Jag tycker om att prata om böcker. Jag vräker boktips över folk bara jag ser dem läsa på bussen, gå in i en bokhandel eller säga något om att de hört talas om att en viss bok ska bli film. Jag jobbar på att hålla munnen stängd i såna här lägen, men om man gör det kan man ju missa en diskussion om läsandet, och varför riskera det?
Jag har flera gånger fått förfrågningar och själv funderat över att gå med i någon bokcirkel, men det har aldrig blivit så. Till skillnad från så många andra projekt i livet har det inte varit ett som bara runnit ut i sanden, eller något som skrivits upp på den mer eller mindre i sinnevärlden existerande att göra-listan. Det har i stället varit något jag aktivt valt bort. Inte för att jag inte vill diskutera (som sagt), eller få boktips (eller hrm, ja, då helst ge boktips), utan det är det där med tiden. Och lusten.
Det är nog mest det där med lusten. Bara tanken på att jag måste ha läst Svinalängorna eller Bitterfittan till ett visst datum får mig att undvika böckerna. Och om jag till nöds ändå skulle ta mig igenom dem, skulle det vara av plikt. Jag skulle antagligen anteckna i marginalen och stoppa i färgade post-it-lappar för att hitta rätt ställen. Vika hundöron och googla efter recensioner, författarbiografier och eventuella filmoptioner.
Jag tycker inte om att läsa av krav. Jag gör det så mycket ändå (mitt jobb är kantat av avhandlingar och artiklar som inte är det minsta möjligt att välja bort). Jag tycker om att låta tanken löpa fritt. Jag tycker om att lägga ifrån mig en bok när tiden ännu inte är mogen för den. Jag tycker inte om att läsa i flock därför att alla andra läser Gomorra i år. Och jag tycker (som denna bloggs motto anger) inte om att läsa ut böcker jag inte tycker om.
Det negativa med det här är förstås att det sällan står någon annan läsare bredvid mig färdig att diskutera just den boken jag har huvudet fullt av.
Det positiva är att jag har ett område i livet som är befriande tomt från krav. Ja, det skulle vara bibliotekskraven då.
P.S. Eftersom jag inte har haft några krav på mig har jag förstås läst både Bitterfittan och Svinalängorna.
Svinalängorna är förresten aktuell snart igen, eftersom den senare i år börjar filmatiseras med Pernilla August som regissör.
Men Gomorra lockar mig inte alls. Morr!
