Det är nog många i min generation som får tindrande ögon när de hör Trolltyg i tomteskogen. Jullovsstämning och det lilla trollet Fjant utklädd till tomtebrud. Men upp med en hand alla som visste att den charmiga filmen om tomtarnas bröllopsbestyr är baserad på böcker av en holländare!
Det är alltså dags igen för ett inlägg som berör nederländska böcker. Och om ni trodde att jag bara tänkte hålla mig till (stora) romaner och presumtiva Nobelpristagare, så trodde ni fel. Här blandas allt som varit i närheten av en tulpan, väderkvarn eller träsko!
Rien Poortvliet har skrivit och framför allt illustrerat flera böcker i bästa National Geographic-pastisch beskriver tomtarnas liv och leverne. I boken Tomtar (de Kabouter) får vi veta allt om olika tomtetyper, och hur de fortplantar sig (och annat om sexualvanorna), deras omsorg om djur, natur och andra övernaturliga väsen, hur de bygger hus och fällor, och hur gamla de blir. I uppföljaren De oproep der Kabouters (ungefär "Tomtarnas kallelse"), med text av Wil Huygen, blir (de nedländska) författarna inbjudna att besöka tomtarna här uppe i Norden; de åker tåg genom hela Sverige för att komma till Kemijärvi i Finland, och leva med tomtarnas en tid. Jag är lite osäker här, det ska sägas, för jag tror att den svenska boken bygger på båda de holländska utgåvorna. Men eftersom jag inte äger någon svensk version av boken är det svårt att jämföra; jag kan bara återkalla minnesbilder från 10-årsålden då jag bläddrade och fascinerades av den svenska utgåvan som en klasskamrat ägde.
Vill man vara kritisk till Tomteböckerna (vilket man egentligen inte vill), så speglar de en idealbild av 1800-talets europeiska bondesamhälle. En samklang med naturen, där allt (inklusive man och kvinna) vet sin plats, men också sitt värde. De illustrationer som visar tomtetyper från hela världen (t ex Polynesien) visar både på en vidsynthet (att förflytta tomten utanför den nordeuropeiska sfären) och en inskränkthet (jämförelser med nidbilder av den svarte mannen ligger inte långt borta).
Boken Tomtar finns på svenska, och det ska kanske för säkerhets skull sägas att böckerna är mer av ett uppslagsverk än traditionella sagor (det är alltså inte Trolltyg i tomteskogen på bok), men illustrationerna är så detaljrika, och uppfinningsrikedomen kring tomtarna så underhållande att det är en fascinerande läsning för alla som uppskattar en god historia. Eller kvasi-vetenskap.
Förutom de två stora böckerna om tomtar finns mindre uppföljare. En väldigt vacker bok (som jag har i min ägo) är Kabouter Spreekworden (ungefär "Tomtarnas ordspråk"). Här presenteras och illustreras många tomteordspråk, en del som vi känner igen ("En svala gör ingen sommar", "Äpplet faller inte långt från trädet"), och andra som är helt nya, och som speglar den "urgamla tomtevisdomen". Några av favoriterna härhemma ärOp en bolle buik staat een vrolijk hoofd (ungefär "Ovanför en rund mage finns ett glatt huvud", illustrerat med en tjock, glad gris som äter en glass, eller Men moet zijn benen niet verder uitstreken dan het laken lang is (ungefär "Man ska inte sträcka ut benen längre än lakanet når"). Bilden nedan kommer från Tomtarnas ordspråksbok, och visar på de utsökt vackra illustrationerna (den lille pojken (?) som står och tittar på tomten är dock inklippt av någon nätmarodör).
Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.
Folk var förvånade över att få veta såna här intressanta fakta. Och glada att bli påminda om Fjant och de andra.
Folk var förvånade över att få veta såna här intressanta fakta. Och glada att bli påminda om Fjant och de andra.
Postat av: Klotho
Efter att ha sjungit diverse "svenska" visor för tyska kompisar upptäckte vi att iaf en av dem härrörde från Elsass (Och jungfrun hon går i dansen/"Zum Tanze da ging ein Mädel"). Men holländska tomtar var en chock! :)
Postat av: Ingrid
Vilket trevligt inlägg. Tomtar från Nederländerna! Spännande och dessutom mycket tänkvärt med ordspråk till! Jag tänker hålla ögonen öppna för dessa tomtar!!
Postat av: Vixxtoria
Klotho: Ja, visst är det lite överraskande! Det tyckte i alla fall jag när jag insåg att originalböckerna var skrivna på holländska. Men annars är det mycket mer gemensamt än man tror vad gäller sånger, verser, lekar, seder och annat mellan både Tyskland och Sverige och Holland och Sverige. (En hel del är ju importerat från Tyskland till Sverige ska man kanske hålla i åtanke, förstås.)
Ingrid: Jag glömde skriva att böckerna ju har några år på nacken. Den första holländska tomeboken kom 76, och den andra 81. På svenska kom den första upplagen 79. Men kolla på bibliotek och antikvariat, där finns säkert en del fynd att göra!
Ingrid: Jag glömde skriva att böckerna ju har några år på nacken. Den första holländska tomeboken kom 76, och den andra 81. På svenska kom den första upplagen 79. Men kolla på bibliotek och antikvariat, där finns säkert en del fynd att göra!
Postat av: Petter
Jag hade Tomtar när jag var liten. Och där blir författarna halvvägs in i boken inbjudna att hälsa på tomtarna efter att de läst vad de skrivit om tomtarna. Så den byggde nog på bägge.
Postat av: Vixxtoria
Petter: Ja, det var lite som jag mindes det också.
Postat av: Klotho
Ja, både julgran, julstjärna/ljusstake är väl tyskt från början om jag inte minns helt fel. Märkligt nog har vi inte plockat till oss St Nikolaus den 6 december (eller flyttat över honom till julafton bara?). Min holländske kollega åkte alltid till sin hemstad för att vara en av smådjävlarna. :)
Postat av: Vixxtoria
Klotho: Vi har nog i princip flyttat honom till jul.
I Holland firar man förresten Sinter Klaas den femte december. Sinter Klaas själv kommer till Holland med båt från Spanien (!) tillsammans med sina medhjälpare "Swarte Piets" (dvs svarte pettrar, och det är nog det din kollega menar med "smådjävlarna") flera veckor innan 5 december. Sinter Klaas' ankomst visas på holländsk tv varje år!
I Holland firar man förresten Sinter Klaas den femte december. Sinter Klaas själv kommer till Holland med båt från Spanien (!) tillsammans med sina medhjälpare "Swarte Piets" (dvs svarte pettrar, och det är nog det din kollega menar med "smådjävlarna") flera veckor innan 5 december. Sinter Klaas' ankomst visas på holländsk tv varje år!
Postat av: Klotho
Hmm, är det den 5:e. Tyskarna har ju den 6:e, kan de inte samsas istället för att göra livet krångligt för oss andra? (Det är nog det han pratade om, vi har numera väldigt sporadisk kontakt eftersom vi inte längre jobbar ihop så jag försökte komma ihåg vad det var han gjorde som "djävel").
Postat av: Vixxtoria
Klotho: Nej, holländarna är väldigt sympatiska. De firar förstås Sinter Klaas avond -dvs Sinter Klaas afton, precis som vi svenskar firar julafton. Det finns förresten så många tyskar, så hur skulle stackars Sankt Nikolaus hinna med två länder på samma dag? ;-)
Postat av: L.
Jag hade en engelsk version ("Gnomes") som barn. Det var en pop-up-vaiant där man bl.a. kunde snurra på slipstenen som trollen plågar tomtarna med. Jag var väldigt förtjust i den boken, men tänkte nog inte då på varifrån den kom!
Lustigt, just idag var jag på bio med sonen och då visades en trailer för den här filmen (som uppenbarligen redan tagits bort från reporoaren): http://www.expressen.se/noje/recensioner/film/1.1512772/tomtar-och-troll
Är inte likheten med de holländska tomatarna och trollen sorgligt slående?
En annan holländsk barnkulturimport är ju också "I fablernas värld"! En holländsk utbytesstudent jag kände blev mkt förvånad över att jag kände till den.
Lustigt, just idag var jag på bio med sonen och då visades en trailer för den här filmen (som uppenbarligen redan tagits bort från reporoaren): http://www.expressen.se/noje/recensioner/film/1.1512772/tomtar-och-troll
Är inte likheten med de holländska tomatarna och trollen sorgligt slående?
En annan holländsk barnkulturimport är ju också "I fablernas värld"! En holländsk utbytesstudent jag kände blev mkt förvånad över att jag kände till den.
Postat av: Vixxtoria
L: Åååh, en pop-up-bok! Det skulle man ha! Illustrationerna till hur trollen torterar tomtar är visserligen målande ändå... (Annars är det faktiskt påfallande hur lite plats trollen har i de här tomteböckerna, jämfört med filmen.)
Tomtarna har onekligen drag av Poortvliets tomtar i klippet du länkar till. Det är den spetsiga mössan som gör det... Man får väl se på det som en hyllning. Men det var väl inga troll med?
Ja, "Fablernas värld" är också holländsk. Men det har väl ingen bokanknytning, har det det? (Då måste jag förstås klämma in det på något sätt.)
Tomtarna har onekligen drag av Poortvliets tomtar i klippet du länkar till. Det är den spetsiga mössan som gör det... Man får väl se på det som en hyllning. Men det var väl inga troll med?
Ja, "Fablernas värld" är också holländsk. Men det har väl ingen bokanknytning, har det det? (Då måste jag förstås klämma in det på något sätt.)
Postat av: Hundöra
Vilka minnen nu när jag ser "Trolltyg i tomteskogen" :D
Postat av: Vixxtoria
Hundöra: Om du klickar vidare till youtube så finns hela filmen där. I sex bitar, tror jag.
*nynnar: "Vi gör oss klara för ett bröllop. Det blir en tadidara dagen lång bröllops fest..."*
*nynnar: "Vi gör oss klara för ett bröllop. Det blir en tadidara dagen lång bröllops fest..."*
Postat av: Hundöra
Har den inspelad på videoband som ligger någonstans hos mina föräldrar...
Min sambo skrockar: "ÖHe öhe. En hel tomtearme"
Min sambo skrockar: "ÖHe öhe. En hel tomtearme"
Postat av: Vixxtoria
Hundöra: "Var är Fjant?" sagt med nasal trollröst är annars också ett klassiskt citat :-)
Eller "Bränn! Bränn! Bränn!"
Eller "Bränn! Bränn! Bränn!"
Postat av: kontakt
Denna tomtebok är mig för evigt mest förknippad med styckmordsrättegången mot allmänläkaren och obducenten. Försvaret hävdade att de märkliga saker som det lilla barnet berättade om kom från en bok om tomtar, och jag har alltid förstått det som att det rör sig om den här.
Postat av: Vixxtoria
Kontakt: Du har nog rätt. Jag har faktiskt aldrig tänkt på det, men det kan knappast finnas några andra tomteböcker som man kan ha menat, eller? Vilket tråkigt sammanhang för en så trevlig bok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar