Ett säkert tecken på att det finns för många saxar i världen är när folk börjar klippa sönder böcker för att få utlopp för sin frustration och förstörelselusta konstnärliga ådra.
OWlit visar bilder på sönderrivna böcker som blivit julkransar.
Calliope fröjdas åt slaktade boksidor som används för att bygga suggestiva bokliga landskap.
Bokbabbel gläds åt julgranskulor av intrikat snodda pappersremsor klippta ur böcker.
Böcker, böcker, böcker förfasar sig visserligen lite, men faller till föga och kallar sönderskurna böcker som förvandlats till en hylla för "nästan tillräckligt snyggt för att vara tillåtet"!
Böcker, böcker, böcker förfasar sig visserligen lite, men faller till föga och kallar sönderskurna böcker som förvandlats till en hylla för "nästan tillräckligt snyggt för att vara tillåtet"!
Jag säger bara: Håll saxarna borta från böckerna, på det att ni må länge leva i ert bibliotek.
26 kommentarer:
Och det går mycket snabbare att kasta böckerna i sophuset.
Petter: Nu kommer du bara hit för att mucka gräl!
jag har ett hulliganbarn som tar det där med bokslukande bokstavligt...
Maria: Ett tips i all välmening är att hålla även huliganbarnet borta från saxar. För allas bästa ;-)
Men Vixx, läste du inte mina kommentarer till inlägget, pyssliga människor började tänka på att de själv skulle kunna riva sönder gamla böcker och jag blev smått hysterisk! Jag tycker om böcker i julgransbollar bara då jag tänker att pappersremsorna aldrig varit boksidor utan bara utprintade citat från nätet. För de är de ju, snälla snälla?
jo, jag tror nog vi ska låsa in saxarna för både hulliganbarnet och systern när böckerna slipper ur kartongfängelset
Dessutom: på det där Twitteriet kommenterade jag Calliopes bilder och sade att de var så snygga att man NÄSTAN kunde förlåta någon för att ha klippt i gamla böcker. Således är det inte alls okej att du sprider ut falska rykten om att jag är pro-bokförstörande!
Med önskan om en fridfull jul i alla fall. Och ett rentvått rykte om man får önska riktigt mycket ;)
Bokbabbel: Är vi on speaking terms nu igen? Nåväl, jag _önskar_ att det var utprintade citat, men (vilket alla mina exempel visar) jag tvivlar starkt. Jag anar i stället en bokslaktartrend utan dess like!
(Jag läste så klart kommentarerna, och insåg sedan att jag var tvungen att skriva mitt eget blogginlägg.)
Maria: Har du böckerna nedpackade i kartonger? Är det inte bättre att stoppa barnen i lådor?
Bokbabbel: Tja, jag tyckte att Calliopes husbild var pepparkakshus (vilket man kan se om man läser kommentarerna under det inlägget).
Vi får väl se om jag känner för att rentvå några rykten. Jag är inte på det humöret ikväll, men god jul på dig också ;-)
Det skulle aldrig falla mej in att mucka gräl.
Men det finns effektivare sätt att förstöra böcker än att klippa sönder dem.
Den engelske författaren J. G. Ballard brukade varje år bränna böcker han utrensat från sitt bibliotek i trädgården.
Han klagade då på att de inte alls brann vid 451 grader fahrenheit.
Jo, ja har funderat på den varianten men A, det underlättar renoveringen mer om böckerna är i kartonger och B, hulliganbarnet skulle ändå bara gnaga hål på kartongerna...
jag säger till barnbarnet att hon inte ska äta böcker..
Tänk om vissa av oss bokbloggare egentligen är förklädda bokmarodörer? Vem kan man egentligen lita på? /Therese
Petter: J. G. Ballard låter ju lite som den onde mannen i Hans Alfredssons bok med samma namn. Låter han folk med tomma bokhyllor se på medan han matar elden också? (Och du vet mycket väl vad jag tyckte om att du rullade iväg till soporna med dina böcker, utan att ens försöka prångla bort dem via bloggen eller något liknande.)
Maria: Nu resonerar du väl lite dumt. Barn i plåtlådor (med något ätbart i, och lufthål, så klart) gör säkert att renoveringen går dubbelt så fort, och skapar mer lästid snabbare.
Hannele: Du sympatiserar således inte med den bokstavliga betydelsen av "bokslukare"?
Holly Hock: Du har rätt. Jag har nu börjat se misstänksamt på alla i bokbloggosfären.
Petter: J. G. Ballard låter ju lite som den onde mannen i Hans Alfredssons bok med samma namn. Låter han folk med tomma bokhyllor se på medan han matar elden också? (Och du vet mycket väl vad jag tyckte om att du rullade iväg till soporna med dina böcker, utan att ens försöka prångla bort dem via bloggen eller något liknande.)
Maria: Nu resonerar du väl lite dumt. Barn i plåtlådor (med något ätbart i, och lufthål, så klart) gör säkert att renoveringen går dubbelt så fort, och skapar mer lästid snabbare.
Hannele: Du sympatiserar således inte med den bokstavliga betydelsen av "bokslukare"?
Holly Hock: Du har rätt. Jag har nu börjat se misstänksamt på alla i bokbloggosfären.
"En ond man" är en bra bok.
(I och för sej förstår jag inte riktigt denna sentimentalitet kring böcker. Kring specifika böcker, som "En ond man" eller "Gummitummen" för att ta en annan Alfredson som lite liknar den, visst. Men för böcker i allmänhet har jag svårt att känna något särskilt.)
Jag kände att jag var tvungen att rentvå mitt rykte, då måste man se förbi speaking terms-system! Kanske vi kan kommenterar civiliserat igen lagom till det nya året ;)
Och jag känner att jag genast måste kika in på de bloggar du länkar till för att se om jag kan frestas att härma något projekt. Det gör mig ingenting att det kan involvera bokklippning!
*duckar för flygande föremål genom sajberrymden*
Petter: Nu måste jag fundera över om jag verkligen är just "sentimental" vad gäller böcker. Jag är inte så säker på det. Men jag tänker i alla fall att om man förstör en bok, så är det inte bara en sak som kan ersättas hur som helst, det är tankar och föreställningar som man (kanske med all rätt) förkastar. Det är något större än bara några papper. (Jag funderar på om jag har läst Gummitummen. Attentatet i Pålsjö skog har jag läst, det vet jag, men den är ju inte i närheten av att vara så bra som En ond man.)
Bokbabbel: Jaha. Jag kände för att smutskasta ditt rykte lite grann, jag. Vi får väl se vad som händer under 2011. Möjligen renoverar jag lite härhemma och skaffar mig nån ny bokhyllekonstruktion, och då blir du väl så där känslig igen, kantänka.
En bok om dagen: *skratt* Jag letade faktiskt runt på lite bloggar för att se om jag kunde hitta fler exempel på denna horribla bokkonst, och snokade lite bland annat hos dig, för nån med sån pysselådra skulle kunna tänka sig beundra sönderrivna boksidor... Jag tänkte att du var precis en sån person som skulle kunna tänka dig att pyssla med såna vedervädriga styggelser. *kastar en trasig pepparkaka efter dig, ät den så du blir snäll!*
Nu orkar jag inte läsa alla kommentarer, men jag tänkte bara säga (och andra har säkert sagt det tidigare) att det fins böker det är ok att klippa i (oh, hon sa det, ja, det gjorde hon!). Jag har gallrat böcker och slängt(!) på biblan i dagarna. 20 år gamla böcker som ingen lånat på 8 år och som tydligen håller på att falla sönder, trots detta. Dessa tycker jag det är mer än ok att göra julgranskulor av, då får de ju ett andra liv!
Vixxtoria; Då gissar jag att du missade det här: http://enbokomdagen.blogspot.com/2008/08/en-slaktad-lotta-bok.html
Det blev ramaskri på någon annan blogg, där man försökte hävda att jag inte bara förstörde ett kulturarv utan också underminerade kvinnans kamp för frigörelse (genom att slösa min tid på att pyssla). ;-)
Bokomaten: Jomenvisst finns det böcker som det är okej att klippa i. Jag kan ge dig en lista på vetenskapliga arbeten från mina ovederhäftiga konkurrenter, till exempel :-D
En bok om dagen: Ja, det har jag definitivt missat! (Jag gick inte längre tillbaks än till månadsskiftet nov-dec i nån blogg, och letade efter just juldekorativa inslag som involverade bokslakt). Med tanke på datumet bloggade jag väl inte ens på den tiden.
Jag gillar verkligen idén med en tryckknapp, men att lyfta ur innehållet....? Njae, bara om man har en annan, likadan bok i reserv, och katten (eller hunden i ditt fall) hade kissat på innehållet i just ditt fall :-)
Gummitummen är inte det minsta lik En ond man. Det var ett misslyckat försök till skämt. En ond man är i alla fall det bästa jag läst av Alfredson. Gummitummen är bra på sitt sätt.
De flesta böcker jag genom åren på olika sätt gjort mej av med skulle med största lätthet kunna återinförskaffas.
Man kan slänga eller slita sönder bokexemplar av "En ond man". Romanen "En ond man" finns ändå kvar.
Du kan bränna en bok, inte ett verk.
Petter: Jag var lite otydligt, jag trodde inte riktigt att Gummitummen liknande En ond man (det är väl ändå en ganska exceptionell bok vad gäller Alfredsons författarskap? Inte så att dessa frågor inte engagerat honom, men just böckerna brukar väl vara mer humoristiska?).
Angående det övriga: Tja, man kan bränna en nations flagga och nationen finns fortfarande kvar, men man ska ju inte tro att en sådan händelse saknar viss symbolik.
Usch så hemskt! Blir alldeles illamående av att läsa det här inlägget. Klippa i sina böcker.
Ja, det finns mycket enklare sätt att förstöra sina böcker på.
Men det finns också mycket roligare saker att göra än att förstöra böcker.
Paperback: Ja, visst är det helt fruktansvärt. Och en del hejar på, dessutom!
De borde inte få vara bokägare.
Skicka en kommentar