Biblioteksböcker är underliga. De ser så bra ut när de står där på hyllorna, på två-veckors-snurrorna och nyinkommet-hyllorna, på temaplatser och i magasinen.
Och så lånar jag. Jättemånga tar jag hem. Alla som är bra får följa med.
Jag är så glad och nöjd.
Och sen kommer jag hem. Och staplar upp alla biblioteksböckerna i högar.
Och sen går tiden, och jag läser mina egna böcker, dom som jag fått och köpt. Och städar lite ibland, dammsuger och dammar högarna med biblioteksböcker. Då och då får jag kravmejl på biblioteksböckerna, och jag förlänger lånen. Igen och igen. Tills det har gått tre månader och dom måste tillbaks. Olästa. Och det känns lite som ett nederlag, faktiskt. Så ibland behåller jag böckerna lite längre och läser dom bara för att jag inte riktigt gillar tanken på mej själv som nån som bara lånar hem en massa böcker och sedan låter sin sambo lämna tillbaks dom olästa.
Det blir mycket biblioteksböter om man beter sig på det sättet, så jag har lovat mig själv lite så där halvt om halvt att försöka bryta den här dåliga vanan.
Därför sitter jag här ikväll och försöker hetsläsa fjorton dåliga böcker.
12 kommentarer:
Jag trodde att det var hemma hos mig det gick till så...
(o du kan tänka dig hur det var när jag jobbade och dagligen befann mig bland frestelserna?)
Jag tror det är bättre att vara en sån som lämnar tillbaka olästa biblioteksböcker än en sån som hetsläser dem av skuldkänslor, faktiskt.
Kanske får du inspiration när du går och väljer dem på biblioteket. Kanske får högarna hemma dig att läsa böcker, även om det inte är just DEM du läser.
Och kanske läser du en av trettio. Kanske räcker det. =)
Haha, sluta med det dåliga samvetet... hälften av alla bibliotekarier gör med säkerhet likadant.. har en hög med dåligt samvete hemma som jag förstås borde läsa istället för deckaren jag köpte på semestern.. men i ärlighetns namn så tror jag att jag är rätt jämlik ändå. Lånar visserligen hem och läser en bråkdel av det jag lånat men jag läser ofta en bråkdel av det jag köper också... Hinner inte med mitt sug liksom.. Läser inte snabbt nog...
Maria: Jag vill inte ens tänka tanken på att jobba på ett bibliotek. Fast å andra sidan kanske man inte måste släpa hem alla böcker då, eller måste man det?
Feuerzeug: Du talar klokt, och får mig att skämmas lite för att jag överdrivit och spetsat till mitt blogginlägg lite. Det räcker så klart att läsa en av 30 böcker, och ändå vara väldigt beläst när man dör. Det här inlägget bottnar nog snarast i den där frustrationen över att föresatser och verklighet _aldrig_ verkar kunna sammanfalla. Det är en slags stress som jag helst skulle vilja utesluta ur livet, för den förtar läsglädjen. Ibland känner jag mig mycket klokare och mer i balans, och då resonerar jag som du. Tack för påminnelsen om det .-)
Bokomaten: Jag är ju inte bibliotekarie. (Och om jag vågade skulle jag skriva ett långt blogginlägg om att det är det värsta yrke jag kan föreställa mig. Fast det skulle ju inte vara helt sant, för jag kan nog tänka mig en del andra yrken som är värre, men det är inte mitt drömyrke på något sätt.). Men att inte hinna med suget _ det stämmer nog. Världen innehåller för många frestelser.
då kan en loppispocket för 10 kr vara billigare :)
Ok, menade att hälfte nav alla bibliotekarier nog OCKSÅ gör som du.;-)
Hannele: Mycket billigare!
Bokomaten: Hälften? Inte alla? (Äsch, jag förstår vad du menar, jag är obstinat idag. Bry dig inte om mig. Jag har som du förstår lämnat tillbaks 14 olästa böcker, förnyat mitt lånekort och lånat sju _andra_ böcker som jag troligen inte heller kommer läsa, varav en är 7-dagars-lån, så där kommer det ju bli mycket böter. Fan!)
Det bästa med bibbloböcker är ju att man faktiskt kan låna om dem. Gratis! (minus ev. reservationsavgift, såklart) So what att du inte var sugen på just de böckerna för att du hade dem hemma -lämna igen dem bara och gör ett nytt försök senare. Jag läser inte alla mina nyinköpta böcker med en gång, heller. Gör du? Varför behandla bibbloböckerna annorlunda? Nä, bort med det dåliga samvetet ;)
Det här inlägget får mig verkligen att minnas exakt varför jag inte lånar hem skönlitteratur längre. Jag gjorde precis som du, och så slutade det med att jag fick betala en massa böter för en hög böcker jag inte ens hade hunnit läsa.
Kurslitteratur funkar bra att låna däremot, där har jag ju en tydlig deadline jag måste förhålla mig till. Plus att det av någon anledning inte alls är lika roligt att köpa kursböcker jämfört med nöjesböcker...
Camilla: Nej, jag läser verkligen inte mina nyinköpta böcker med en gång. Eller inte allihop i alla fall. Men det är faktiskt underligt att det väldigt sällan är så att jag lånar om en biblioteksbok efter att jag lämnat tillbaks den (däremot har jag den alltså gärna hemma väldigt länge).
Anna S: Intressant med ditt förhållande till kursböcker, jag tänker nog tvärtom med skönlitteratur och kursböcker. Jag har alltid köpt väldigt mycket kursböcker (på den tiden jag pluggade), för att kunna anteckna och stryka under och ha mig i dem. Nuförtiden lånar jag jobböcker på universitetsbiblioteket, och behåller dem i allmänhet i flera år. Det är ett bra system, men när jag väl måste skiljas från böckerna är det förstås som att ge bort mina egna barn.
Ja, det fina med kursböckerna är ju att man inte behöver betala böcker när man "råkar" lämna tillbaka dem för sent. Mycket praktiskt!
Jag köper en hel del kurslitteratur också, och tyvärr lyckas jag oftast pricka in de allra tråkigaste kursböckerna som jag vet direkt att jag aldrig någonsin kommer öppna efter avklarad tenta...
När jag lånar hem en hel hög med böcker som jag lämnar tillbaka olästa till biblioteket (och lånar om dem igen och igen) så brukar jag tänka på att jag bidrar till den där författarfonden som alla svenska författare och översättare får en slant ifrån.
Egentligen borde jag låna hem sambons böcker en massa gånger så vi kan gå på bio lite oftare.:-D
Skicka en kommentar