Hur rätt kan det bli?

Jag var alldeles nyss inne och – hrmpf – försökte förnya några förfallna bibliotekslån (lite närmare sanningen är att jag funderade över hur jag skulle bära mig åt för att hacka biblioteksservern för att ändra datuminställningen så att mina lån inte var försenade och att jag därmed skulle kunna förlänga dem). Hur som helst, så hittade jag en länk till något som kallas Bookdesire (som var helt okänt för mig), och som frestade med att ge mig boktips. Nu brukar jag inte vara ute efter sådana i första hand, eftersom böcker och boktips har en tendens att liksom välla över mig ändå, men jag tänkte att jag kunde ta reda på vad det var för söktjänst. Jag förväntade mig inte att bli särskilt imponerad.

Men vet ni – jag hittade en väldigt rolig sida. Här kan man exempelvis specificera om man vill ha en bok som är gammal eller nyutkommen, om den ska vara lång eller kort, lätt- eller svårläst, och innehålla mycket eller ingen kärlek. Vid varje inställning man förändrar dyker det upp ett antal förslag på böcker som passar in på beskrivningen. Efter att ha lekt en stund med parametrarna fick jag upp en lista på 10 böcker varav jag läst nio stycken. Åtta av de lästa tycker jag är väldigt bra (den nionde är Don Quijote som jag av lite olika skäl inte tycker om. Och inte heller har läst ut). Men åtta av tio böcker som jag gillade var ju inte så dåligt inprickat av den här söktjänsten.

Det finns dock en poäng kvar: den tionde boken som jag inte hade läst!  Sannolikheten att jag ska tycka om den när den nu dykt upp i det här sällskapet är ju ganska hög. Boken är Falskmyntarna av André Gide. Den borde vara en ganska gammal bok, inte så våldsam, lite humoristisk, och inte särskilt lång. Den torde räknas som svårläst, och lär varken vara alltför realistisk eller fantastisk. Dessutom ska den innehålla mycket kärlek och i princip helt utspela sig i stadsmiljö. Nån annan som blir sugen? Eller nån som har läst och rekommenderar?

För övrigt kommer jag aldrig mer imponeras en sekund över bibliotekarier som ger boktips. Aldrig mer! Hörde ni det?

(Boken presenterades i sällskap av Den allvarsamma leken, Idioten, Räddaren i nöden. Älskaren (av Duras), Candide, Dorian Greys porträtt och Gunbritt Sundströms För Lydia, och Chefen Fru Ingeborg.)

Dom här tänker jag inte läsa!

Livet är för kort för att hinna läsa alla böcker. Dom här två har jag prövat, men jag kommer inte igenom. Jag tänker inte läsa dem. Övertyga mig om motsatsen, den som kan!

Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.