Inne och ute

Jag fortsätter att gå igenom frågor och svar. Det innebär så klart att ni läsa om en massa bra böcker. Ja, oftast – just nu kommer det bland annat handla om barnboksserier som blivit film och böcker som ska bort.

Först ut således de rätta svaren till  melodikryssfrågorna.

Fråga 10

Monica Zetterlund spelade styvmor i tv-serien baserad på Katarina Taikons självbiografiska böcker om den romska flickan Katitzi. Janne Loffe Karlsson spelade således Katitizis pappa. Rätt svar på frågan är därmed Rosa, Katitzis 12-åriga syster, som tog hand om det mesta arbetet i den familjen, medan Monica Zetterlunds rollfigur mest gnällde och var elak. Det minns Jenny B, och det får hon poäng för. Enligt O tar två poäng på att nämna namnen Taikon och Katitzi. Det finns också en syster mellan Katitzi och Rosa, nämligen Lena, och det visste En full bokhylla. Hon bidrar också med författarens förnamn: Katarina, och att hennes riktiga storasyster också heter Rosa. Sammanlagt blir det 3 poäng. [Stycket är lätt redigerat]

Som torde framgå vid det här laget så kan man få poäng för lite all möjlig information som man bidrar med.


Fråga 11

Den här var det länge många som gick bet på. Inte använde nån imdb.com heller – jag kan tipsa om den filmsajten (ovärderlig när man ser på tv och inte kan komma på varifrån man känner igen en skådespelare). Jan Malmsjö spelade ju Patron Sylvester, alltså morfar till ingen mindre än Kulla-Gulla i den katastrofala tv-serien från 80-talet. (Ja, lite glad är jag nog att den serien fallit i glömska, även om det inte var länge sen jag såg att den givits ut på dvd.). Gullas barndomsvän hette Lotta. De lärde känna varandra redan på barnhemmet, men skildes åt när Gulla kom till Hermanssons på Blomgården. Senare träffas de igen, men då är Gulla vorden en fin fröken, och Lotta arbetar på ett gästgiveri där Gulla stannar (på väg till skolan i Hasseltuna, tror jag). Lotta kommer så småningom till Höje i stället.

Poängen tas av En full bokhylla som gissar på Lotta. Den fullständiga informationen ger i stället Margareta (utan blogg, förmodar jag) här. Tack för det!

Fråga 12

Beppe Wolgers spelar trädgårdsmästaren Gudmarson i filmatiseringen av Maria Gripes böcker om Hugo och Josefin (det finns tre böcker: Josefin, Hugo och Josefin och Hugo). Josefin tycker att Gudmarson precis liknar hennes föreställning om Gud. Egentligen heter Josefin Anna Grå, men det är ett namn som hon ännu inte tycker att hon vuxit i. Hon har skrivit namnet i en skokartong och ställt in den i garderoben, vill jag minnas. I stället kallar hon sig för Josefin.

Enligt O gissar sig fram till Anna, men spånar vidare och kommer på både att det handlar om Hugo och Josefin och att Anna heter Grå i efternamn. 3 poäng där. Full bokhylla vet att Beppe spelar trädgårdsmästare och ser ut som Josefins bild av Gud. Två poäng, varsågod. En bok om dagen får stilpoäng för att hon tycker att Vixxtoria är ett vackert namn. Senare under kvällen drämmer Enligt O till på sista poängen med att slå fast att det är Maria Gripe som skrivit boken.

Hjälp mig välja bort

Bonusfrågan om vilken bok jag ska läsa fick en intressant utdelning. Jens Lapidus bok har jag till exempel läst 131 sidor i. Den höll jag faktiskt på med redan när jag började bokblogga. Jag har läst lite för mycket för att förmå mig att lägga ifrån mig den, men jag lockas inte av att fortsätta. Jag har därmed gett alla som föreslagit mig att ge upp den en poäng: Snowflake, Lyran, Ooof bok, Jenny B, En bok om dagen.

Snowflakes förslag att läsa den och fundera över varför alla tycker den är så bra är emellertid lite lockande. Boken har liksom blivit en symbol både för att jag började bokblogga, och för de där böckerna som livet är för kort för att läsa. En poäng för bloggförslag.

Har verkligen ingen hört talas om Kylie Fitzpatricks bok, förresten? Jag kan inte begripa varför jag har köpt på mig den. Jag hade fått för mig att den skulle vara ungefär som Sarah Waters Kyssa sammet, och har ingen aning om varför jag trodde det. Kanske för att den utspelar sig i London på 1800-talet, enligt de första 10 sidorna som jag läst så där åtta gånger. Jag hade hoppats på lite inspiration som fick mig att komma längre in i boken. Den verkar inte vara sämre än mycket annat, nämligen.


Gissa vad jag redan valt bort!

Och så över till Vem ska bort? Den självklara anledningen till att något ska bort här är att jag inte har läst det. Således är detta rätt svar. Jag skrattar dock högt åt allas motiveringar och kategoriseringar av böckerna.

Tidningen Vi ska bort, eftersom jag inte läst den. Bildbevis (?) finns här. Vi i villa och Råd och rön läser jag. Jag vill gärna understryka att jag inte tycker Vi är en dålig tidning. Den blir liggande i väldigt gott sällskap. Petter får poäng för rätt tidning. Enligt O för rätt anledning.

Anna Karenina ska bort, för det vet ju alla att jag inte läst den. Än. De andra två har jag läst, Mästaren och Margarita till och med två gånger, och det blir nog en tredje gång innan jag dör, hoppas jag. En full bokhylla tar två poäng med både rätt bok och rätt anledning. En bok om dagen får poäng för att hon lärt sig hur gissningen i den här Vem ska bort-leken ska gå till av mig, även om hon gissar fel.

Moskitkusten ska bort, för den har jag inte läst. Lyran får de båda poängen. Hon påstår också (möjligen riktigt) att ingen har läst Moskitkusten. En gallup i mitt hushåll visar att hon har rätt. Den blev i alla fall film 1986, med bland andra Helen Mirren, och det var därför jag köpte den på Frälsningsarmén typ 1994. Wernströms bok De hemligas ö, ska absolut inte bort, utan tvärtom – den borde fler läsa (om), och den borde dessutom filmatiseras, Petter får poäng för att han tar upp det.

Petter lyckas dessutom ta hem 10 ytterligare poäng, eftersom han låter bloggens födelsedag bli en av hans åtta länkar denna lördag. (Detta kan dock vara en förolämpning som jag inte förstår.)

Poängsammanställning så här långt

Och en sammanfattning av poängställningen så här långt:
(Du är välkommen att hojta till om du tycker att jag glömt dig, eller fått ihop siffrorna fel. Det har varit krångligt det här. Det är dock endast den som svarat rätt först som får poäng.)

Petter: 12 p

Joanna 11 p

Enligt O: 11 p

En full bokhylla: 8 p

En bok om dagen: 7 p

Snowflake: 6 p

Lyran: 6 p

JennyB: 3 p
Ooof bok: 3 p
Mariasbokliv: 3 p
Margareta: 2 p
Bokomaten: 2 p
Ingrids hund: 1 p

Varför, o varför?

Det börjar bli dags för en extrafråga.

12.5 De här tre böckerna har legat vansinnigt länge på mitt nattduksbord. Motivera varför jag ska läsa någon (eller alla) av dem. Eller övertyga mig om att det inte är mödan värt.

Och gårdagens nyheter

Igår släpptes listan på årets sommarpratare. Booky Darling talar om vilka författare hon ska lyssna på. Snowflakegör sin lista. Det finns med all säkerhet fler som jag missat. Själv vill jag inte missa P-O Enquist och Peter Englund. Men inte finns det något särskilt skäl att sätta kryss i almanackan för detta, eller att (åh, ljuva nostalgi) sätta upp listan med sommarpratarna på kylskåpet. 

Av en tillfällighet blev det så att jag just igår lyssnade  klart på förra årets sommarpratare i min iPod. Det är det som är bra och dåligt med den nya tidens teknik. Det finns inte några radiotider att passa. Eller jo, om man vill lyssna på musiken som hör till programmet behöver man antingen lyssna direkt, eller via nätet inom 30 dagar. Men är man mest intresserad av pratet kan man ladda ner podsändingen och lyssna när som helst. Sommarpratarnas låtlista ligger kvar på nätet, om man vill komplettera. 

Jag lyssnar inte på allt. Jag väljer ut dem jag är intresserad av, och sen tar jag några till, för att utmana mig själv. Bland 2008 års sommarpratande författare fanns bland andra Martina Lowden, Åsa Nilsonne, Fredrik Lindström, Lena Andersson, Björn Ranelid och Jens Lapidus. Lowden orkade jag inte lyssna klart på. Andersson gav många insikter i sitt författande, sitt förhållningssätt till orden. Nilsonne berättade fascinerande om sin tvåspråkiga barndom, och sin andra kontinent Afrika. Lindström, Ranelid och Lapidus har jag inte ens försökt lyssnat på. Det är det som är bra med podradiosändningar också. När programmen sänds endast på radion har man inget val, då får man lyssna på det som bjuds. När man kan välja kan man stänga av liveradion om den inte passar, och sätta på något gammalt radioprogram som man hellre lyssnar på. (Eller så kan man läsa, men det handlar inte det här inlägget om).

Några bonustips, som inte handlar om författare:

• 2008 års oväntade snyftare: David Batra och Michael Segerström. Båda beskriver den svåra, och inte självklara vägen fram till att de blev föräldrar. Jag blev inte bara tårögd, jag storbölade.  
• 2008 års oväntade allvar: Mia och Klara. 
• 2008 års "jag hade ingen aning om vem det var, men oj vad positivt överaskad jag blev": Annika Norlin. Jag klickade genast iväg och köpte alla hennes skivor!

Via podsändningarna kan man också ladda ner bonusmaterial. Oftast består detta av en kort intervju med sommarprataren (Kajsa Bergqvist visar oss sitt växthus), eller någon historia, som blivit bortklippt ur det ordinarie sommarprogrammet. Men Pernilla August bonusprogram är ett helt annat radioprogram. 

Sommars hemsida har förutom klipp från gårdagens presskonferens (inklusive webbteveintervjuer!) ett rikt arkiv från tidigare sommarsändningar. För min del är det ett starkt alternativ till ljudboken i sommar.  

Läs även andra bloggares åsikter om Radio, Författare, Sommar-program, Martina Lowden, Åsa Nilsonne, Lena Andersson, Fredrik Lindström, Jens Lapidus, Björn Ranelid, David Batra, Michael Segerström, Mia Skäringar, Klara Zimmergren, Annika Norlin, Kajsa Bergqvist, Pernilla August

Läslust och inte

Jag mår inte bra när jag inte läser. Under få, och ganska korta perioder i mitt liv, då jag inte haft möjlighet att läsa, eller på grund av någon slags tanke om att spara tid fått för mig att jag inte skulle läsa, har jag snabbt upptäckt att läsning tillhör mina grundläggande behov. I samma kategori som att sova, att äta, att tvätta sig och att gå på toaletten. Den stora fördelen med att läsa är att man kan göra det samtidigt som en del andra livsnödvändigheter. I alla fall samtidigt som man äter eller sitter på toa. Men det har ofta irriterat mig att det är så jäkla svårt att läsa samtidigt som man duschar. Hur mycket man än utnyttjar möjligheten till att läsa i badet (och tro mig, jag hör till dem som utnyttjar den här möjligheten så ofta som möjligt om man bara har tillgång till ett badkar), så är det svårt att läsa samtidigt som man tvättar håret. 

Trots att jag levt en stor del av mitt liv med näsan i en bok kommer då och då perioder då läslusten inte finns där riktigt. Under hela april har jag läst på en enda bok (David Lagerkrantz' Syndafallet i Wilmslow), och under mars gick det också jäkligt trögt, med endast 2-3 böcker lästa. Jag har förutom detta ett tio-tal böcker som jag kommit in minst en tredjedel i, och som jag skulle beskriva som att jag läser aktivt, men det verkar stå till. Flera av dessa böcker är högt rejtade på bästsäljarlistor, av kritiker, och det är böcker som jag normalt skulle ha läst ut på 2-3 dagar (ja, snabbare än så går det inte när man ska heltidsarbeta också). Böcker som MajGull Axelssons Is och vatten, vatten och is, Snabba cash av Jens Lapidus, och någon av Karin Alvtegens alla böcker som börjar på S. 

Men läser man av lust så läser man av lust. Då får man göra något annat om lusten tillfälligt sviker. Just nu spelar jag Age of Empire. Jag är en spanjor som invaderar Nya Världen med mina ridande missionärer. Jag vet inte om jag skulle jämställa datorspelande med läsande, men båda aktiviteterna konkurrerar om samma del av en småbarnsförälders tid. Det är lättare att somna ifrån när man läser. På gott och ont. Och det är svårt (men inte helt omöjligt) att spela datorspel medan man sitter på toaletten.