Hur en bokälskare tänker när hon får besök

När folk hälsar på oss funderar jag alltid på hur jag ska få besökarna att ta så många av mina böcker som möjligt med sig när de går. Jag har ju lite trångt här hemma, och det bästa är helt enkelt om några hyllmeter är konstant utlånade. Min enda regel är att jag inte lånar ut böcker som jag själv inte läst. För övrigt är alla knep tillåtna.

Så om du kommer hem till mig får du te och rabarberpaj (vi har nämligen även gott om rabarber), och personligt anpassade boktips. Och eftersom jag har så många sådana där halvstora papperskassar som inte duger nånting till staplade inne i garderoben får du med dig en sådan att bära böckerna i.

- Vad sa du? Funderade du på att åka till Spanien?

Då ska du läsa Falcones Katedralen vid havet.
Tjock bok, räcker hela resan.

Är precis som att besöka Barcelona på 1400-talet.

Den berättar om byggandet av Catedral del Mar,
en mycket vacker kyrka,

jag var själv där i påskas. Och blev rånad. Berättade jag det?

Här, stoppa ner i kassen, du blir inte besviken!

- Inget bra recept på blåbärspaj? Jag har precis boken för dig!

Annas pajer – innehåller allt du behöver veta.

Flera sidor i början om hur man gör den perfeka pajdegen.

Och hennes laxpaj kan jag verkligen rekommendera.

Jag har tänkt göra den till lunch, om du stannar!

Och titta här så fint plastpåsen med rabarberstjälkar får plats
här vid sidan om boken?

Ska du skära bort fettet?
Det är inte farligt längre, har du inte hört det?

Jag har några böcker som du borde läsa,
en som heter Bantningsbluffen,

och en annan som heter Fettskrämd.

Ja, det är lite Atkinsstuk, men med svenska recept.

Har du läst Den hemlige kocken, förresten?

Det har jag, det är därför det bara är riktig grädde i såsen.

Ville du ha en påse att stoppa böckerna i?

Så där, så får armmusklerna lite träning!

- Men människa – menar du att du missat Stieg Larssons böcker?

Nej inte Stig. Sti-eg.
Han är död, och tänder inte på 13-åringar efter vad jag har hört.

Vänta så ska jag genast hämta böckerna.
Nej, nej, nej, det är inget besvär.

Jag läste dem för flera år sedan,
och jag ska inte läsa om dem i brådrasket.

Tjocka? Jodå, men de är riktiga bladvändare.

Ska det vara två påsar till det?
Och så en plastpåse till rabarberna.

Så där.
Det här räcker nog till två stora rabarberspajer och lite kräm.

Pust, nu åkte de äntligen. Jag blev av med nästan ett halvt hyllplan.  Undrar om jag kan låna ut mina 22 halvfranska band av Nordisk familjebok till någon. Är inte pappas kusin en sån där kalenderbitare?

Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.