Typ casting

Jag bloggar med lillfingernaglarna den här veckan, så i stället för att erbjuda mina långa och vindlande tankar om Johan Klings Människor helt utan betydelse eller min insiktsfulla analys av Dan Browns The Lost Symbol (ni kan få välja, förresten – vilken av dessa två ska jag först lägga krut på? Jag har mycket spännande att säga om båda, men hinner nog inte fördjupa mig i mer än en analys under helgen), så passar jag på att följa upp min stora spaning om hur skådespelare återanvänds när filmbranschen ska illustrera det svenska deckarundret.

Idag läser jag nämligen att den breda allmänheten (dvs de som är för unga eller oironiska för att varken tänka på Grannar eller Sundbyberg) snart kommer att förknippa Peter Dalle med kommissarie Ewert Grens – en uppfinning signerad  Roslund och Hellström. Dalle är en outsider i de här sammanhangen, för vad gäller filmatiseringar av svenska detektivromaner har han tidigare endast förekommit i Lasse-Majas detektivbyrå. Det är således en snabb och oväntad karriär att utan att behövt figurera som misstänkt, den kvinnliga polisens äkta make eller huvudrollsinnehavarens bästa kompis (som typ är en försupen och frånskild advokat) avancera till huvudrollen. Grattis Peter!

Som vanligt betonas att just den här deckarserien kommer att skilja sig från alla övriga. Må så vara, men gäsp...!