upp den så där ordentligt i dagens pocketböcker. Det har nog nåt med limning och så att göra. Testa själv!
(Och vika boken INNAN man läser? Hm. Det är alltså tillåtet?)
Paperback: Jag kan rekommendera att man inte testar i lite äldre böcker. Limningen eller bindningen, eller vad det är, är annorlunda, och boksidor lossnar lätt och faller ut.
Hannele: Ja, jag tycker ju att det ska synas att man läst en bok (uppbrutna ryggar, och fläckar av blod, svett och tårar – minst!)
BöckerX3: Mer än 20 års empiriska undersökningar på tusentals (i alla fall hundratals) böcker visar att det är just på var sextionde sida det funkar att vika upp boken ordentligt. Man kan vänta LÄNGRE än 60 sidor, men aldrig göra det innan sidan 60 (om det inte är så att boken har en hemskt massa onumrerade eller romerskt-numrerade sidor innan den egentliga numreringen börjar, så klart).
Hm. jag brukar vika upp mina var 50:e sida. Tycker att de funkar bra. Oftast i alla fall, men alla pocketar är inte bryt-vänliga. T.ex. har "Vänta, blinka" som jag läser just nu varit extremt svårbruten. Får väl testa att bryta var 60:e sida i nästa...
Varför inte trycka/skära böckerna så inte texten står LÄNGST inne i mitten - hur svårt kan det va'? Då skulle man slippa bryta. Men jag bryter friskt i egna böcker, inte i andras. /Tandem
Tja, vad ska jag säga? Jag är extremt velig. Å ena sidan, å andra sidan... Men om si, fast tänk om så...
Då kan det bli så att man läser
sina böcker försiktigt, för att därefter slita sidor ur dem och förvandla dem till pumlor eller handväskor.
Ett ämne som uppenbarligen engagerar :)
Jag bli så nervös av människor som lånar mig böcker som ser olästa ut. Då vågar jag knappt läsa dem.
Mina egna pocketar far med mig i väskan vart jag går och hamnar oftast med fram- och baksideomslaget upp när jag tillfälligt slutar läsa. Därför vet jag - for a fact - att de går att bryta på vilken sida som helst.. Men man kanske ska ta det lugnt med det beteendet i offentliga rum för att inte provocera för mycket.
nja :)
Haha är det sant? Gäller det alla olika sorters tryckverkligen hehe
Dolly: Nej, det finns pocket som inte är så brytvänliga. Och jag tror faktiskt att det här har att göra med om det är svenska pocket eller inte (något med bindningen som sagt). Men på "vanliga svenska pocket" så funkar det bara att bryta upp boken ordentligt var sextionde sida, enligt min erfarenhet. (Man kan vänta till efter 60 också.)
En bok om dagen: Jag gillar människor som inte lever efter fasta principer .-)
A-lo: Men att lägga en bok upp och ner är inte detsamma som jag menar. Jag behöver återkomma med bildbevis, märker jag!
Hannele: Du KÄNNER inte tillräckglit för böckerna ;-)
Sara: Det gäller nog inte ALLA tryck, men limmade, moderna pocketböcker. Svenska.
Jag tror banne mig att jag ska testa olika hemma och dokumentera. Återkommer om det.
Skicka en kommentar