torsdag 22 oktober 2009

Och störst av allt är kärleken!

Helt plötsligt börjar man längta. Ibland sker det smygande, ibland med ett förlamande hugg. I mitt fall just nu det sista. Jag har en bokhylla full av olästa böcker härhemma, men det jag vill ha just nu är en överväldigande kärlekshistoria. Den behöver inte nödvändigtvis ha förhinder, men de riktigt bra brukar ju ha det.

Darcy och Elizabeth, Jane och Mr Rochester, Martina och Gustav, Sylvia Vanna och Pelle Marosi, Romeo och Julia, Anne och Gilbert, Arvid och Lydia – listan kan pågå ett tag, men det är nåt åt det hållet jag vill läsa om. Vilka kärlekspar har jag inte träffat? Vems spirande förälskelse och kast mellan hopp och förtvivlan har jag ännu inte upplevt?

Jag har vikt hela eftermiddagen åt att hänga på biblioteket, så ge mig några titlar att leta efter! Och helst en motivering till varför just den boken kommer få mig att ligga vaken och läsa hela natten.


29 kommentarer:

Lyran sa...

Scarlett och Rhett om du inte läst om dem :-)

Jessica (ord och inga visor) sa...

Det stod helt stilla i mitt huvud, eftersom det känns som att jag ofta tipsar om samma böcker. Den jag kommer på nu är underbara Kärlekens historia av Nicole Krauss,

Vixxtoria sa...

Lyran: Åh, Scarlet och Rhett hade jag glömt. Det är nog bortåt 25 år sedan jag läste om dem, så kanske skulle man kunna tänka sig en omläsning. Håller den för det?

Jessica: Kärlekens historia har jag inte läst. Skriver upp för att kolla upp. Tack.

Hermia sa...

Minns min bultande tonårsläsning av Driver dagg faller regn. Tror dock inte den håller riktigt för omläsning..

Martina sa...

Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger.

Lyran sa...

Jag tror definitivt att Borta med vinden håller för en omläsning. Det finns en nyöversättning som kanske kunde vara intressant.

Vixxtoria sa...

Hermia: Jag har nog inte läst Driver dagg faller regn. Men om det är en sån bok som inte håller för omläsning, så får jag fundera på den. Jag är nog främst ute efter något som jag verkligen kommer tycka om just nu, och inte tänka "den här hade jag gillat när jag var 15".

Martina: Är den verkligen bra den där Tidsresenärens hustru? Det är en sån där bok som dyker upp här och där, men den får mig att tänka på böcker av Maeve Binchy (som inte riktigt är min tekopp, liksom). Men den kanske är omvälvande? Övertyga mig!

Vixxtoria sa...

Lyran: Eller så kanske jag skulle läsa den på engelska? Mina hågkomster av Borta med vinden är att jag läste den mellan Törnfåglarna och Hollywoodfruar, typ. Och nånstans där var det Nord och Syd också. Och det är liksom ingen av de andra böckerna jag har haft en tanke på att läsa om. Men då tyckte jag förstås att den var ruskigt bra. 1986 eller när det kan ha varit. Jag ska i alla fall skriva upp den på omläsningslistan, det ska jag.

Anonym sa...

Jag kan tipsa om Kärlekens musik av Vikram Seth.Romantik,musik och lite tragik!

Lisa sa...

Vad kom du hem med nu då Vixxtoria? Jag fick själv ett extremt kärlekssug här och nu, så jag snor några av tipsen du fått. Själv tar jag mig förstår ingenstans just nu - host, host - men kärlek kan behövas hela hösten känner jag.

annissa89 sa...

Önskar jag kunde komma på några andra tips än två Austen-böcker; "Förnuft och känsla" och "Northanger Abbey", och förresten slår det mig nu hur få "klassiska" kärleksromaner det skrivs nuförtiden!

(Och angående det där med Maeve Binchy så är jag glad att någon delar min åsikt, läste knappt nittio sider ur "Den magiska källan" i förra veckan,men avbröt på grund av slitna teman,tristess - och framförallt, dåligt språk - fast några av livshistorierna i den var ganska bra, tyckte jag, men det är ingen författare jag vill "veta av" igen - klart överskattad)!

Själv är jag också ganska sugen på en varm och härlig kärlekshistoria nu, för de svårförstådda och osympatiska karaktärerna i "Livet på Scotland Street 44" av Alexander McCall Smith dödade igår (förhoppningsvis tillfälligt)min läslust (annars är jag mycket förtjust i, och glatt överraskad av, "Damernas detektivbyrå").

Oj, det där senare var skönt att skriva av sig, även om det inte direkt hörde till ämnet ;-)!

Vixxtoria sa...

Annissa: Austen-böckerna jag har (förstås) redan läst. Åtminstone Förnuft och känsla är bra vad kärlekshistorien anbelangar, men i Northanger Abbey kvittar det mig faktiskt lika vem som får vem (eller nej, det kvittar inte riktigt, men det är ingen _stor_ kärlekshistoria här).

Jag har förresten aldrig läst någon Maeve Binchy, jag inbillar mig bara att böcker som är så blommiga på utsidan är lite för blommiga på insidan också. Jag är inte riktigt potpurri-flickan. (Men jag känner å andra sidan några personer som jag i övrigt har mycket litterära favoriter gemensamt med som gärna klämmer en Binchy då och då...).

Jag har bara läst Damernas detektivbyrå av McCall Smith, och gillade den mycket. Men min sambo fick tag på någon annan bok av honom, och kunde inte alls förstå min begeistring. Kanske är han lite ojämn?

Allihop: Jag har varit på biblioteket, och fått med mig fem böcker hem. Två som jag blev rekommenderad, och tre stycken som... ja, jag vet inte riktigt vad som hände, men de liksom hoppade på mig bara jag gick förbi hyllorna. Jag tackar återigen för tips, och återkommer kanske med rapport. Jag tycker det är ganska skönt att inte skriva om alla böcker jag läser här på bloggen, utan hålla mig till att skriva om sådant där jag tycker att jag kan få till en någorlunda bra text.

Vixxtoria sa...

Lisa: (hade visst också kommenterat, det såg jag nu just): Nja, jag återkommer med vad jag kom hem med. Jag är ju lite vidskeplig på det sättet, att jag inte vill säga vad jag läser, med risk för att jag inte läser det. Men om det är något bra så lovar jag att återkomma på ett eller annat sätt.

Och låna gärna tipsen; du lär inte konkurrera om biblioteksböckerna på mitt bibliotek i alla fall.

Kerstin - En bokmals liv och leverne sa...

Jag ser att jag är lite sent ute och att du redan varit på biblioteket, men om du inte får nog så måste, måste jag tipsa om en titel: Den vidunderliga kärlekens historia. En ovanlig, vacker, sorglig och helt underbar berättelse som jag blev totalförälskad i för några månader sedan.

Vixxtoria sa...

Kerstin: Åh, tack för tips. Jag kommer säkert tillbaks till biblioteket förr eller senare. Jag har läst Den vidunderliga... för några år sedan, ungefär när den blev belönad med August-pris. Men jag kan inte påminna mig att det fanns en överväldigande kärlekshistoria i den boken, fanns det det? Inget av den kalibern som jag längtar efter just nu i alla fall :-) Jag är verkligen ute efter något av Tristan och Isolde-kalibern, och funderar över om jag redan läst alla stora kärlekshistorier i världslitteraturen (utom Tolstojs då, men jag lovar att Anna Karenina har flyttat långt upp på läsa-listan nu), eller vad det finns för oupptäckt därute.

Lisa sa...

Oh well, jag är likadan. Skriver nog själv ovanligt lite om, inte bara böcker jag funderar på utan till och med det som jag faktiskt läst - för att röra mig i bokbloggosfären.

Kul det där med Binchy också. Jag konsumerade hennes böcker på löpande band som kärleks- och mysläsningstörstande 14-åring - och älskade dem. Sen fick jag för mig att testa en häromåret. Ganska väntat kom jag inte förbi sidan tio eller vad det nu var, du missar verkligen ingenting om du inte känner någon dragning. "Blommigt" är ett ypperligt ord i sammanhanget och vill man läsa om kärlek finns det mycket bättre alternativ som du själv nog redan räknat ut. Jepp.

Linda sa...

Mitt tips, Anna Karenina! En riktigt förtärande kärlekshistoria.

snowflake sa...

Off topic, men jag vill fråga om ni sett Maeve Binchy nån gång? Hon är lång och stor, bredaxlad och om hon hade satsat på idrott hade hon passat som amerikansk quarterback eller nåt i den stilen. Eller brottare, det hade varit perfekt!

I alla fall, så var det tydligen så att hennes föräldrar behandlade henne som en liten prinsessa, och ständigt talade om hur söt och fin hon var, så hon hade själv ingen uppfattning om hur mycket större hon var jämfört med andra små flickor. Hon trodde länge att hon var en liten älva, och är mycket tacksam mot föräldrarna för att hon slapp komplex som barn.

Detta är tredjehandsuppgifter, men i alla fall. Jag tycker det är kul.

Vixxtoria sa...

Snow: I'm all for off topic, det vet du väl. Men nej, jag har aldrig sett Binchy. Jag har över huvud taget inget förhållande till henne, mer än att jag liksom låtit bli att läsa henne. Jag kunde lika gärna ha tagit Rosamond Pilcher som exempel, för henne har jag inte heller läst och hon har också blommiga böcker.

Men det låter för härligt med någon som får en förvrängd självuppfattning på ett så positivt sätt. Eller är det tragiskt?

Linda: Jag _ska_ läsa Anna K. Jag vill och jag ska, men min bok är så stor och tung att jag inte kan släpa den med mig, och läsningen måste därför anstå åtminstone tills dess att den huvudsakligen kan ske på hemmaplan. (Läs: julledigheten).

Lisa: Egentligen är väl det enda som skiljer de stora kärlekshistorierna från kiosklitteraturen språket. Eller? Ack, den som var 14 år och kunde glädjas åt t ex Elisabeth Chadwich igen. Bröllopstunikan är inte så dum, för den som står ut med sådana böcker.

Spectatia sa...

Rolig fråga, även om överväldigande kärlekshistorier kanske inte helt är min grej.

Anna Karenina t.ex. tycker jag är mycket bra, men inte framförallt på grund av kärlekshistorien.

Time-travellers Wife har ett par rätt gripande partier vill jag minnas, men boken som helhet är inte speciellt bra, även om den enligt min uppfattning ligger en bit från Binchys stil.

Austen har jag däremot inte läst någon enda bok av, och det säger väl något om hur lite jag egentligen borde uttala mig i denna fråga.

Så jag får väl dra till med det lilla jag kan, och rekommendera The Dying Animal av... gissa! Philip Roth, förstås. :-)

Vixxtoria sa...

Spec: Alla tips mottages tacksamt. Men menar du på allvar att du inte läst Pride & Prejudice? Eftersom jag läser Roth just nu (dock inte om några döende djur), så kan du gott råda bot på det. Den är faktiskt inte romantisk (de riktigt bra kärlekshistorierna är ju inte det, kanske med undantag av Jane Eyre och Wuthering Heights då). Men läs den för guds skull på engelska! Varning för den aktuella svenska översättningen! (Men jag har hört att det ska komma en nu, kanske nästa år.)

Jag tar gärna emot fler tips :-) (Sen kommer jag att (åtminstone i hemlighet) analysera er allihop utifrån vilka kärlekspar ni gillar och identifierar er med).

Spectatia sa...

Okej, DET (jag skriker inte, jag betonar bara) är en deal! En deal som innebär att någon läser Roth kan jag ju inte neka. Jag har Austens kompletta i engelsk utgåva i ett vackert mörkblått skinnband i bokhyllan, så då får Pride & Prejudice helt enkelt bli min julläsning, eftersom det inte heller är något väskexemplar.

(Och där fick vi till och med ur dig vad du läser för tillfället. ;-P)

Vixxtoria sa...

*skratt* Jaja. En av böckerna, ja ;-)

(Och nu får vi hoppas att Tutanchamon har annat för sig än att förbanna läsningen av just den boken.)

Jag ser fram emot rapporter om din Austen-begeistring i mellandagarna!

Kerstin - En bokmals liv och leverne sa...

Spännande hur olika man uppfattar böcker! Nej, det är kanske ingen Tristan och Isolde eller Romeo och Julia- historia i Den vidunderliga.., men det var ändå den kärlekshistoria som jag tyckte fanns i boken som grep mig mest (den mellan Hercule och Henriette)

Vixxtoria sa...

Kerstin: Ja, det är underligt hur olika man tänker på böcker. Jag tyckte om Den vidunderliga, men det blev ingen älsklingsbok. Jag tror jag tyckte den var för lik Süskinds parfymen, och i jämförelse med den boken stod sig Vallgrens bok slätt.

Ibland handlar det nog helt enkelt om i vilket skede av livet man läser en bok, vad man läst tidigare, och vilka förväntningar man har på en bok.

Bokomaten.. sa...

Kameliadamen! Har iofs inte läst den sedan jag var 14-is... ett par innan jag totalt öveväldigades av Förnuft och Känsla.. men det är ju en klassiker så den bored hålla fortfarande...

Vixxtoria sa...

Bokomaten: Kameliadamen har jag läst (förstås!). Jag var nog 16, och sen läste jag om den inför mitt specialarbete om tuberkulos i trean på gymnasiet. Jag har tittat i den som vuxen, men lite jolmig är den faktiskt. Jag tycker inte att någon Dumas håller så där väldigt i vuxen ålder, och tänker avhålla mig nogsamt för att ens bläddra i De tre musketörerna, som jag var våldsamt förälskad i redan under mellanstadieåldern.

Men om man är så där 15-16 så skulle jag absolut rekommender att man ger sig på Kameliadamen. Senare i livet får man väl njuta av La Traviata!

Bokomaten.. sa...

Åh, nu åker La Traviata på till frukosten! Härlig morgon.:)

Vixxtoria sa...

Bokomaten: :-)

(Eller egentligen är jag inte så förtjust i Traviatan, men det är ju kul att du är det ;-) )