Om fler nördar

Medan jag på allvar överväger att starta bloggen Om radioprogram jag hunnit lyssna på, så vill jag gärna ge ett litet radiotips till alla de som blev så intresserade av Jalakas bok Nördsyndromet som jag skrev om härom veckan. Vetenskapsradion sände nämligen igår ett väldigt intressant program om flickor med diagnoser ur det autistiska spektrumet, och hur vanligt det är att de får fel diagnoser, eller ingen diagnos alls, bland annat därför att flickors symptom på exempelvis Asbergers syndrom eller högfunktionell autism ser annorlunda ut än pojkars, och bland annat därför att man inte i första hand tänker att en flickas problem beror på autismspektrumstörningar. Det är alltså en mycket intressant intervju med barnpyskiatern Svenny Kopp med anledning av hennes avhandling i ämnet. 

Lite googlande visar att även Svenska Dagbladet skrev om saken för ett par år sedan, och intervjuade då Kopp. 

Kalenderbitare

En annan faktabok som jag plöjt igenom under veckans faktafrossa handlar om nördar. Ni vet såna där som kan de trehundra första siffrorna i pi, när vi andra nöjer oss med 3,14, och som inte svarar alls eller möjligen yxskaft om du säger goddag till dem. De där killarna (för till 80 % är det killar) som ständigt undviker ögonkontakt, och som hellre umgås med en dator än med dig.

Journalisten Inger Jalakas, som har en son med Aspergers syndrom (AS) har skrivit boken Nördsyndromet. Allt du behöver veta om Aspergers Syndrom, och den är så oerhört välskriven, lättbegriplig och med en alldeles utsökt balansgång mellan de enskilda exemplen och de generella fakta som presenteras att det är en fröjd att läsa. Trots att Jalakas har sina egna erfarenheter, så är detta inte i närheten av en BOATS-historia. Man behöver inte snyfta nånstans. Man behöver inte ens bli arg på oförstående lärare, försäkringskassor, politiker och medmänniskor i allmänhet. Och man behöver definitivt inte tycka synd om några stackars "aspies".

I stället är det här en bok som både lyckas beskriva vad man idag vet om Aspergers syndrom (som faktiskt som diagnos inte är mycket äldre än 20 år), och vad man med relativt enkla medel kan göra för att underlätta för personer med syndromet att leva i samhället. Många gånger är det mycket begåvade personer, som kan allt om sitt specialintresse, men som måste träna upp sociala färdigheter som andra har lärt sig utan att de tänkt på det. Småprat vid fikabordet. Handla i affären. Att folk menar "Stäng dörren!" när de till synes frågar "Kan du stänga dörren?". Dammsuga. Duscha och byta kläder.

Jag blir både fascinerad och imponerad av företaget Left is Right som har som affärsidé att endast anställa personer med Aspergers syndrom. En succé och en win–win-lösning för alla. Personer med AS får ett alldeles riktigt arbete, som till exempel består i programmering eller korrekturläsning – uppgifter som kräver noggrannhet, tålamod och repetion och som passar AS-personer perfekt, förutsatt att de är intresserade av just dessa områden. (Åh, jag bara älskar anekdoten från en anställningsintervju till Left is Right; rekryteraren intervjuar en sökande och får reda på att han senaste veckan läst Dostojevskijs samlade verk, men irriterat sig mycket på alla slarvfel i boken. Rekryteraren inser genast att han har hittat någon som är perfekt som korrekturläsare!)

Dustin Hoffmans Rainman får räknas som ett specialfall av Aspergers – syndromet måste ses som en del av ett brett spektra av autism, och jag tänker inte ens börja gå in på alla varianter och kombinationer här, men det är en hel del bokstäver inblandade (varav ADHD, ADD och DAMP nog är några du känner igen). I bifogat filmklipp får vi bland annat uppleva hur det kan vara när någon memorerar hela telefonkatalogen:




Nördsyndromet ingår just nu i Adlibris bokrea. För 39 kronor får den dig säkert att förstå någon i din omgivning du alltid retat dig på. Slå till!