"Att jag måste få människor att läsa. Och jag vet inte vad jag ska göra för att komma ur det."
Bibliotekarien Astrid till Sylvia i Borta bäst (s 79) av Sara Kadefors.
7 kommentarer:
Hermia
sa...
Sara K var på mitt bibliotek i onsdags. Tyvärr nämnde hon inte bibliotekarien... Men lite lätt rodnade även jag av igenkänning när jag läste om just denna kvinna.
Hermia: Jag kan inte riktigt föreställa mig dig som en agiterande läsförespråkare, men jag kan ju ha fel. Jag tänker mig dig som den mer intellektuella och lågmälda typen.
Men annars måste du i alla fall ha valt rätt yrke för att få utlopp för dina lustar. För min del börjar läsande människor på bussen numera att stoppa ner sina böcker i väskorna när jag kliver på.
Jag gillar Sara K, och hade gärna kommit dit och lyssnat!
Kanske lågmält agiterande? För det stämmer att jag inte står på läsbarrikaden. Men det jag tycker nästan allra bäst om i mitt jobb är att tipsa om böcker, gärna inför grupper av människor - i bokkaféform, för de som läser SFI(svenska för invandrare) etc. Fast intellektuell har jag aldrig känt mig (om man nu kan känna sig så).
Hermia: Ja "lågmält agiterande" stämmer mer överens med den bild jag föreställt mig (åh, jag undrar verkligen ibland hur bra de där bilderna man föreställer sig stämmer med verkligheten). Men jo, att tala för grupper kan jag också tänka mig. Och så är du nog lite ihärdig. Och om det verkligen fanns en läsbarrikad eller en sådan underground-rörelse skulle du förstås stödja dem ekonomiskt, eller hur?
Och om du hade levt för 100 år sedan hade du varit en lärarinna som bodde i en lägenhet ovanpå skolsalen, och stack till fattiga, läshungriga barn en bok i smyg från ditt egen boksamling då och då (ja, min fantasi känner inga gränser, som du märker).
Haha - stödja ekonomiskt (med en bibliotekarielön??) ;-) Men det är kul ta del av din fantasi kring min lilla person. En hemlig dröm jag hade var att stå på scenen, tar ut det under bokpraten istället (dock utan teaterutstyrsel). Kanske är det roligare för mig än för de som lyssnar? ja vad lätt det är att skapa sig bilder av andra bloggare. Vänner utan ansikten.
Haha - stödja ekonomiskt (med en bibliotekarielön??) ;-) Men det är kul ta del av din fantasi kring min lilla person. En hemlig dröm jag hade var att stå på scenen, tar ut det under bokpraten istället (dock utan teaterutstyrsel). Kanske är det roligare för mig än för de som lyssnar? ja vad lätt det är att skapa sig bilder av andra bloggare. Vänner utan ansikten.
Tja, man kan väl sticka till dem en tjuga då och då i alla fall? Eller nån utrensad biblioteksbok ;-)
Bokprat med teaterkostym borde väl inte vara nån omöjlighet annars? Kombinationsmöjligheterna är oändliga, om man inte bara vill tala om En midsommarnattsdröm hela tiden (ja, nu förutsätter jag ju att ditt nick ger en hint om vilken roll du helst vill spela). För övrigt kan man få utlopp för sina dramatiska talanger (eller öh, vad man ska kalla det) i alla möjliga sammanhang utanför en scen. Själv använder jag mina tre terminers dramatik till att hålla bättre föreläsningar, föredrag och att låtsas vara trevlig när jag träffar försökspersoner som ska vara med i mina experiment. Särskilt i det senare fallet är mina studier mycket nyttiga (jag är en person som är trevligast när jag slipper träffa andra människor för mycket).
Angående det där med att känner andra bloggare som man bar utbytt bokstäver med så skulle det ju faktiskt vara ett bra sätt att i praktiken testa om innehåll betyder mer än yta. (Man brukar ju mest läsa om folk som blivit förälskade när de chattat eller så, och sen har de träffat och personkemin har stämt eller inte inte, men sällan om vanliga människors möten efter att endast ha umgåtts via nätet.)
7 kommentarer:
Sara K var på mitt bibliotek i onsdags. Tyvärr nämnde hon inte bibliotekarien... Men lite lätt rodnade även jag av igenkänning när jag läste om just denna kvinna.
Hermia: Jag kan inte riktigt föreställa mig dig som en agiterande läsförespråkare, men jag kan ju ha fel. Jag tänker mig dig som den mer intellektuella och lågmälda typen.
Men annars måste du i alla fall ha valt rätt yrke för att få utlopp för dina lustar. För min del börjar läsande människor på bussen numera att stoppa ner sina böcker i väskorna när jag kliver på.
Jag gillar Sara K, och hade gärna kommit dit och lyssnat!
Kanske lågmält agiterande? För det stämmer att jag inte står på läsbarrikaden. Men det jag tycker nästan allra bäst om i mitt jobb är att tipsa om böcker, gärna inför grupper av människor - i bokkaféform, för de som läser SFI(svenska för invandrare) etc. Fast intellektuell har jag aldrig känt mig (om man nu kan känna sig så).
Hermia: Ja "lågmält agiterande" stämmer mer överens med den bild jag föreställt mig (åh, jag undrar verkligen ibland hur bra de där bilderna man föreställer sig stämmer med verkligheten). Men jo, att tala för grupper kan jag också tänka mig. Och så är du nog lite ihärdig. Och om det verkligen fanns en läsbarrikad eller en sådan underground-rörelse skulle du förstås stödja dem ekonomiskt, eller hur?
Och om du hade levt för 100 år sedan hade du varit en lärarinna som bodde i en lägenhet ovanpå skolsalen, och stack till fattiga, läshungriga barn en bok i smyg från ditt egen boksamling då och då (ja, min fantasi känner inga gränser, som du märker).
Haha - stödja ekonomiskt (med en bibliotekarielön??) ;-)
Men det är kul ta del av din fantasi kring min lilla person. En hemlig dröm jag hade var att stå på scenen, tar ut det under bokpraten istället (dock utan teaterutstyrsel). Kanske är det roligare för mig än för de som lyssnar?
ja vad lätt det är att skapa sig bilder av andra bloggare. Vänner utan ansikten.
Haha - stödja ekonomiskt (med en bibliotekarielön??) ;-)
Men det är kul ta del av din fantasi kring min lilla person. En hemlig dröm jag hade var att stå på scenen, tar ut det under bokpraten istället (dock utan teaterutstyrsel). Kanske är det roligare för mig än för de som lyssnar?
ja vad lätt det är att skapa sig bilder av andra bloggare. Vänner utan ansikten.
Tja, man kan väl sticka till dem en tjuga då och då i alla fall? Eller nån utrensad biblioteksbok ;-)
Bokprat med teaterkostym borde väl inte vara nån omöjlighet annars? Kombinationsmöjligheterna är oändliga, om man inte bara vill tala om En midsommarnattsdröm hela tiden (ja, nu förutsätter jag ju att ditt nick ger en hint om vilken roll du helst vill spela). För övrigt kan man få utlopp för sina dramatiska talanger (eller öh, vad man ska kalla det) i alla möjliga sammanhang utanför en scen. Själv använder jag mina tre terminers dramatik till att hålla bättre föreläsningar, föredrag och att låtsas vara trevlig när jag träffar försökspersoner som ska vara med i mina experiment. Särskilt i det senare fallet är mina studier mycket nyttiga (jag är en person som är trevligast när jag slipper träffa andra människor för mycket).
Angående det där med att känner andra bloggare som man bar utbytt bokstäver med så skulle det ju faktiskt vara ett bra sätt att i praktiken testa om innehåll betyder mer än yta. (Man brukar ju mest läsa om folk som blivit förälskade när de chattat eller så, och sen har de träffat och personkemin har stämt eller inte inte, men sällan om vanliga människors möten efter att endast ha umgåtts via nätet.)
Skicka en kommentar