lördag 18 september 2010

17.59

Punktligt som ett urverk anländer Bokbabbel, trots att hon rest ända från Finland. En sak som vi absolut måste dryfta är en gemensam kärlek till Göteborg. En annan sak gäller Aldous Huxleys bok Du sköna nya värld som Bokbabbel ständigt hintar om att hon är expert på. Eftersom jag ännu inte kommit mig för att skriva något om boken, trots att det var åtskilliga månader jag läste den får jag passa på att nu lyfta frågan om hon egentligen inte tycker att den verklighet boken beskriver redan är här.

15 kommentarer:

Bokbabbel sa...

Ja, jag är alltid punktlig! och på min virtuella post it över blogginlägg jag ska skriva finns recension av Brave New World som du efterlyste för... eeh, länge sen. Göteborgskärlek låter också som ett väldigt fint samtalsämne!

Lyrans Noblesser sa...

Hej Bokbabbel, jag har också bott i Götet, närmare bestämt på Hisingen. Vii gärna läsa lite om Huxley på din blogg...

Vixxtoria sa...

Bokbabbel: Jag fick ju den punktliga informationen från dina avslöjanden härom sistens ;-) Förresten borde jag verkligen ha skrivit om BNW för länge sen själv. Det har bara kommit så många andra blogginlägg emellan. På nåt sätt.

Och hej – här verkar mina koppleri-idéer börja bära frukt av sig själva :-)

Holly Hock sa...

Snälla, berätta mer om BNW, jag har inte läst den än.

Bokbabbel sa...

Lyran: Jag bodde i "studentghettot" nära Humanisten, hade utsikt över trähus och äppelträd från mitt fönster och under långa kvällspromenader kunde jag plötsligt hamna inför skylten "Välkommen till Göteborg". Vet inte riktigt var jag var före det :P

Bokbabbel sa...

Hoppsan, hann skicka iväg kommentaren innan jag skrivit färdigt:

Brave New World är en av de tre klassiska dystopierna vid sidan av Orwells "1984" och Zamyatins "We". Utkom 1932 och utspelar sig i Världsstaten, ett framtida England som blivit ett kastsamhälle där "individerna" alstras fram ur flaskor och uppfostras (läs: hjärntvättas) enligt sin kast, Alfa, Beta, Gamma etc. Mycket bra och läsvärd, känner att jag måste ta och fila på ett ordentligt inlägg om den här på bloggen, long overdue!

Holly Hock sa...

Oj, kom den ut redan 1932. Det var tidigt, eller hur? Vet du något om hur den togs emot då?

Bokbabbel sa...

Vissa i USA tog emot den positivt då de tyckte att det var en drömvärld som beskrevs (p.g.a. de lösa sexuella förbindelserna)!

Böcker, böcker, böcker sa...

Man fårväl höja ett tipsande finger för Boyes Kallocain, lite dystopi på hemmaplan.

Holly Hock sa...

Kallocain ja, ytterligare en dystopi jag inte läst. Ibland tycker jag att de kan snöa in för mycket på tekniska prylar (fast det är nog mest en fördom jag har).

Bokbabbel sa...

Kallocain är också bra. och Holly, det är nog mest en fördom tycker jag, för ag är väldigt förtjust i dystopier men inte alls i tekniska prylar förutom min bloggdator ;)

Böcker, böcker, böcker sa...

Kallocain är lättläst och kort. Det är ju inte så mycket sci-fi över den så kör på bara =)

Vixxtoria sa...

Här sköter sig ju diskussionen helt själv. Så fint!

BNW är absolut läsvärd (även om den känns lite daterad på sina ställen). Det som gör att jag inte riktigt kommit till skott att skriva om den (förutom att jag haft så många andra bloggidéer) är att jag fått för mig att göra nån jämförelse mellan en massa böcker förstås. Vi får se vad det blir i slutändan.

Men just den där reproduktionsfrågan är oerhört intressant idag. Val av egenskaper hos barn för att kunna utesluta ärftliga sjukdomar. Spermadonatorer och äggdonationer. Det är verkligen inte science fiction längre.

Apropå svenska dystopier så tycker jag faktiskt att Kallocain stått sig bättre än BNW – jag skulle nog läsa den först Holly, om man nu måste välja.

En annan svensk dysto som jag håller på med nu är Toffs bok. Utspelar sig i Stockholm om några hundra år. Det är inte så vanligt.

Holly Hock sa...

Jag försöker komma på en dystopi med för mycket teknik men kommer inte på en endaste. Skönt när man kan ta död på lite fördomar! Senaste dystopin jag läste var The Country of Last Things av Auster (såklart;).
Toffs bok, vem har skrivit den?

Vixxtoria sa...

Teknik: Fruarna i Stepford, kanske? Eller I, Robot.

Kalle Dixelius har skrivit om Toff. Jag är en tredjedel in och den är bra (jag är dock inne i en period när jag tydligen bara läser halva böcker. Det är bedrövligt. Jag har knappt läst ut en bok på en månad, men har 15 bokstavligt talat halvlästa, samtliga kommer få åtminstone fyra i betyg av mig, så det är inte för att de är dåliga).