Veckans tematrio handlar om sex, och även om jag brukar passa tematriorna om jag inte har möjlighet att delta samma dag eller strax därefter, så vill jag gärna delta denna gång. (Eller okej, jag bidrar så här några dagar för sent därför att jag är rädd att nån ska tro att jag är pryd om jag avstår.)
Lyran efterlyser denna gång minnesvärda sexskildringar och när jag tittat runt bland de som redan svarat så är det man minns många gånger ganska dåliga sådana. Med tanke på hur svårt det verkar vara att skriva något som är både litterärt och upphetsande, utan att få sina läsare att rodna av genans över beskrivningar så artificiella att åttans biologibok känns som poesi, eller omskrivningar så långsökta att Vänner-Monicas omskrivning att "han ska ta min blomma" känns som en informationsbroschyr från RFSU, så ska man nog vara glad att över huvud taget hitta passabla sexskildringar i litteraturen.
Mina tre exempel är hämtade från ungdomslitteraturen.
1. Först ut är Aidan Chambers. Han har skrivit mycket (t ex i boken Om böcker) om att han tycker sex är viktig i ungdomsböcker, därför att det är något som intresserar unga människor, och att det är något som handlar om liv och död. Även om hans böcker inte alls är kryddade av sexskildringar, så finns där alltid ett sexuellt driv, det är sexuella spänningar som driver berättelsen framåt, till och med i en bok om religion som Nu vet jag. En av de mest minnesvärda sexskildringarna finner vi dock i Spelöppning, en grafiskt mycket intressant roman, där författaren övergår till två spalter per sida när samlaget skildras. I den högra spalten har vi en mycket teknisk beskrivning, medan den vänstra spalten ägnas åt ihoptvinnade tankar och fysiska sensationer; varannan rad är kursiv och beskriver huvudspersonens tankar, och varannan rad skildrar vad som händer rent fysiskt mellan flickan och pojken. Det är ju svårt att avgöra om man verkligen blir upphetsad som läsare, men det är i alla fall ingen dålig skildring.
2. Mitt andra exempel kommer från Katarina von Bredows Syskonkärlek. Det här är en speciell och kontroversiell (och väldigt bra!) bok som handlar om kärlek och sex mellan två halvsyskon. Trots – eller kanske på grund av? – ett enkelt språk har von Bredow alltid en ton och en röst i sina böcker som gör att man vill läsa vidare. Sexskildringarna mellan syskonen Amanda och Ludvig är både rättframma och äkta, passionerade och självklara, och framför allt inte fumliga eller genanta. En hel del andra har mycket att läsa av von Bredow!
3. Sist nämner jag Christina Herrströms bok Glappet, baserad på tv-serien med samma namn. Boken och tv-serien är en enda lång problematisering utan några självklara svar om könsroller, tillhörighet och sexualitet. I centrum står tonårsflickorna Ella och Josefin, och deras relationer till män gamla nog att vara deras fäder. Runt om dem finns klasskamrater som kämpar med identiteter och positionering. En av pojkarna är Odin, och på en fest när han blir full och somnat utnyttjar Ella hans tillstånd – en ganska ovanlig skildring av en ung flicka som har sex med en medvetslös yngling. (Som problematiserar frågan om huruvida män kan våldtas.) Scenen från tv-serien börjar ca 4 minuter in i detta klipp.
1 kommentar:
Hej Peter Ingelstad i Solna!
Nu har du gjort mig väldigt nyfiken på vad det är i min blogg som du tycker tyder på ett särintresse för fransk poesi. Kanske du kan utveckla det lite?
Skicka en kommentar