Jag vet inte vad jag ska göra. Jag läser en spökhistoria just nu, och jag blir verkligen rädd när jag läser. Det är förvisso ett gott betyg åt boken, men det är synnerligen besvärligt när den enda egentliga lästid jag har är sent om kvällen när alla andra sover.
7 kommentarer:
mmmmmmmmm, det är ungefär lika opraktiskt som när man måste se sig nervöst omkring när djuren ska ha kvällsmat och man måste ge sig ut i mörkret efter att ha läst "the passage" (den var liksom inte så kompatibel med att gå ut i mörkret)
Nu blir jag nyfiken! :)
Smågodis och mycket glad musik.
Hahahah, det där har man varit med om ja. jag som skröt vitt och brett om att jag inte blir rädd av det jag läser och sedan åkte till sommarstugan själv en höst med en samling spökhistorier för BARN och blev skitskraj...
Sova med lampan tänd kanske lösningen? Blir nyfiken på vilken bok det kan vara! Och hälsar samtidigt att du fått ett Cherry on Top- award av mig idag :)
Vilken läser du?
Hej alla nyfikna ;-)
Eftersom jag läst ut boken nu kan jag berätta att det var Sarah Waters The little stranger (annars är jag ju lite vidskeplig med sånt där, eftersom jag tror att jag riskerar att boken aldrig blir utläst). Jag skriver nog några ord om den vad det lider, men just nu är det så mycket jobb, kräksjukor och dessbättre lite annan trevlig läsning som håller mig borta från de långa blogginläggen. Återkommer så snart jag har möjlighet.
Eli: tack så hemskt mycket! Jag har ju varit hos dig och kommenterat också (tror jag... Jag minns inte riktigt, men jag är nästan säker).
Ann-Sofie: Smågodis och glad musik väcker ju de som sover, och jag vågar verkligen inte läsa någon annanstans än tätt intill dem!
Maria: Jag förstår nästan känslan. Det är som när jag upptäcker spindlar i badrummet, kanske ;-)
Bokomaten: Barnböcker är nästan värst! Jag blir ju fortfarande precis lika rädd varje gång jag läser Agnes Cecilia och den där klockan tickar och går baklänges. Och då VET jag att det är ett snällt spöke.
Skicka en kommentar