Jag vill verkligen tacka alla som bidrog till den mycket intensiva diskussionen om kill-baciller och kvotering av vilka bokbloggar man läser under gårdagen. Det finns mycket spännande i kommentarsfältet där (och jag har slått alla rekord i antal kommentarer till ett inlägg!). Även om jag ockuperar kommentarerna mest (och kanske också har lärt mig mest; jag brukar diskutera mig fram till min egen kunskap), så tycker jag att debatten ledde till några viktiga resultat som i alla fall jag gärna vill komma ihåg:
1. En lista på över 25 bloggar med manliga skribenter. Den ska få ett eget inlägg så småningom.
2. Att de flesta som kommenterat tycker att kön är en ganska egal egenskap för hur man väljer vilken bokblogg man läser.
3. Att vi generellt uppskattar varandra i bokbloggosfären (fast de som avundsjukt biter ihop tänderna och knyter handen kring en ihopskrynklad boksida ger sig väl inte tillkänna här, kan man tänka).
4. Och så det sista där min tanke stannar: Att det säkert finns en massa bokbloggare där ute som skulle vilja vara lite mera med. En del av dem är till och med kvinnor. De sitter och tittar på sina läsarsiffror och önskar att de var lite högre, och jämför sina egna inlägg med andra bloggars och funderar över varför den ena har många läsare och kommentarer och den egna blir utan, trots att det inte verkar vara någon större skillnad mellan kvalitet, längd, bloggfrekvens eller vilka böcker som man skriver om.
Kanske är man dessutom blyg, och vågar inte riktigt börja kommentera hos andra, för vad ska man skriva när allt verkar vara så internt och roligt och alla har läst samma böcker som alla andra, och dessutom tre terminer litteraturvetenskap?!
Jag vill tro att alla får plats och att alla kan hitta någon att bokprata med i den stora bokbloggarfamiljen. (Om man vill det alltså; jag är rätt övertygad om att en del bokbloggare bara vill skriva sin blogg, möjligen läsa lite i andras, och inte alls hålla på att kommentera och svara på kommentarer, men då är det rätt lätt att låta bli.) Det finns några knep för att komma in. Mymlan har en fin bloggskola som jag har lärt mig mycket av. Och vet man inte hur man ska kommentera kan man möjligen ha hjälp av mina förslag här. Smicker om att nån har snygg bloggdesign eller god boksmak fungerar alltid! I alla fall på mig.
Om man skriver en bokblogg och vill bli läst, och framför allt hitta någon som tycker om samma böcker som en själv, finns det några specifika knep man kan ta till. Först ska man absolut registrera sig hos Bokbloggar.nu. Jag är mer osäker på hur stor effekt andra portaler (t ex Bloggportalen och Bloggtoppen) har, men det skadar inte att finnas med i deras litteratursektioner också. Jag är listad hos några stycken (de finns just nu ganska långt ner i min högerkolumn), och genom att klicka på dem kan man leta sig fram till instruktioner för hur man registrerar sig.
Det kan också vara bra att registrera sig hos knuff.se, eftersom andra bloggar som är registrerade där då enkelt ser om du länkar till dem. Jag tror jag talar för en stor majoritet av bokbloggare när jag säger att ingen blir ledsen av att ens recension av en viss bok blir länkad till och kommenterad/uppmärksammad hos någon annan som skriver om samma bok. Det är också ett jättebra sätt att bli läst och kunna utbyta tankar kring en bok som minst två har läst.
Andra knep som kan prövas – om man inte tycker det går emot ens syfte med bloggandet – är att försöka skriva om böcker man vet att många har läst. På så sätt skapar man sig en läsekrets som tycker att de har något gemensamt med en, och sen brukar man få läsare – om än inte förståelse – även för sina mer obskyra älsklingsböcker. Rätt vad det är finns där någon som vill tala om det man allra helst vill diskutera.
Ett sätt att få tillfälliga – men sällan återkommande – läsare är att länka till (bok)recensioner och kulturartiklar på hos nättidningarna. Provocerande, dubbeltydiga och roliga bloggrubriker ger också läsare från bokbloggar.nu (om läsarna sedan blir kvar beror på om de känner sig lurade eller skrattar åt skämtet när de väl kommer till din blogg).
Att hoppa på utmaningar, som Tematrion hos Lyran, Bokgeografi hos Enligt O eller alkb:s bokbloggsjerka ger också fler kontakter, eller läsutmaningar som att ge sig på tegelstenar hos Ord och inga visor, eller Skrivande svenskor hos Ett hem utan böcker. Deltagande i pyssel och prassel och pocketskedjor hos till exempel En full bokhylla och En bok om dagen gör också att du får kompisar. Man kan också starta utmaningar, men jag är tveksam till om det får riktigt god effekt om man inte först arbetat upp ett nätverk.
Puh, nu känns det här nästan uttömt, men om någon händelsevis skulle ha fler tips på att få läsare till en bokblogg så fyll gärna på i kommentarsfältet.
Annars tänkte jag att kommentarsfältet kunde användas för att de som vill ha fler eller andra eller nya eller nygamla läsare till sin bokblogg ger sig tillkänna. Jag lovar att sammanställa, uppmärksamma och lyfta fram under den närmaste tiden. (Och skulle nån vara otroligt blyg – jag känner lite särskilt för just dem – går det bra att mejla mig på vixxtoria apsvans gmail punkt com. Om man inte ens vågar det, så får man i så fall förlika sig med att vara oläst.)
22 kommentarer:
verkar definitivt som om du fick med allt, förutom kanske att kommentarer som "hej läs min blogg" inte alls är lika effektiva som en vettig kommentar på blogginlägget så att man blir nyfiken på vem det är som ligger bakom kommentaren och därför klickar sig vidare!
Bokbabbel: Du borde ju definitivt ha koll på vad som krävs, eftersom du är en av dem som bloggat längst i den här bubblan. Men du har rätt. "Hej läs min blogg" är inte den bästa raggrepliken. Fast jag tror att en sliten fras som "Har du lust att kolla in mina etsningar?" skulle kunna funka faktiskt.
Vilket bra inlägg. Önskar att jag hade läst något liknande när jag började blogga för jag minns att jag kände mig ganska utanför och obetydlig i början! Och nu måste Jante i mig tillägga att jag fortfarande inte känner mig särskilt betydelsefull, men jag känner mig i alla fall ganska mycket med i gemenskapen och jag har mina trogna läsare.
Sådär, nu har jag skrivit ett eget inlägg på temat och länkat så att ännu fler hittar hit!
Förresten kan jag som ett exempel på hur viktigt det är att vara med i diskussioner ta upp min andra blogg,http://lillabokhyllan.wordpress.com. Den lever ett väldigt undanskymt liv eftersom jag nästan alltid deltar i debatter som Full bokhylla!
Jag missade helt diskussionen igår. Spännande läsning det där. Jag kan hålla med fullbokhylla att när jag började blogga kände jag mig verkligen liten och obetydlig och att ingen såg mig. Men det är ju inte så konstigt kanske när man är ny. Och jag känner mig inte heller särskilt betydelsefull trots att jag har ett hundratal återkommande läsare varje vecka. För mig är det mycket! Och vill man bli en del av bloggemenskapen är det ju såklart viktigt att ta för sig. Just det där att kommentera hos andra är en viktig del i det. Jag är skitdålig ibland, men får vissa ryck att nu ska jag lämna kommentarer hos de jag kikar in hos.
Sen kan jag säga att medan jag läste inlägget med tillhörande diskussion så fick jag några aha-upplevelser i form av att "jaha, jag visste inte att det där är en manlig bokbloggare!".
För övrigt tycker jag det är kvalificerat skitsnack att hävda att vi är rädda för killbaciller i bokbloggosfären. Det är mig veterligen flera (kvinnliga tror jag) bokbloggare som har efterlyst bokbloggar som drivs av män. Jag håller alltså inte med Lena k-e.
Underbart inlägg och jag ska ta till mig av flera av tipsen. Jag har både en bokblogg och en allmän personlig blogg och jag har ingen aning om hur många som läser mig (har inte riktigt koll på hur man kollar sådant) men jag tror inte att det är så jättemånga. Bokbloggat har jag gjort i lite över ett år,jag får sällan kommentarer och känner mig ofta som en "oriktig bokbloggare" eftersom jag inte får recensionsexemplar, inte läser 100 böcker om året och inte skriver recensioner.
Men.
Jag skriver ju på mitt sätt, jag har varit med i olika pocketbyten (bla hos Enbokomdagen) och på så sätt hittat nya bloggar att läsa samt fått några läsare. I år har jag börjat vara med i olika utmaningar/frågeställningar och jag har bestämt mig för att ta mod till mig och träffa ett stort gäng "riktiga" bokbloggare under bokmässan då det ordnas ett gäng sådana träffar.
Egentligen ska det ju inte spela någon roll hur många läsare man har eller inte, men visst är det kul att veta att någon läser det man skriver :-) I min allmänna personliga blogg hade jag tur, jag åkte snålskjuts på mina kompisar som hade mer etablerade och vällästa bloggar och tack vare dem har jag lyckats få en ganska stor mängd läsare - dessutom vet jag att många av mina vänner/kollegor mm läser den utan att blogga själva.
Oj oj, lång kommentar. Bra inlägg iaf och tack för tipsen!
Superbra inlägg och vilken fantastiskt rolig diskussion igår. Jag gillar hur det tänder till lite i den annars så beskedliiga bokbloggosfären.
Fullbokhylla (vi håller visst på att bonda ordentligt idag, på alla fronter, så där helt apropå): Det där att "vara betydelsefull" är en knepig fråga. När är man det? Känner man att man är det? Och är det vad man vill med sitt bokbloggande?
Om man vill bli och vara betydelsefull så ska man nog använda alla de strategier som jag föreslår, men i kubik. Man ska dessutom kontakta en mängd förlag för att få recex (de flesta som får recex gör så, man blir sällan från början mejlad och erbjuden), hänga på överallt, försöka få bokreklam till sin blogg ordna evenemang, bokcirklar och you name it. Mitt intryck är att de flesta som lyckas riktigt bra med detta är en hel blogg-grupp, men två enskilda bloggare som också jobbat upp bra bloggvarumärken är Enligt O/Lilla O och Lyran – helt själva – genom att hitta varsin nisch, och genom att använda delvis olika strategier.
Vad gäller mitt eget bloggande så är jag på riktigt väldigt väldigt ego. Jag vill ha folk att diskutera böcker med, och eftersom jag är ganska bred vad gäller genrer så passar det mig utmärkt att kasta ut nät åt alla olika håll. Jag är sååååååå glad för varenda kommentar jag får. På riktigt. Jag blir inte blasé - jag vill prata om det jag skriver om, och jag är fortfarande så förundrad och förtjust över de återkommande kära bokbloggarna som jag stiftat bekantskap med. Mitt övriga sociala liv är för tillfället inte riktigt vad jag skulle önska att det var, så det här är verkligen ett sätt att umgås för mig just nu. Sedan har bloggandet efter hand även blivit en lekstuga, där jag får utlopp för min kreativitet i de inlägg jag skriver.
Fullbokhylla (igen): Ja, det stämmer nog att din lilla bokhylla inte syns så mycket. Jag hamnar nog där mest när du kommenterat just som "lilla".
Titti: Jag har (på riktigt och ärligt) hellre få bloggläsare som ger roliga och relevanta och uppskattande kommentarer, än många som aldrig kommenterar. Jag är just nu så lyckligt lottad att jag faktiskt har _många_ som både läser OCH ger roliga och relevanta och uppskattande kommentarer. Och jag hittar ju långsamt till dem som börjar kommentera här, även om det ibland tar ett tag innan jag kommer ihåg att gå till just den bloggen på min runda. Jag är jätteglad att jag hittat dig till exempel (och din fina blogg borde ju massvis läsa – nu när du satsar på att skriva och skrivandet också så borde det finnas en hel wannabe-författar-blogg-community som du ska hitta en plats i också!!).
Miss E: Roligt om tipsen hjälper någon. Jag har läst mig till dem, och använt många av dem själv, eller sett dem användas, och lovar att de funkar riktigt bra. Angående recensionsex så har de flesta som får sådana regelbundet frågat efter dem. Gör det du också, om det är några böcker du gärna vill ha! (Jag är själv ingen recensionsex-frågare, men du kan säkert få tips från många andra.)
Och jag håller med om att visst vill man känna att man blir läst. Annars hade man lika gärna kunnat spara sina inlägg på hårddisken :-)
Jag tror inte jag besökt din blogg tidigare, men ska ta en ordentlig tur.
Johanna: Ja, visst är det underbart med såna här stora diskussioner :-D (Det tar sån jäkla tid att administrera dem bara, därför försöker jag mest ge mig in i dem på andra bloggar, men när nu Lena K E kastade mig in i leken, så hade jag ju inte mycket val, haha).
Väldigt fina tips - jag hoppas att många många fler kommer in i bokbloggsvärlden. Det är en väldigt trevlig värld, tycker jag. Jag har själv inte varit med så himla länge (även om tiden går fortare än man vill tro). Min värld in i bokbloggorsfären ska jag skriva om vid tillfälle- kanske är den inte alltför originell men i alla fall... och jag är ju dessutom en tant... :-) (dock utan rågummiskor och hatt).
Hej Titti!
Det var bara, bara, bara på -misslyckat tydligen -skoj som jag drog till med ordet "killbaciller".
Det är ju ett småbarnsord, fast jag tror knappast att jag använde ordet ens som 5-åring.
Det var när jag inte förstod (sedan dess har jag fått förklaringar,tack!) varför inte fler läste Bernurs blogg som jag försökte skämta.
För mig spelar det inte någon som helst roll vilket kön (eller hårfärg eller...) den har som skriver en bra blogg.
lena k e
Du är verkligen helt fantastiskt bra på att få igång debatt! Håller på med några rader hos mig också. Länkar hit sedan!
Det där med "bra blogg" är ju så individuellt? om man tittar på de som var nominerade till veckorevyns bloggawards (inte en enda bokbloggare märkligt nog? Är inte det orättvist va?) så är det ytterst få av de bloggarna jag hade nått intresse av att läsa men uppenbarligen läser många och gillar. Innebär det att jag är en dålig läsare?
Man blir lätt lite fartblind av besöksstatistiken men jag har från början bestämt mig att min blogg i första hand är en skrivövning för mig. Att publicera istället för att bara spara på hårddisken blir en sporre för att hålla igång och att någon faktiskt vill läsa gör mig glad men fungerar också som en sporre till att försöka utveckla skrivandet och få till regelbundna inlägg.
Jag har också skrivit ett inlägg, dels för att länka till en massa killar, dels för att skicka mina läsare hit. Du skriver som vanligt kanonbra Vixxan.
Trots att jag har relativt många besökare, får en hel del kommentarer och många recex känner jag mig lätt lite underlägsen - för jag har ingen som helst utbildning inom det litterära området.
Jag hade dock en ganska ovanlig möjlighet att få besökare initialt, jag drev redan en välbesökt hemsida som genererade besökare även till bloggen.
Jag tänker definitivt använda mig av dina tips och tricks. Vill verkligen vara en del av er värld och att ni ska hitta mig.
Att få dina kommentarer häromdagen gjorde mig verkligen glad, Vixxtoria,
Jag tänker definitivt använda mig av dina tips och tricks. Vill verkligen vara en del av er värld och att ni ska hitta mig.
Att få dina kommentarer häromdagen gjorde mig verkligen glad, Vixxtoria,
Eftersom det här om hur identiteten hos den som skriver påverkar vår läsning (eller icke-läsning) verkligen är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, var jag tvungen att skriva av mig lite: http://ochsolenharsingang.wordpress.com/2010/09/17/get-me-the-author-dead-or-alive/
Det här är en väldigt intressant och rolig diskussion, som jag följer lite vid sidan av. Det verkar så lockande att bara kasta sig in i bokbloggsbubblan, läsa runt och kommentera hejvilt, länka och skriva inlägg i tät följd. Om jag hade ett par extra dygn i veckan och en dubbelgångare som skötte valda delar av mitt liv.:-)
Ingrid: Kan man vara tant utan hatt? ;-)
Jag skulle vara väldigt intresserad av din väg in i bloggosfären. Snälla, berätta!
Lena KE: Säga vad man vill, men det har i alla fall dykt upp bloggtips av alla slag i den här debatten. Men nästa vecka tycker jag definitivt att vi försöker sortera om dem baserat på hårlängd!
O: Tack. Väntar på vad du ska skriva. :-)
Marias bokliv: Bra poänger. Bokbloggarna är ju ett litet skikt i en stor bloggvärld (men jag håller med om att det vore roligt om någon blogg var med som balans till de andra nischerna. Bokhora, eller nån författarblogg som Camilla Läckbergs åtminstone...?).
Jag tycker det är spännande med besöksstatistik för att se varifrån folk kommer, men det skulle betyda lite, om folk inte också lämnade avtryck hos mig. Du har värmt mig med många kommentarer de senaste månaderna! :-) (Och jag har inte återgäldat ens hälften av dem, tror jag.)
Lyran: Tack!
Du och din fina blogg har varit (och är fortfarande visar min besöksstatistik) en jätteviktig språngbräda för mig och min blogg. Tematrion har varit ovärderlig, och är fortfarande den utmaning som jag oftast deltar i (jag är ju inte någon stor utmaningsdeltagare).
Men det där du säger med "underlägsenhet" för att man inte är litterärt utbildad är ju en väldigt viktig punkt. Det finns bloggskikt som beror både på hur man angriper ett ämne och vilka böcker man läser (och där är möjligen din ambition att läsa högklassiga böcker, ofta Nobelpristagare, utan att ha en fil kand i litteraturvetenskap lite ovanlig), men jag måste säga att det är så skönt befriande att ofta läsa hur du skriver om böcker utan femtiotolv hänvisningar till hur den brukar tolkas. Jag är nog inte ensam om att tycka det (och skulle jag gissa, så är du en viktig brygga mellan finlitteratur och läsaren-på-gatan).
Tidningssida: Använd alla tips och tricks du vill. Må du segla högt upp på blogghimlen. Och jag tyckte mycket om den lilla utflykt jag gjorde på din blogg, så jag kommer säkert tillbaka!
Sanna: Tänk hur lätt det är att associera det mesta till det som ligger en vamt om hjärtat ;-)
Jag har redan varit och skrivit en roman hos dig – mycket intressanta synpunkter!
L: Åh, jag önskar också att du hade en dubbelgångare så att du kunde hänga i bokbloggsvärlden lite mer! Eller så önskar jag att jag hade ett liv där jag inte satt framför datorn nästan jämt, och bodde lite närmare dig, för då skulle vi ha trevligt över en flaska vin. Eller äppeljuice eller vad vi nu tycker om att dricka. :-)
Lena k e: Tack för klargörandet. kommunikation mellan människor som befinner sig i varsin ände av sajberspejs kan någonstans på vägen till varandra liksom krångla till det lite. Vilket det uppenbarligen gjorde här. Hur som, du har i alla fall lyckats skapa en debatt och det finns väl inget mer uppfriskande...
Vixxtoria, tack för den romanen! :)
Haha, jag inser nu att det var en aning långsökt, men jag tänkte fortfarande på manliga bokbloggare-diskussionen, där det handlade rätt mycket om ifall man läste/uppskattade mansbloggarna mindre just pga att de var skrivna av män. Det kunde jag kanske förtydligat innan jag länkade loss ;) Ska tänka på det till nästa gång!
Skicka en kommentar