En alldeles egen chokladkartong

Min hemliga bokvän kan sannerligen läsa. Hon har snokat runt här och tänkt till ordentligt upptäckte jag igår när jag äntligen fick min spännande gröna påse i brevlådan. Bland bokvalen har hon (för jag tror att det är en hon, och om du blir förnärmad av detta får du försöka föreställa dig hur det är att vara kvinna, och ständigt innefattas i ordet "man") tagit fasta på de länder jag helst besöker på semestern, och gett mig en engelsk deckare (Rennie Arths Mörkrets flod), och Sarah Dunants bok I kurtisanens sällskap, som utspelar sig i Italien, mitt andra favoritland. Spännande! Jag har läst Dunants Venus födelse, och tyckte om den, så jag läser gärna en bok till. Och Arth brukar ju skriva godkända deckare, så vi får se om denna lyckas väcka mig ur deckartröttheten. Och som om inte detta räckte har hon observerat att jag har en 2-åring, och jag tror att den tredje boken om grisarna Vill och Vill inte är menad för henne. (Eller så är det för att den ömma modern ska kunna njuta av två-årstrots också när telningen har somnat.) Tack så hemskt, hemskt mycket för dessa presenter! 

Nu skulle det förstås inte vara så lyxigt om inte också några kringtillbehör förgyllde det hela. En påse iste (mycket observant), och gröna (!!!!) vackra doftljus (som jag inte vet om jag ska titta på eller tända), och en liten fläkt som kommer väl till pass under varma sommardagar (har jag verkligen skrivit hur mycket jag avskyr värme?), kanske i tältet? Två påsar salt och surt godis (just nu käkar jag det salta, men efter lunch blir det lite surt också, tror jag). 

Och så det bästa av allt: en alldeles egen chokladkartong. Det är faktiskt det jag blev gladast över.  (Ja, jag vet att det här är en bokblogg.) Undrar var jag ska gömma den för att få ha den ifred. Sambons socklåda, kanske, där lär han ju inte titta.

Det var ett paket fullt med överraskningar. Och i en grön påse, det kan inte bli så mycket bättre för mig. Tack ska du ha! 

Nu ska jag snoka runt lite grann, men om du vill får du gärna ge mig en liten hint om vem du är :-) 

(Klicka på bilden nedan, så syns det mycket bättre. Men låt bli att tjuväta mina chokladhjärtan!)

Och så ett stort tack till En bok om dagen, som ordnat alltihop!

Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg. 

Ett litet grönt paket, förutan snören

Nu är den skickad. Den tjocka gröna påsen. Hoppas den kommer fram och blir en trevlig midsommarpresent!

Konsumentupplysning

Just nu provsmakar jag snacksen jag ska skicka till min hemliga bokkompis. Hon äter inte godis, så jag har köpt lite olika nötblandningar. Den här är inte så dum, faktiskt.

Till min hemliga bokvän

Om du inte är min hemliga bokvän är det här inlägget kanske inte så intressant för dig. Jag skrev massor med långa inlägg igår – gå dit och läs i stället!

Så, min bästa hemliga bokvän, nu har jag försökt göra något vettigt av så många av svaren som möjligt från En bok om dagens frågor inför Sommarpåse Lyx. Riktigt allt blev inte kategoriserat under Sommarpåse-etiketten, så du kanske ska läsa igenom det jag skrivit de senaste dagarna. Du kanske har märkt min ovilja att utan omsvep avslöja saker om mig själv? Det märks i det här inlägget också. Idag har jag en hemskt massa jobb att göra, så jag har inte tid att klura ut långa inlägg där jag petar in information på en eller ett par frågor, så det här är helt enkelt en sammanfattning av det som är återstår att besvara. 

Alltså: En del frågor i enkäten kan man hitta något sånär svar på i äldre inlägg. Den här länken borde säga dig något om min filmsmak (även om det inte riktigt är det som är i fokus). Här och här finns lite mer om film. Jag skriver om ljudböcker här, och presenter här och här. Och så tre helt hårda fakta rakt upp och ner. Jag använder mycket sällan smycken, även om jag tycker att det finns en del som är väldigt vackra. Och jag är otalt opysslig själv, vilket nog är orsaken till att jag uppskattar ett gott hantverk när jag ser det! Och jag gillar grönt. 

Nu återstår möjligen en fråga eller två, och antingen är de totalt oviktiga, eller har  det enkla svaret "Böcker!".

(Nu är du förstås välkommen att ställa frågor om det fortfarande finns något du undrar över. Jag tycker det här ska bli mycket spännande, för trevliga överraskningar är ett av mina stora intressen!)

Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.

Gammal skåpmat

När man talar om böcker, eller berättar att man tycker om att läsa är det nog en roman de flesta tror att man menar. Egentligen är det lite konstigt, för de flesta böcker som skrivs, trycks och läses är nog inte skönlitteratur, inte ens om man räknar in deckare i den här kategorien (men jag ska erkänna att det här bara är ett antagande från min sida; jag har inte kollat upp någon statistik). Läroböcker, instruktionshäften, pekböcker, trädgårdsböcker...

För någon som jag, som alltid har tyckt att en födelsedag eller julafton utan ett bokpaket är misslyckad, och som i mitt presentval till andra framhärdar i att tro att alla andra resonerar som jag, så är böcker i alla former det enda som är riktigt värt att samla på. En bok och en chokladkartong, så är liksom min dag räddad. Ibland önskar jag att jag kunde ta en liten espresso till också, men jag tål dessvärre inte kaffe (eller apelsin, för den delen).

Men det blir som sagt oftast romaner som man får i paketen, även om faktaböcker av olika slag alltid är välkomna inslag mellan min romanläsning. Särskilt historiska böcker, men även böcker om samhälle och psykologi. Ibland hittar man författare som kombinerar allt det här, som Gitta Sereny, till exempel. Jag brukar inte hålla mig med idoler, men gjorde jag det så skulle hon vara en av dem.

Jag har en ganska stor samling kokböcker också. Det är spännande att bläddra i dem och komponera ihop rätter som passar till olika personer i bekantskapskretsen. Men när det kommer till kritan lagar vi alltid något ur Anna Bergenströms kokböcker. Nya Annas mat har jag nästan lagat igenom helt, och sambon och jag provar oss långsamt igenom hennes vackra böcker Kärlek, oliver och timjan och Under valnötsträdet. Vi behöver helt enkelt inga andra kokböcker. Jag tror det är hennes blandning av svenskt och medelhav som lockar mig. Och att hon ger precis lagom mycket information för att recepten ska bli en utmaning, utan att det känns beskäftigt. Matgäster ber ofta om receptet, och vi visar upp samma gamla slitna Annas mat för gästerna. Många har någon av Annas kokböcker hemma, men har inte öppnat den. Gör det! Baka hennes vårens rabarberpaj, eller testa den indiska curryn i Under valnötsträdet!

Det här inlägget har tidigare publicerats på min gamla blogg.

Borta bra men hemma bäst

Jag är en hemkär person, som sällan längtar efter att ge mig ut på resor. Trots det har jag faktiskt besökt alla världsdelar utom Sydamerika (och där har jag förstås också varit några gånger i böckernas värld). Om jag nu är tvungen att åka på semester är jag förtjust i ett lagom regnigt Storbritannien, helst så ödsligt och dramatiskt som möjligt. Cornwall och Skottland till exempel. Som kontrast till regn och dimma på de brittiska öarna kan jag även tänka mig Toscana, Chiantivin och renässanskonst. 

Tyvärr läser jag inte italienska särskilt bra. Inte särskilt bra alls, om jag ska vara ärlig. Jag skulle gärna lära mig lite mer, men jag är lat också. För mig är en läsupplevelse (utanför arbetet) i första hand något som ska gå så smidigt som möjligt, jag vill komma åt historien, meningen och betydelsen, och helst inte traggla för mycket med ord jag inte förstår. Jag föreställer mig en framtid där mitt arbete är mindre kognitivt krävande och då jag vill och orkar hålla på med språk på min fritid. Då står italienskan högt på listan, men tills dess nöjer jag mig med att läsa på svenska, engelska och holländska ibland. 

 

Nu har jag skrivit en ny lista till min sambo!

Senare i sommar fyller jag år igen. Eftersom jag gärna vill ha böcker i present brukar jag varje år sammanställa en lista till min sambo. Listan innehåller böcker som jag gärna skulle vilja läsa, och som jag lovar att inte köpa eller (aktivt) på annat sätt införskaffa före min födelsedag. I alla fall inte utan att säga till först. 

Årets önskelistan ser just nu ut så här:

Psalmupproret av Maarten 't Hart

Arvet efter Gustav Vasa av Lars-Olof Larsson

Sektbarn av Charlotte Essén

Vad konstigt av Billy Ehn

Var är Jane Eyre? av Jasper Fforde

Vad jag älskade av Siri Hustvedt

Hustrur och döttrar av Elizabeth Gaskell

Du sköna nya värld av Aldous Huxley

Jakt efter vind

Nu har En bok om dagen avslöjat vem som ska skicka lyxiga bokpaket till vem i Sommarpåse Lyx. Jag har fått ett för mig nästan omöjligt uppdrag; det ska bli spännande. Samtidigt är det min uppgift att göra livet lättare för min anonyme välgörare. En bok om dagen har sammanställt en rad frågor som ska besvaras. Jag kommer kanske inte att svara på alla frågorna i ordning, men inom en vecka ska de alla vara besvarade på ett sätt eller ett annat. Jag kommer att lägga svaren under kategorien Sommarpåse Lyx. Oförskämt lätt att hitta alltså. Håll utkik!

Jag vill ge bort en bok!

Jag har anmält mig till En bok om dagens Sommarpåse Lyx. 

Om du gör det också kanske det blir du som får skicka något till mig. Då kan det vara bra att veta att när det gäller te, så kompromissar jag inte, utan dricker bara Gotländsk sommarblandning från Kränku. Livet är alldeles för kort för att dricka annat te, när det finns ett enda te som är så gott! 

Men i övrigt är jag inte så kinkig :-)