fredag 16 september 2011

Massan

Jag tycker om den krispiga luften om morgonen när jag kommer, och jag tycker om den där korta kön som knappt börjat ringla än. Och med 20 års erfarenhet i ryggen gör jag min första rekognoserande tur, då när luften ännu går att andas, och det fortfarande går att höra vad jag tänker. Det går kanske en timma innan det blir uppenbart att mumlet nu spridit sig över lokalen i ett långsamt och obemärkt crescendo. Det finns ingen återvändo längre om jag ska stanna kvar:  in i djungeln som är en paradox av kommers och alldeles verkliga och viktiga mänskliga känslor och erfarenheter, i snygg förpackning.

Jag tycker om att bara gå där i massan. Långsamt bana mig en väg genom de ringlande köerna framför deckardrottningarnas signeringsbord, passera området där P1 under några dagar direktsänder de flesta  program, stå mitt i rundgången av intervjuer – omgiven av lätt upphöjda scener i förlagsmontrar där kulturpersonligheter intervjuar varandra, dra mig undan till lugnet i avdelningen med litterära sällskap – den mindre färgglada delen av mässan.

Jag tycker om att köpa gamla nummer av tidsskrifter, att undersöka antikvariatsavdelningen, där det bästa urvalet av Sveriges begagnade böcker samlats, att i förbifarten norpa godis ur skålar och burkar, att vila fötterna på bakersta raden i någon ödslig sal där en bortkommen författare som inte vågar ta ögonkontakt med sin publik högläser ur sin senaste diktsamling, att köpa två för tre, och fyra för tre och fem för hundra och extraspecialmässbjudande för hela serien och känna hur armarna blir längre och längre för varje steg, och blåsorna på hälarna spricker.



Detta är ett inlägg i en bloggstafett tillägnad Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.  Följande bloggar deltar:


Check

Det är jag och Benjamin Syrsa som gör våra årliga insatser. Han dubbar Stjärnan i det blå, och jag besöker en bokbloggsträff.

Igår var det dags för denna tillställning (och jag ska passa på att beskriva den innan jag får dubbelsidig öroninflammation och inte orkar ta mig ur sängen, vilket var vad som hände sist). Och det var som förväntat: Man åker hem till En full bokhylla och sen följer några timmars skvaller om det vanliga: om Knausgård, om vilka böcker som egentligen är dåliga, om Knausgårds fru, om vilka författarutbildningar som egentligen suger, om vilket program som egentligen är bäst att använda för att planera bokmässan, om var Arga Bibliotekstanten egentligen jobbar, om hur mycket böcker man egentligen måste ta med sig om man ska semestra med sina föräldrar, och sen är jag nästan säker på att de i andra hörnet av bordet talade Knausgård igen.

Sen vinner vårt lag The Great Penguin Bookchase och det var väl i stort sett kvällens behållning för mig, eftersom jag sedan tog fel buss hem och missade Calliopes bokklappsutdelning.

Om ni vill höra någon annans mindre sanningsenliga beskrivning av kvällen är det sannolikt att ni (förutom hos En full bokhylla och Calliope) hittar en sådan på någon av dessa bloggar: Bokomaten, Boktimmen, The Book Pond eller Flickan och böckerna.

Ja, och så lite bilder:

Bokomatens hand som fikar efter de sista resterna:


Veganmuffins (det måste jag testa, för det måste väl vara hemligheten bakom att de ser så här snygga ut):  


Och mitt lags bokhylla. Rätt full, jämfört med de andras, va?





måndag 12 september 2011

En för alla

Ack, aldrig slutar bokälskaren att leka med sina böcker. I den här leken lägger man ihop tre boktitlar och får en helt ny mening. Idén är helt rippad från bloggen Oanade sidor.

De här två lyckades jag få ihop medan jag borstade tänderna i morse:



Kvinnor som tänker för mycket städa Hotell New Hampshire.

(Lägg märke till hur jag fick elegant användning för en gammal hederlig pluralform av verbet här!)


Gentlemen taking chances 60 years later. 


När jag satte samman de här meningarna var min tanke att samtidigt erinra om att idag för precis 90 år sedan var första gången alla myndiga kvinnor (eller ja, dom som fyllt 23 året innan) i Sverige fick rösta i valet till Riksdagens andra kammare. Ser ni temat?

Och så här lite på slutet kan man med anledning av detta kanske ha glädje av att läsa (om) min text om Elin Wägners Pennskaftet – rösträttsboken som filmen Erin Brokowich måste baserat sitt manus på (låt er inte bedras av att filmen handlar om folk som druckit cancerframkallande vatten).

fredag 9 september 2011

Vargar i bokhyllan

Apropå valet mellan Man Booker Prize och Augustpriset som oväntat dök upp i enkäten igår, fick jag en trevlig och efterlängtad postförsändelse igår. Jag har nämligen gått och vunnit något (och det är lite ovanligt, såvida det inte handlar om gossedjur på Liseberg) hos Tekoppen. Det skedde någon gång i somras, och vi har haft lite svårt att synkronisera mina resor med posten så det är först nu jag så att säga har haft tid att ta emot den här tjocka röda boken: Wolf hall av Hilary Mantel – Man Booker Prize-vinnaren 2009.


Jag är hemskt glad för den här boken. Eller mest är jag kanske glad för att jag vann. Lite blandade fina känslor, helt enkelt. Tack Tekoppen :-)

torsdag 8 september 2011

20 sena

Som alla vet ägnar sig bloggare åt att besvara enkäter när de inte hinner skriva om böcker som de läst. Och som alla vet så är i alla fall hälften av samtliga enkäter som cirkulerar på internet påhittade av Enligt O.

Morgonpigg eller nattuggla? 
För tillfället måste jag nog definiera mig som en uggla som aldrig är tillräckligt pigg.

Bibliotek eller bokhandel? 
Det är ju trevligast med bokhandlar, för där slipper man betala böter om man inte lämnar igen böckerna. Å andra sidan gjorde jag tidigt iakttagelsen att det är betydligt mer givande att ägna sig åt lågintensiv spaning på snygga killar som pluggar på bibliotek än i bokhandlar. Vet inte varför snygga killar pluggar så lite i bokhandlar, faktiskt.

Adlibris eller Bokus? 
Nja. Jag är rätt sur på båda just nu faktiskt. Det kräver sina blogginlägg att reda ut varför, så tills dess svarar jag: Bokbörsen!

Ljudbok eller e-bok? 
Jag tvekar lite här. En bok behöver ju uppfylla många kriterier, och jag tycker nog inte att någon av de här läsformerna kammar hem full pott vad gäller dessa basala krav:

  • Möjlighet att läsa i badet, 
  • Möjlighet att göra hundöron, 
  • Möjlighet att göra understrykningar och anteckningar i kanten och sätta postits där det behövs, 
  • Möjlighet att läsa om viktiga avsnitt som alltid råkar utspela sig just när jag somnar, 
  • Möjlighet att individualisera sin bok genom dna-spår (blod, svett, te och tårar),
  • Möjlighet att stå i bokhyllan så man kommer ihåg att man har läst dem. Eller inte läst dem.  

Inbunden eller pocket? 
Jag är inte petig. Boken får gärna vara naken, så länge alla sidorna är i behåll.

Vampyrer eller zombies? 
Min skräckläsning har sista åren begränsat sig till John Ajvide Lindqvist. Så om jag räknat rätt så står det väl ganska lika mellan de här övernaturliga (?) varelserna. Vill dock gärna slå ett slag för varulven, (eftersom jag nu högläser Jag är en varulvsunge av Gunnel Linde) och vildvittran (eftersom jag har högläst Ronja Rövardotter).

Camilla Läckberg eller Jan Guillou? 
Guillou. För att blandningen av patos, självcentrering och möjligheten att fängsla en läsare är så unik.

En i taget eller slalomläsning? 
Slalomläsning. Fast det skulle ju vara mer praktiskt att bara ha med sig en bok i väskan.

Bokmärke eller hundöra? 
Det spelar ingen roll. Jag är bara tacksam varje gång jag inte behöver komma ihåg 87 eller 413 till nästa gång jag ska öppna boken. (För eftersom jag slalomläser så blandar jag alltid ihop siffrorna. Det är ju särskilt irriterande när man har 728 i huvudet – efter Anna Karenina – och sen hoppar man över till en Bamsetidning. Och det är en situation som uppstår oftare än man kan tro i det här hushållet. Eller ja. Kanske inte just 728. Mer 234.)

Chips eller choklad? 
Ja tack, om du ändå ska köpa, så.

Biografier eller memoarer? 
Bio.

Skräck eller chick litt? 
Jag blir mest skrämd när jag läser chick litt. Är det svar på frågan?

Boken eller filmen? 
Både och. När det gäller vissa filmer är jag hemskt glad om jag får avstå från att läsa boken. Men jag blir alltid osäker på om man måste söka särskilt tillstånd för det. Nån som vet?

Twitter eller Facebook? 
Har glömt vad jag heter på Facebook. Det är det för övrigt ingen annan som vet heller. På Twitter heter jag Vixxombocker och har nästan skrivit 8000 tweets. De flesta handlar om att man ska komma ihåg att använda blinkersen när man kör bil, eller om saker som jag inte hunnit göra på jobbet, så följ mig inte, i fall du inte är fullkomligt desperat.

Strindberg eller Heidenstam? 
Det är nån felstavning i frågan. Jag tror det ska stavas L-A-G-E-R-L-Ö-F. Men jag kan tillägga att mina Heidenstamsböcker i skinnband gör sig hemskt bra i bokhyllan. Strindbergsböckerna är betydligt mer sönderlästa.

Kokbok eller bakbok? 
Aha! Perfekt födelsedagstips till sambon!

Te eller kaffe? 
Mjölk. Med te.

Rött eller vitt? 
Jag behöver mer upplysning än så. Alkoholprocenten till exempel? Och finns det öl eller sherry om man skulle föredra det?

Boklördag eller ViLäser? 
Rent krasst så köper jag ViLäser ibland, och läser de delar av Boklördag som hamnar på nätet ibland. Komplementär distribution således.

Man Booker Prize eller Augustpriset? 
Här var jag tvungen att googla prisvinnare och räkna lite. Det visar sig att jag läst betydligt fler Augustprisvinnare, men det beror mest på att jag nästan alltid kastar mig över fackboksklassen. Om man räknar bort dem verkar ställningen vara ganska jämn. (Det här skulle jag faktiskt vilja utreda lite närmare för jag har aldrig i hela mitt liv följt eller intresserad mig för Man Booker Prize, men ändå alltså lyckats läsa rätt många av vinnarna. Hur har de smugit sig på mig? Jag förbereder ett långt blogginlägg fullt med konspirationsteorier.)

måndag 5 september 2011

Living on the edge. Or on a prayer


Vilken spännande dag jag haft!

Först hände det lite såna där saker som väckarklockor, och att jag råkade hälla filmjölk i teet, eftersom jag var lite ovaken trots väckarklocka, och sen cyklade jag till jobbet och blev genomblöt, och sen lade jag minst ett ord i var och en av de nio Wordfeud-matcher jag är inblandad i för närvarande, och sen åt jag lunch (fisk kan jag berätta så här inom parentes, för eftersom det blev en mycket omtwittrad lunch så ska väl mina bloggläsare få veta lika mycket) och sen la jag ett ord till i de flesta Wordfeud-matcherna, och sen vill jag minnas att jag jobbade lite, och sen gick jag till biblioteket. Och här börjar handlingen. 

Där betalade jag mina biblioteksböter som jag på ett strategiskt sätt låtit vara vilande hela sommaren. (Det är ett mycket effektivt tips för alla som vill läsa sig igenom sina olästa böcker i bokhyllan – obetalda böter, inga låneböcker. Jag löste i och för sig problemet med biblioteksavstängningen genom att låna böcker på ett annat bibliotek, men det hör till ett annat blogginlägg.)

Sen fick jag som en oväntad bonus ett nytt bibliotekskort. Tydligen hade mitt kort lyckats avmagnetisera sig under sommaren. Tänk, där har jag lyckligt ovetande gått omkring med ett fullständigt obrukbart bibliotekskort i min plånbok. Ja, jag är glad att jag inte visste om sakernas tillstånd under semestern, för det hade helt kunnat förta glädjen med myggbett och brännmaneter och besök i mörka, danska slottskällare. Nu fick jag emellertid ett nytt kort, och åh, det är en härlig känsla, eller hur? Alla borde skaffa sig nya bibliotekskort då och då. Det är bokälskarens botoxbehandling. 

Och så till sist. Det allra bästa. Jag lånade en ny bok på mitt nya lånekort! Och eftersom jag verkligen behöver lite spänning i min vardag, blev det en med 7-dagarslån! Fatta vad vadslagningsbyråerna kommer slå rekord när alla ska spela på hur höga mina biblioteksböter blir för den boken. Slår vad om att bibliotekarien som hjälpte mig har goda chanser att vinna! 

torsdag 1 september 2011

Som sagt

It is a truth universally acknowledged, that a single woman in possession of a MasterCard, must be in want of another copy of Pride and Prejudice.



An illustrated one.