tisdag 11 januari 2011

Så kort som det var sagt

Hos Ord och inga visor undras det om vi bokbloggsläsare föredrar långa eller korta inlägg. Om jag ska tala för mig själv i den frågan kan jag bara säga att jag föredrar riktigt bra blogginlägg*, som är så korta som möjligt.

Men om de händelsevis är dåliga, så får de gärna vara kortare än så.






*Och med ett riktigt bra blogginlägg menar jag – för att citera mig själv – oftast inte en avskrift av baksidestexten till en riktigt bra bok.

6 kommentarer:

Maud/En bok om dagen sa...

Men det där är ju en konstig sak; alltså, blogginlägg som består av avskriften av baksidestexten till en bok plus kanske ett betyg eller en enmeningskommentar. Vad är poängen? Det känns inte riktigt som att man skriver för att någon annan än en själv ska läsa; som att det bara är minnesanteckningar.

Metta Karlsson sa...

En bok om dagen: Nu kommer bokbloggssnobberiet fram igen hör jag =)

Jessica (ord och inga visor) sa...

Åh, bokbloggssnobberiet har jag saknat, tror jag ska blogga om det faktiskt. Fast inte idag för idag måste det pluggas... Men baksidesbloggar är ju faktiskt ingen höjdare, då läser jag nog inte texten alls. Dock ok att de finns (för att inte låta alltför akademien-aktig) men inget för moi. Har dock stött på några sådana bloggar på sistone fast jag inte trodde de fanns. Bah! ;)

Maud/En bok om dagen sa...

Va? Bokbloggssnobberi? Det vet jag inte om det är. Men grejen med att skriva själv är väl kanske att man ska skriva själv..? Att skriva av - vad ger det? Annat än att man gör någon slags minnesanteckning, ett slags "om jag skriver ner baksidestexten så minns jag handlingen"..? Är det inte roligare om man skriver om boken utifrån egna åsikter och tankar..? Eller, vad man än skriver om: är det inte roligare om man skriver än skriver av..?

Vixxtoria sa...

En bok om dagen: Men kan man inte tänak sig att en del skriver av bokbaksidan som en ren övning i tangentbordsfingerfärdigheten?

BöckerX3 och Jessica: Vad gäller bokbloggssnobberiet erkänner jag att det är svårt att hålla tand för tunga ibland. Det här var nog ett sånt tillfälle när jag kände att jag behövde påminna om sanningen.

Anonym sa...

Dessutom är baksidestexten sällan kort. Vilket visserligen ökar nyttan av tangentbordsfingerfärtighetsträningen, men gör inläggen ännu sämre på den här bloggsnobbens betygsskala.