lördag 25 september 2010

Varning för Stadsmissionen

Den som är på Bokmässan och gillar samma böcker som jag ska gå till Stadsmissionens monter. Ta med starka armar och lite pengar.

9 kommentarer:

Marcus sa...

Jag vet precis vad du menar, själv var jag där säkerligen 7-8 gånger om inte mer på mina tre mässdagar. De och Emmaus fick majoriteten av mina inköp i år!

Bokomaten sa...

Jag som tyckte antikvariathörnan såg tråkig ut iår. Att det var lite dyrt och mest fina utgåvor och så.. men de med mest folk i gick jag inte ens in i.. uppenbart misstag...:)

jenny sa...

Instämmer! Jag hade inte alls tänkt att inhandla NGN bok: kom hem med elva...och de flesta inhandlade på Stadsmissionen. Annars är jag supernöjd med i princip alla seminarier vi hann med - många, många kloka, intressanta och insiktsfulla ord yttrades och det känns skitkul att få ta del av detta. Seminarierna är utan tvekan det som gör mässan så värdefull; dyrt men oundvikligt.

Vixxtoria sa...

Jag fattar inte riktigt varför den här bloggningen tog två dagar på sig att dyka upp, men men...

Marcus: Jag hade kunnat vara där 10 gånger, men hejdade mig efter 9 för då orkade jag inte på villkors vis bära fler böcker.

Bokomaten: De hade helt klart plockat med sig de finaste böckerna dit, men det var rätt kul att se att man kunde hitta böcker för ett par tior där som fortfarande såldes till betydligt högre pris hos förlagsmontrarna.

Jenny: Det blev inga seminarier för mig alls i år, tyvärr, men kul att höra att de var bra. :-)

Bokomaten.. sa...

Jag tänkte mest förstaupplagor av gamla böcker för många, många hundralappar...

Vixxtoria sa...

Bokomaten: Nah, förstaupplagor köper jag endast om det är det enda sättet att få tag i boken (men jag tyckte faktiskt inte att jag såg så mycket sånt den här gången, men så uppehöll jag mig mestadels i bilderboksavdelningen också, och där fanns inga förstaupplagor vad jag kunde se...)

jenny sa...

Jag har efter att ha besökt mässan i flera år, kommit fram till att det är seminarierna som är hela grejen. Visst är det kul att florera runt bland montrarna (och kolla antikvariaten!, men det som är den riktiga behållningen är de oftast kloka samtal som man får ta del av på seminarierna. Det är så j-a befriande och uppmuntrande med en plats där människor får 1: tala till punkt, 2: våga vara allvarliga-och i vissa fall pretentiösa, högtravande och litterära (allt detta på ett BRA sätt) 3: vågar ha och stå för en åsikt. Var i samhället idag hittar man detta, där så mycket är avkortat, fjantifierat och ytligt? Därför gillar jag bokmässan.

Vixxtoria sa...

Jenny: Jag kan hålla med dig på många sätt, även om jag också gillar att strosa runt där nere bland montrarna. Har man bara några futtiga timmar till sitt förfogande så får det bli det. Men jag önskar så klart att jag kunde besöka mässan under flera dagar och ägna mycket tid åt seminarier också. Det vore det optimala :-)

Angående seminarieformen så är jag själv dock kanske lite trött på den – jag är ju forskare och tillbringar mycket tid med sådana samtal. Ofta fruktbara, ibland rätt pretentiösa ;-) En del skulle vinna på att förkortas också, förresten, haha.

jenny sa...

Ja, jag förstår såklart att du som forskare kan vara trött på just seminarier som sådana...men för mig som ju vistas i en kommersiell bokmiljö hela dagarna, är det himla uppfriskande med dessa mer akademiska miljöer. Det var (o hemska tanke) tyvärr rätt länge se´n jag själv satt i föreläsningssalarna;-). Se´n tycker jag ju absolut att det är skitkul att strosa runt på mässgolvet oxå, och insupa bokkärlek...men min stora kick är stimulansen/inspirationen jag får av att lyssna på diverse litteraturrelaterade ämnen, och lära sig nytt eller få nya/andra tankar & infallsvinklar. Se´n är seminariekorten helt galet dyra, men smakar det så kostar det väl:-)