Ledig. Det har alltid känts som ett trevligt ord, fyllt av sovmorgon och frukost på sängen. Långläsning innan ett varmt bad med bubblor och bok, pannkakor till en sen lunch, och en lat eftermiddag på soffan med nonstop och äpplen tills jag vet hur boken slutar.
Sen fick jag barn.
Och konnotationerna kring 'ledig' innehåller allt utom läsning.
6 kommentarer:
Det känns igen tyvärr...
Ha ha... Det var alltså det man gjorde innan barnen... Har nästan glömt :)
O: Det menar du inte?
Lotta: Ja, under de bästa omständigheter i alla fall ;-)
Äsch, jag har inte alls särskilt mycket emot att tillbringa tid med dottern, det måste jag kanske tillägga. Jag har bara funderat över det där att långläsa och inte bli störd. Hur kan man egentligen få till det med små barn? Vi tillbringar så lite tid tillsammans, så det känns liksom inte rätt att ta in på hotell en helg för att läsa.
Mm... själv är jag ledig idag, UTAN barn och har följaktligen ett läsmaraton inplanerat.:) Efter alla ärenden är avklarade förstås...
De växer, barnen alltså! Jag lovar! Läste ut Middlesex idag, blev endast avbruten av trettonåringen två gånger... En gång av kärlek (!) o en gång för att tala om att hans finns! Tjugoåringen kommer hem i kväll o förväntar sig mat på bordet. Ibland är det gott att vara curlingmamma oxå.
mvh ewa
Bokomaten: Jag hoppas att det blev mycket läst. Har man barn i närheten kan man läsa _för_ dem också (men det blir kanske inte riktigt det där urvalet man själv önskat).
Ewa: Åh, jag verkligen upptäckt att mitt barn växer, och ibland gör det nästan ont när jag tänker på att hon aldrig mer ska vara två-och-ett-halvt, utan snart svischa iväg och bli tre år. Att tillbringa tid med henne slår alla gånger att läsa! Med det här inlägget ville jag från början illustrera det faktum att jag nuförtiden läser mer de dagar jag jobbar än då jag är ledig.
Men okej då. Det känns lite lugnande att jag om några år kanske kan få läsa ut en bok utan illustrationer, och utan att ha en unge som hoppar på min mage samtidigt ;-)
Skicka en kommentar