15.54 på Ikea...

... och jag är helt övertygad om att jag behöver en ny klocka.







Uppdaterat: Äsch, det syns ju inte så tydligt på den här bilden. Men klockan har alltså en bokhylla under sig. Ett absolut måste!!

En bland 198 miljoner

Även om jag gillar böcker skulle jag kanske inte riktigt vilja påstå att Ikea-katalogen är en bok. Men jag gillar den också. (Dessutom kan jag berätta så här lite inom parentes att jag ibland tillbringar avsevärd tid med att läsa telefonkatalogen, bara för nöjes skull.) Och igår dunsade 2011 års upplaga i min brevlåda. Elektroniskt har jag redan kunnat bläddra i den några dagar, men det var först när jag tillbringade lite tid med pappersupplagan som jag upptäckte lite genanta missar.

Alla som varit på ett Ikea-varuhus (jag själv till exempel) vet ju att man ofta hittar hyllmeter av restupplagor av samma bok. Det är ju på sätt och vis effektfullt, men ärligt talat inget som charmar en verklig bokälskare.  En bokälskare tycker ju i stället att det är spännande (vilket inte minst kommentarerna till detta inlägg av Bokbabbel visar) att kolla vilka titlar som står i bokhyllan, och utifrån det skapa sig en föreställning om vem som bor där. Ja, ni vet, samma grej vi sysslar med när vi besöker verkliga personer i verkliga hem.

När jag så spanar in Ikea-katalogens förstasida blir jag rätt glad. Inte nog med att man placerat ett trevligt bokskåp i blickfånget (nåja, man har stuvat in lite väl många vaser, statyhuvuden föreställande kvinnor och barn, och en oförsvarlig mängd tidskrifter), man visar här heller inga som helst tendenser till att exponera 52 ex av Linda Skugges bloggbok. Pluspoäng!

Minuspoäng blir det däremot på sidan 271, för här skymtar man – om än suddigt ofokuserat – ett sånt där typiskt tråkigt Ikea-hyllplan där åtskilliga böcker finns i ett flertal exemplar. Lite mer eftertanke tycker jag man kan förvänta sig av en katalog som trycks i 198 miljoner exemplar.

Fast på sidan 160 smälter jag igen. Kolla in det här nattduksbordet. Vem har inte ett sånt?