Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren? Atwood eller Lindgren?
16 kommentarer:
Gah! Jag blir grön av avund! TYvärr kan jag inte hjälpa dig att välja. Jag skulle själv ha väldigt svårt att avgöra vilken av dem jag skulle köpa. Förstår verkligen ditt dilemma.
Atwood.
Atwood.
Om du inte inte är en sån som låter sig luras av omvänd psykologi? I så fall säger jag Lindgren.
(Båda hittar jag i pocket för en guldpeng på antikvariat, rätt så nya)
Jag tycker Lindgren först och Atwood sen.
Jag röstar på Atwood. /Therese
Intressanta synpunkter alltihop.
Det som talar för Lindgren är att jag kan läsa honom precis när som helst, där finns alltid lusten, han går snabbt att läsa (vilket inte är något dåligt, eller inte innebär att det inte leder till reflektioner), samt att jag har nästan allt lindgrenskt inbundet...
Det som talar mot Atwood är att jag alltid känner att jag måste planera lite mer (jfr med Lindgren i alla fall) innan jag läser henne, för det tar lite mer tid och reflektionstid i anspråk. Och jag har rätt mycket pocket av henne, så en pocket till så småningom skulle passa fint bredvid dom andra. Fast å andra sidan så tycker jag att jag nu har väntat så länge på den där Syndafloden att jag inte tänker vänta ännu längre tills den kommer i pocket.
Möjligen blir det båda två, jag _har_ råd att betala den ena själv, och den andra med presentkortet, så lyckligt lottad är jag ;-)
Det är också möjligt att jag inte väntar till sista bladet fallit av björken utanför mitt sovrumsfönster.
Hannele: Atwoods och Lindgrens senaste finns inte på något antikvariat för en tia, det slår jag var dom. Men skicka gärna länken om du hittar dom :-D
Snowflake: Jag är typiskt nån som omvänd psykologi funkar på. ;-)
Jag tänkte bara tala om att jag verkligen ser fram emot att få knåpa ihop ett paket till dig i Pocket & Påhitt. Jag har redan börjat smida planer som jag hoppas ska uppskattas. :-)
Båda kanske? ;) TUSEN TACK för boken förresten (martinson), ett tackinlägg kommer i bloggen senast imorgon. :)
Titti: Det låter hemskt spännande och roligt hörrudu. Och liiiite liiiite hemskt också.
Jessica: Ja, både och blir det väl förr eller senare. Jag funderar just bara på vad jag ska säga till den snälla person som gav mig presentkortet i gåva :-)
Jag är bara glad att höra att boken kommit fram, tackinlägg bara om du känner för det :-)
Så farligt är det inte. :-)
Jag vill ändra mitt råd. Nu tycker jag på allvar att du ska köpa Lindrgen och sen skriva att långt härligt inlägg så att jag får läsa det men slipper läsa hans bok.
(Såg två avsnitt Babel igår, på jakt efter det där svepande avfärdandet av bokbloggar (som jag misslyckades med att hitta) men i gengäld var det en extremt intressant intervju med Juli Zeh (måste läsa!) och uppföljande samtal med bl a Ekström som skrev Googlekoden (ja, jag vet att jag måste läsa den också) och så var det Märta Tikkanen och så Torgny Lindgren. Såg du det? TL i Västerbotten, dessa skogsmarker som jag åkt genom så många gånger... Bäst var när reportern sa nåt om "när din depression gick över..." och Torgny spände ögonen i honom och sa: "Vem har sagt att den gått över?". Och plötsligt tycker jag om Torgny Lindgren igen och undrar varför jag tappat bort honom?)
Nämen Snow, du får inte tappa bort Torgny. Jag älskar Torgny. Jag tycker att han är den svenske författare som borde få Nobelpriset härnäst. På riktigt och allvar och sånt där. Klart jag ska köpa boken så fort jag kan ta mig till en affär.
Jag har inte hunnit se det babel ännu, men ska försöka hinna med i eftermiddag, eftersom jag ändå kommer vara hemma och kurera en otäck öroninflammation. Babelavsnittet som det ständigt hänvisas till är det från 30 sept, avsnitt 5. Ungefär 29 minuter in börjar det (jag såg dessutom om alltihop igår, faktiskt). Hela diskussionen är riktigt bra, och Marcus Birro säger en hel del bra allmänna saker tycker jag, innan han börjar tala om hur hans egna böcker bemöts (vilket faktiskt delvis är DS:s fel, som hela tiden vill ha upp det på bordet).
Jag har nog varit orättvis mot Torgny. Och jag vet inte varför, för jag tyckte ju om hans böcker. Den jag minns bäst är Batseba. Men sen läste jag aldrig Hummelhonung eller nåt efter det. Möjligen blev jag så obstinat av att alla ALLA hyllade Hummelhonung att jag tjurigt lät bli att läsa.
Tack för att jag fick veta Babelavsnittet! Och enjoy.
Historien i Torgny Lindgrens "Minnen" om när författarna Torgny Lindgren och Göran Tunström, på förvirrad vandring i Patis, inser att det absolut inte finns några som helst svenska författare....
att Selma Lagerloef naturligtvis också är fransk ...
o, den är så underbar!
Skicka en kommentar